Hoppa till huvudinnehåll

Prisbelönta läraren Marjo Kekki lär barnen koda på svenska: “Jag vill vara på framkanten”

Bild på språkbadslärare Marjo Kekki som poserar i sitt klassrum.
Språkbadslärare Marjo Kekki i Kasavuoren koulu vill motivera sina elever att tala svenska även i vardagen. Bild på språkbadslärare Marjo Kekki som poserar i sitt klassrum. Bild: Tina Kärkinen lärare,Marjo Kekki

Språkbadslärare Marjo Kekki från Grankulla är en av de som tilldelats Svenska folkskolans vänners Svensklärarpris. Genom innovativa metoder vill hon sporra sina finskspråkiga elever att våga tala mer svenska.

Marjo Kekkis klassrum i Kasavuoren koulu i Grankulla ser inte ut som ett konventionellt klassrum. I stället för pulpeter finns det arbetsbord där eleverna arbetar antingen stående eller sittande och miljön andas kreativitet. Inredningen har hon själv planerat, inspirerad av Carl Larssons målning “Blomsterfönstret” som hänger på väggen bredvid projektorduken längst fram i klassen.

Kekki arbetar som språkbadslärare i Kasavuoren koulu där hon undervisar finskspråkiga elever på svenska. Hon är en av de som i år tilldelas Svenska folkskolans vänners Svensklärarpris.

– Det var först och främst en stor överraskning så jag blev jätteglad. Det är roligt att ens arbete uppskattas och det är förstås smickrande att få lite beröm, säger Kekki och skrattar.

Svensklärarpriset delas sedan 2003 ut till svensklärare som arbetar i finskspråkiga skolor och har bidragit till att stärka svenskans ställning i sin undervisning.

Skapade sitt eget undervisningsmaterial

I prismotiveringen framhålls Kekkis förmåga att använda inlärningsmetoder som uppmuntrar elever att tala svenska även utanför klassrummet. Sin metod beskriver hon som en blandning av att undervisa svenska som ett främmande språk och som modersmål.

– Jag försöker själv göra det roligt och lockande så att det nästan inte känns som att man studerar på lektionerna, säger Kekki.

I Finland finns det inget färdigt utarbetat material att tillgå för språkbadslärare. Det här hade dock Kekki en lösning på – hon skapade sitt eget.

– Jag har själv gjort en så kallad “nätbok” och till den har jag samlat ett mångsidigt inlärningsmaterial med olika texttyper. Jag försöker själv vara lite på framkanten och se vad som händer runtomkring. Vi har bland annat kodat på svenska, berättar Kekki.

Sara Hukkataival och Ella Sundell är två av Kekkis elever och går i åttonde klass. De har varit språkbadselever ända sedan de gick i förskolan och för dem verkar det vara en självklarhet att lära sig svenska – fast de för det mesta talar finska utanför skolan.

Bild på språkbadseleverna Sara och Ella som poserar bredvid varandra i skolkorridoren.
Sara Hukkataival och Ella Sundell går i åttonde klass i Kasavuoren koulu. De har gått i språkbad ända sedan förskolan. Bild på språkbadseleverna Sara och Ella som poserar bredvid varandra i skolkorridoren. Bild: Tina Kärkinen skolelever

– Det är viktigt att få lära sig svenska tidigt och man tar varje tillfälle i akt att tala svenska. Det blir också lättare att lära sig andra språk, säger Sara.

– Jag talar inte så mycket svenska utanför skolan men det är bra att få möjlighet att lära sig svenska ända sedan förskolan, tillägger Ella.

Viktigt att våga tala svenska

Marjo Kekki poängterar vikten av att ge sina elever möjlighet att använda svenska i autentiska situationer i vardagen. Hon tar med sina elever på museer och teater och försöker uppmuntra till att använda svenskan, även om man säger fel.

– Det svenska utbudet är så stort men det gäller att introducera det till eleverna så att de själva vågar prova på olika saker, säger Kekki.

– Man ska försöka undvika tanken att allt måste vara perfekt. Det räcker att våga säga något litet som “tack” eller “varsågod”.

I huvudstadsregionen lever många i en helfinsk miljö, hur tycker du att kan man uppmuntra unga att tala mera svenska?

– Om man har någon hobby kan man försöka tala svenska i stället för finska. Man vet ju aldrig när man kan behöva svenskan så det är bra att förbereda sig för allt möjligt, säger Kekki.

– Så länge som man blir förstådd så räcker det. Det behöver inte alltid vara grammatiskt korrekt utan huvudsaken är att man vågar öppna munnen.

Skolsvenskans framtid diskuteras flitigt och är en fråga som både upprör och engagerar. Hur ser du själv på svenskans framtid i Finland?

– Lite orolig är man ju men jag hoppas att svenskan fortsätter att vara stark, säger Kekki.

– Jag tror att det finns en känsla bland alla svensklärare att “nu kämpar vi för det här". För vi är ju fortfarande tvåspråkiga.

Läs också