Hoppa till huvudinnehåll

Gymnasiereformen i fem steg – obegränsat antal försök, studiepoäng och tätare samarbete med högskolorna

De gamlas dans 2013.
De gamlas dans är trots namnet en av de sakerna som inte lär förnyas, åtminstone inte på grund av regeringens förslag. De gamlas dans 2013. Bild: YLE/Hanna Sihlman De äldstes dag,gamlas dans

I dag behandlar regeringen gymnasiernas och småbarnspedagogikens framtid. Gymnasiereformen förväntas tas i bruk stegvis med start hösten 2019 men ska innan dess godkännas i riksdagen.

Om regeringens förslag går vidare så som de har önskat kommer reformen att skapa följande förändringar.

1. Obegränsade skrivningar

Från och med hösten 2019 ska studerande få skriva ett examensprov hur många gånger som helst. Med nuvarande system får man skriva om ett prov bara en gång. Ett obligatoriskt prov som underkänts har man fått skriva om två gånger.

Också i fortsättningen måste en studentexamen genomföras på tre skrivningsomgångar, till exempel vår-höst-vår, men enskilda ämnen får alltså förbättras obegränsat också efteråt.

2. Kurserna blir poäng

Det nuvarande systemet, att det är antalet kurser som tillsammans med skrivningarna dikterar när du tar studenten, förändras så att kursantalet ersätts med studiepoäng. En kurs motsvaras av ungefär två poäng.

Det här ska möjliggöra ämnesöverskridande studiehelheter av olika grad, till exempel en helhet om klimatförändringen kan involvera geografi, biologi, kemi och historia.

Det här systemet ska tas i bruk 2021 enligt nuvarande planer.

3. Mer studiehandledning under och efter studierna

Gymnasierna måste i framtiden handleda de studenter som inte får studieplats. Också studerande som avbryter sina gymnasiestudier måste få handledning. Studenten eller gymnasisten måste själv be om handledningen.

Under studierna ska gymnasisterna få mer handledning än tidigare, och handledningen ska bli heltäckande. Till exempel studerande med dyslexi har i vissa gymnasier fått god handledning, men i andra har hjälpen uteblivit. Efter reformen ska alla få möjlighet till stöd och handledning.

4. Samarbete med högskolorna

Nytt är också att gymnasierna måste ordna delar av studierna i samarbete med en högskola. Riktlinjerna är lite svaga på den här punkten för att inte göra verksamheten för gymnasier på små, högskolelösa orter omöjlig. Förutsättningarna är olika för alla gymnasier, medger regeringen i den frågan.

Tanken är att gymnasisterna ska få en titt in i högskolestudierna. Till exempel om en studerande är hemskt bra på matematik kan hen få tilläggsundervisning i en kurs som högskolan är med och arrangerar.

5. Stopp för mobbningen

I lagförslaget står gymnasiernas plikt att åtgärda mobbning skriven kraftigare än tidigare.

Mer pengar, ny läroplan

Andra nyheter som kommer till gymnasierna är bland annat att läroplanen förnyas och den nya versionen tas i bruk 2021. Studentexamen i sig själv ska genomgå en liten förändring, bland annat ska det bli möjligt att ta studenten på engelska.

En av de mer omtalade förändringarna är att tredje stadiets inträdesförhör får en mindre roll i framtiden. De försvinner inte helt, enligt sakkunniga, men det är oklart hur viktiga de förblir. Högskolorna meddelar senast på hösten vilka kriterier som gäller från och med 2020.

Dessutom börjar regeringen inom kort ersätta kostnader för läroböcker för låginkomstfamiljer. Studerande på andra stadiet kan få upp till 46 euro i månaden.

Läs mera:

Studier, mellanår eller armé efter gymnasiet? Fyra unga berättar om sina olika val efter studenten

Det är allt annat än enkelt att veta vilken väg man ska välja efter gymnasiet. Allt fler unga håller ett mellanår, men är det egentligen bäst att bara börja studera direkt? Vi har talat med fyra unga som gjort på olika sätt - och alla är nöjda med sina val.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes