Hoppa till huvudinnehåll

Mobbning inom dagvården förbjuds för första gången i lag – "ingen ska behöva bli mobbad på dagis"

Sanni Grahn-Laasonen på presskonferens 12.4.2018.
En nöjd Sanni Grahn-Laasonen presenterade sitt ministeriums lagförslag gällande småbarnspedagogiken och gymnasierna på torsdagen. Sanni Grahn-Laasonen på presskonferens 12.4.2018. Bild: Lehtikuva/Mikko Stig Sanni Grahn-Laasonen

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) presenterade på torsdagen lagförslaget om småbarnspedagogiken som ska träda i kraft i augusti. Barnen får mer rättigheter, dagvården får mer pengar, men vårdfacken är ändå oroliga för att barnens bästa inte beaktats i de nya personalkraven.

Regeringen lämnade på torsdagen in ett förslag till ny lag om småbarnspedagogik till riksdagen. Lagförslaget ska bland annat åtgärda mobbning på ett effektivare sätt än tidigare, öka dagvårdspersonalens kunnande samt främja jämställdheten.

Den nya lagen ska träda i kraft den första augusti i år, om den godkänns i riksdagen.

Resonemanget är att en bättre utbildning redan i ett tidigt skede förbättrar framtidsmöjligheterna för alla barn.

- Kunskapen om de tidiga årens betydelse ökar hela tiden. Småbarnspedagogiken stärker jämställdheten i utbildningen, förebygger marginalisering och stöder inlärningsberedskapen hos alla, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen.

- Varje förälder måste kunna lita på dagvårdens höga kvalitet, och personalens kunnande har en självklar koppling till just kvaliteten.

Nya utbildningskrav - men alla behöver inte fortbilda sig

Enligt Grahn-Laasonen är just de nya kraven på personalens utbildningsnivå den mest långsiktiga och största nyheten. Då vi går in i år 2030 ska åtminstone två tredjedelar av personalen på ett daghem vara utbildade barnträdgårdslärare eller socionomer, och hälften av dem i sin tur behöriga barnträdgårdslärare.

Arbetsuppgifterna definieras bättre och arbetsbeskrivningarna blir tydligare, enligt undervisnings- och kulturministeriet, då de barnträdgårdslärare, socionomer, socialarbetare eller andra som har en tjänst på ett daghem vidare kan ha titeln småbarnspedagogisk lärare, speciallärare, barnskötare, med mera.

De nya behörighetskraven gäller i första hand dem som äntrar branschen efter att lagen trätt i kraft.

De med lärar-, barnskötar- och chefsbehörighet i branschen i dag får behålla sina uppgifter i framtiden, medan de som studerar eller antagits till att studera branschen innan lagen träder i kraft blir behöriga också efter studierna.

Ändringarna träder i kraft år 2022.

Barnskötarna missnöjda på högskolekravet

Redan på onsdagen, innan lagförslaget var offentligt, började den fackliga sfären uttrycka sitt missnöje med förändringarna i personalstrukturen.

Eftersom kravet blir att personalen består till minst två tredjedelar av barnträdgårdslärarbehöriga eller socionomer, av vilka hälften måste vara barnträdgårdslärare, blir den sista tredjedelen det enda som blir kvar för närvårdare och barnskötare.

- Vi är oroliga för barnens tid med vuxna, utbildade fostrare. Högutbildade barnträdgårdslärare har bland annat en hel del pedagogiskt planeringsarbete, som tar tid som därmed inte tillbringas med barnen, säger vårdarfacket SuPers sakkunniga Johanna Pérez.

Våra medlemmar upplever att deras kunnande inte uppskattas längre, på samma sätt som förr.― Johanna Pérez, SuPer

- Våra vårdare upplever redan i det här skedet att de inte räcker till för alla barn i det dagliga arbetet, säger Pérez.

Paraplyorganisationen STTK anser att det istället borde garanteras mer vårdade tid och närhet för barnen, och att det redan tidigare har lagts allt för mycket fokus på det pedagogiska.

- Den nuvarande personalstrukturen ger tillräckligt med tid för vård och lek. Undervisning är en del av helheten men inte hela småbarnsfostran, säger sakkunniga Riitta Työläjärvi på STTK.

- Tyvärr har vi fått höra av våra medlemmar att de upplever att deras kunnande inte uppskattas längre, på samma sätt som förr i tiden, säger Pérez.

Miljoner euro extra, försöken med gratis dagis växer

Där delar av personalen är missnöjd och orolig är minister Grahn-Laasonen desto nöjdare över att kunna presentera tilläggsresurser till branschen.

Dagvården får för första gången liknande pengar som skolorna redan har, för att öka jämställdheten och att se till att alla har så lika förutsättningar som möjligt att utbilda sig.

10 miljoner euro har öronmärkts för jämställdhetsändamål.

Daghem.
Daghem. Bild: Mostphotos/Michael Erlandsson daghem

Fem miljoner euro läggs till för att utvidga de försök med gratis dagvård för femåringar som redan en tid har pågått. Försöksresultaten har varit positiva och nu ska ännu fler femåringar alltså erbjudas gratis dagvård.

- Vi har redan tidigare sänkt kostnaderna för daghemstjänster och i budgetförhandlingarna har vi fått ytterligare fem miljoner för det här, konstaterar Grahn-Laasonen.

- Vi kommer att stöda speciellt de familjer och de områden som behöver det mest. Men alla förtjänar samma möjligheter och det är i den riktningen vi vill gå.

Mobbningen ska bort för gott

Nya riktlinjer för att bekämpa mobbning finns också med i lagförslaget, precis som det också finns med i lagförslaget till gymnasiereform.

- Vi vill se till att ingen mobbas på dagis och inte heller senare under skolgången.― Sanni Grahn-Laasonen (Saml)

Det blir första gången antimobbningsåtgärder finns med i lagen om småbarnspedagogik.

- Vi vill se till att ingen mobbas på dagis och inte heller senare under skolgången, säger Grahn-Laasonen.

Barnets bästa ska sättas i centrum, säger Grahn-Laasonen, dels rätten till dagvård utan att bli mobbad men också i allmänhet ska beslut tas så att barnets bästa kommer först.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes