Hoppa till huvudinnehåll

Kvinnans perspektiv saknas – kritik mot synen på jämställdhet inom Mellersta Österbottens förbund

Mellersta Österbottens förbund i Karleby.
Mellersta Österbottens förbund i Karleby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,mellersta österbotten förbund

En grupp kvinnor från Karleby har återupplivat den kvinnokommission som fanns i landskapet för 20 år sedan. De anser att läget kräver att man igen börjar påverka för ett mer jämställt samhälle.

Margita Lukkarinen är en av de aktiva inom kvinnokommissionen. Hon beskriver läget som väldigt illa.

- Vi har precis samma situation som 1995 när kvinnokommissionen inledde sitt jobb och konstaterade att Mellersta Österbotten är grått och slipsförsett som landskap, säger Lukkarinen.

Det som kvinnorna nu reagerade på är att ordet kvinna inte nämns en enda gång i landskapsplanen för Mellersta Österbottens förbund.

- Kvinnan syns överhuvudtaget inte i planen.

Margita Lukkarinen.
Margita Lukkarinen Margita Lukkarinen. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,lukkarinen

Ett av målen är att få in kvinnors åsikter i rummen där beslut bereds och fattas.

- Vi är underrepresenterade och inte delaktiga på samma sätt som män och det vill vi ha ändring på.

Barn och miljö men inte kvinnor

Kvinnokommissionen vill bland annat att Mellersta Österbottens förbund gör en könskonsekvensutredning.

Förbundet har gjort en miljökonsekvensutredning och gör som bäst en barnkonsekvensutredning. Men ingen könskonsekvensutredning. Trots att Lukkarinen och andra har föreslagit det.

Vilken var responsen på era förslag?
- Djup tystnad. Och det sker ofta då man vill föra fram jämställdhetsaspekter. Att det är inget fel med det, men det berör inte oss. Man är inte emot men inte heller för.

Lukkarinen tror att förbundet har eftersträvat en helt könsneutral plan och därför inte delat in befolkningen i män och kvinnor.

- Men om du beskriver befolkningen i ett landskap enligt åldersgrupper och barn men inte män och kvinnor, då har man förtigit att här finns kvinnor.

En affärskvinna som står framför en massa män iklädda kostym.
En affärskvinna som står framför en massa män iklädda kostym. Bild: All Over Press/DWImages/Alamy affärsman,prestation,feminism,kontorsanställda,kvinna

Planen styr pengarna

Enligt Lukkarinen är landskapsplanen mycket mer än ett papper i en skrivbordslåda. Det är den som i synnerhet styr EU-finansieringen till regionen.

Problemet är enligt Lukkarinen att planen inte ger tillräckligt med information om läget, till exempel gällande sysselsättning.

- Det man inte vet om man bara ser på planen är hur stor andel är kvinnor, hur stor andel är män? Vet man inte det kan man inte heller i ett senare skede motivera varför man ska ha ett projekt speciellt för kvinnor.

Lukkarinen vill se mer positiv diskriminering för grupper i underläge.

- Men hur kan man göra det om man inte vet att de är i underläge?

Då kvinnokommissionen var som mest aktiv på 90-talet så riktade man in sig på att få en ny syn på jämställdhet bland beslutsfattarna.

- Vi kunde övertyga de så kallade gamylerna på den tiden. De förstod och var beredda att också diskriminera positivt.

Publikbild från Summerburst 2016
Publikbild från Summerburst 2016 Bild: Yle/Malena Holmström Summerburst,sommar

Mannen nämns inte heller

Ordet man saknas också helt i landskapsplanen. Men enligt Lukkarinen syns männen ändå tydligt i landskapsplanen. Till exempel genom de målsättningar och visioner man tar fram.

- Man prioriterar mansdominerande branscher och då krävs positiv diskriminering för att ge kvinnorna en chans.

Problemet finns inte bara i Mellersta Österbotten utan också i en rad andra landskapsplaner, enligt Lukkarinen.

Hon sitter med i styrgruppen för ett projekt vid Helsingfors universitet, Tasova. Via det har hon sett en rad landskapsplaner ur jämställdhetsperspektiv.

- Det vi har sett är att satsningar eller spjutkompetens som nämns i landskapsplaner ofta finns inom typiskt mansdominerade branscher, det är väldigt tekniskt och så vidare.

I sig är planerna bra, tycker Lukkarinen. Men könsaspekten saknas ofta.

- Det borde det finnas en motvikt, till exempel att man har som målsättning att få in mer kvinnor i mansdominerade branscher och tvärtom.

Samtidigt finns det flera landskap som nämner kvinnor och män då man beskriver befolkningen och deras olika situationer.

Folk vallfärdade till Karleby

På 1990-talet var kvinnokommissionen i Karleby känd för att ge utlåtanden trots att ingen frågade efter dem.

Enligt Lukkarinen behöver beslutsfattare bjuda in kvinnliga företagare, organisationer och politiska partiers kvinnoorganisationer.

- För att se med kvinnors glasögon på dokumenten och planerna och komma med synpunkter. Att man visar att man vill få med den aspekten.

Mellersta Österbottens förbund i Karleby.
Mellersta Österbottens förbund i Karleby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,mellersta österbottens förbund

I Karleby grundades på 1990-talet kvinnogrupper i både byar och tätorter. Man startade företag och grundade daghem. Kvinnohus grundades inte bara i Karleby utan också i Vasa och Sydösterbotten.

Regionen blev en föregångare i fråga om jämställdhet.

- Vi blev intervjuade i många europeiska tidningar och folk vallfärdade hit från olika delar av Europa.

Blev prickig slips

Lukkarinen upplever också att jobbet gav resultat. Eftersom kvinnorna inte hade säte i beslutande organ inom många förbund bildade man en grupp som inte hade officiell status men som förbundet ändå hörde i olika frågor.

Karleby järnvägsstation
Karleby järnvägsstation Bild: Nathalie Lindvall gamlakarleby tågstation

- Vi upplevde att då vi avslutade vårt jobb så var slipsen åtminstone prickig. Och ibland såg man någon kjol också. Men vi var väckarklocka då och vi är det nu.

Direktör välkomnar initiativet

Kvinnokommissionen återuppstod alltså i början av april. Enligt Lukkarinen har många nya kvinnor kommit med.

På Mellersta Österbottens förbund är direktör Jukka Ylikarjula positiv till initiativet.

- Det är bra, för jämställdheten mellan könen är viktig, säger Ylikarjula.

Jukka Ylikarjula.
Jukka Ylikarjula Jukka Ylikarjula. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Karleby,mellersta österbottens förbund

Samtidigt säger han att förbundet har velat se på jämställdhet eller jämlikhet som ett bredare begrepp, och därför finns inte ordet kvinna med.

- Vi har tänkt jämställdhet som en större sak, vi har inte skrivit män eller kvinnor. Jämlikhet är mellan könen, mellan stad och landsbygd, yngre och äldre. Det är en större sak än bara mellan man och kvinna.

Redan så jämställt

Det finns enligt Ylikarjula också en tanke om att planen ska vara könsneutral och inte dela in befolkningen i män och kvinnor.

Men varför har ni gjort en miljökonsekvensbedömning och håller på med en barnkonsekvensutredning men inte en könskonsekvensutredning?

- Vi känner till vad jämställdhet mellan könen är inom kommunala sektorn och landskapen. Inom kommunal administration är jämställdhet en vanlig sak.

Ylikarjula håller inte med om att landskapsplanen skulle styra projektpengarna utan säger att det är mer en teknisk plan för framtiden.

Folk på gatan
Folk på gatan kvinnor

Grundar jämställdhetsgrupp

Samtidigt vill Ylikarjula gärna få med utlåtanden från kvinnorna. Hans förhoppning är att brett och aktivt deltagande från många olika grupper.

- Vi har haft jämställdhetslagen i 20 år och det har gått ganska bra. Men naturligtvis ska vi tänka på jämställdheten när vi planerar framåt. Delaktighet är mycket viktigt.

Hur står det till med jämställdheten i Mellersta Österbotten?
- Inom kommunala sektorn har det länge kanske fungerat ganska bra. Vi har jämställdhetslagen och vet hur det ska vara.

Ylikarjula säger att landskapet kommer att inrätta en jämställdhetsgrupp i och med vård- och landskapsreformen. Inte minst för att landskapen framöver kommer att ansvara för en kvinnostark bransch.

- Inom vårdsektorn är 80 procent av de anställda kvinnor.

Närbild av händerna av en läkare och dennes patient. De sitter mot varandra och samtalar.
Närbild av händerna av en läkare och dennes patient. De sitter mot varandra och samtalar. Bild: All Over Press läkare,patient,lyssnande (lystrande),kvinnor,sjukvård,läkemedelsordinationer,hälsa,hälsovård,mediciner

Lite bättre i Österbotten

Flera landskap har gjort könskonsekvensbedömningar, påpekar Lukkarinen. Och Österbottens förbund är ett av två i landet som har skrivit under den europeiska deklarationen om jämställdhet.

- Det är inte bra där heller, men bättre. Man är mer medveten om de här frågorna.

Folk på stan i Vasa.
Folk på stan i Vasa. Bild: Yle/Anna Ruda folk på gatan,Vasa

I Österbotten har man dessutom en jämställdhetsgrupp som bland annat ger utlåtanden till organ som bereder och fattar beslut.

Det finns också jämställdhetskriterier för projekt och man förutsätter att projekten ska gå igenom en några timmar lång jämställdhetsutbildning.

- Jag tror det i alla fall har påverkat attityderna, säger Lukkarinen.

I Mellersta Österbotten finns inte längre något sådant organ. Enligt Lukkarinen tröttnade kvinnorna i något skede samtidigt som ansvaret att sammankalla organet fanns vid förbundet.

Kommentarer

Läs också

Österbotten

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Österbotten