Hoppa till huvudinnehåll

Undersökning av sexuella övergrepp på barn ska förbättras med hjälp av ny forskning

Daghemsbarn leker.
Daghemsbarn leker. Bild: All Over Press barn (familjemedlemmar),lek (barnlek),leksaker,daghem

Med hjälp av simulatorer och några enkla frågor ska det bli lättare att upptäcka barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Enligt forskare sker det misstag i de nuvarande utredningarna.

Alessandro Tadei, forskare vid Åbo Akademi, har utvecklat ett verktyg som ska kunna fastslå ifall misstänkta sexuella övergrepp mot barn stämmer eller inte i ett väldigt tidigt skede av undersökningsprocessen.

- Jag tror att alla samhällen prioriterar att minska på antalet sexuella övergrepp bland barn. Om vi har en möjlighet att hjälpa det finska samhället att motverka det här, är det väldigt viktigt.

Tadei säger att förekomsten av sexuella övergrepp uppskattas vara ungefär 3 procent bland flickor och 0,7 procent bland pojkar.

- Siffrorna kanske inte verkar så höga, men 0,7 procent innebär faktiskt nästan ett barn på hundra.

För att förbättra undersökningen av övergreppsmisstankar har Tadei utvecklat det databaserade verktyget FICSA – Finnish Investigative Instrument of Child Sexual Abuse.

Alessandro Tadei.
Alessandro Tadei. Alessandro Tadei. Bild: Yle/Lina Frisk. Åbo Akademi,forskning,Alessandro Tadei

Verktyget är utvecklat specifikt för Finland och används för att kalkylera sannolikheten för att ett barn utsatts för sexuellt övergrepp.

Verktyget kan med hjälp av relativt få frågor bedöma ifall barnet som misstänks för att ha blivit utsatt för övergrepp talar sanning eller inte.

Den som intervjuar ställer 28 frågor ifall barnet är en flicka, och 17 frågor ifall barnet är en pojke. Temat på frågorna är desamma för både pojkar och flickor, men innehållet varierar.

Efter att barnen har svarat på dessa frågor, som är väldigt lätta och oftast kan ge ett ja- eller nej-svar, matas informationen in i verktyget som genast estimerar sannolikheten.

Den här informationen ges sedan vidare till specialister i rättspsykologi som bedömer ifall man genast fortsätter med en rättspsykologisk intervju eller prioriterar andra fall.

Indirekta frågor viktiga för att inte skapa falska minnen

De frågor som används i FICSA är inte relaterade till sexuella övergrepp. De handlar främst om tidigare erfarenheter av brottslighet, alkohol, droger, rökning, våld i hemmet, relationer med kompisar och vardagliga livet.

Som exempel nämner Tadei: ”Har du blivit utsatt för stöld under de senaste 12 månaderna?” och ”Har du någon gång druckit ett glas vin?”.

- En intressant fråga är hur många gånger per vecka man äter middag tillsammans med sin familj. Vi har upptäckt en koppling mellan det och risken för övergrepp. Om barnet äter middag med sin familj flera gånger i veckan är risken för sexuella övergrepp mindre. Orsaken till denna till synes märkliga koppling kan vara att barn som ofta är hemma har minskad risk för att råka illa ut.

Dataverktyg som används vid intervjuer av barn som misstänks ha blivit utsatta för sexuella övergrepp.
Dataverktyg som används vid intervjuer av barn som misstänks ha blivit utsatta för sexuella övergrepp. Bild: Lina Frisk/Yle. Åbo Akademi

Fördelen med att fråga indirekta frågor som inte handlar specifikt om sexuella övergrepp är att man reducerar risken för att skapa falska minnen hos barnet.

- Många barns minnen påverkas lätt av hur frågor ställs under en intervju och de kan tro att de fallit offer för sexuella övergrepp bara för att de blir tillfrågade om det. Om vi inte specifikt frågar om övergrepp kan vi inte skapa falska minnen om det.

Svårare ifall barnet blivit manipulerat att ljuga

En annan fördel med FICSA är ifall barnen av någon orsak ljuger om att de blivit utsatta för sexuellt övergrepp. Då är det mycket svårare att svara på frågorna på ett sätt som stöder deras lögner, och därmed svårare att ljuga för intervjuaren.

Däremot är situationer där barnet blivit manipulerat av förövaren mer komplicerade.

- De indirekta frågorna hjälper, men är kanske inte tillräckliga. Att forska mer i det här är en av våra prioriteringar.

På bilden synns asfalt och på asfalten skuggan av ett gungande barn. Själva gungan synns också, men den är tom.
På bilden synns asfalt och på asfalten skuggan av ett gungande barn. Själva gungan synns också, men den är tom. Bild: Lumination familjevåld,barnskydd,barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),Vanvård,barnskyddsanmälningar,child,Child Maltreatment,neglect,Ensamhet,Loneliness,Vanvård

Tadei säger att testresultaten för forskningen visar att dataverktyget korrekt skiljer mellan utnyttjade och icke-utnyttjade pojkar i 97 procent av de testade fallen. För flickor är motsvarande procent 88.

- De här siffrorna är väldigt höga jämfört med tidigare försök och därför hoppas vi att FICSA snabbt ska implementeras som ett verktyg i undersökningarna.

Minska risken för felaktiga bedömningar

Med hjälp av FICSA vill man stöda barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp och samtidigt vill man minska risken för att barnen råkar ut för fler övergrepp av samma förövare. Dessutom minskar programmet också risken för att oskyldiga människor döms och att barn felaktigt behandlas som offer för sexuella övergrepp.

I Finland är det främst polisen som undersöker sexuella övergrepp mot barn och vissa specialenheter på universitetssjukhusen. Syftet är att poliser och personalen vid de här enheterna ska använda sig av det här verktyget.

I dagens läge utreds alla misstankar om sexuella övergrepp mot barn med rättsmedicinska intervjuer med barnet och möjliga vittnen, samt bevismaterial som DNA eller videor.

- Tyvärr finns de här bevisen inte i 70 procent av fallen, konstaterar Tadei.

Åtgärdar två stora problem

Tadei säger att FICSA kan lösa två stora problem inom utredningen av sexuella övergrepp av barn. Det första är att minska risken att intervjuaren utvecklar en åsikt om fallet.

- Om personen som utreder fallet tror att ett övergrepp har förekommit är det sannolikt att den här personen lyfter fram det bevismaterial som stöder sannolikheten för sexuellt övergrepp av barn, medan personen kanske ignorerar eller inte granskar de bevis som tyder på motsatsen.

Nalle
Nalle Bild: Nathalie Lindvall alkoholism,barn (familjemedlemmar),barn

Det andra problemet som FICSA kan åtgärda är att reducera tiden mellan övergreppet och den rättsmedicinska intervjun, som ofta är väldigt lång, enligt Tadei. FICSA hjälper att prioritera vilka fall som bör undersökas först, det vill säga de som är mest sannolika.

Kan hjälpa polisen mycket

Det här verktyget har ännu inte använts i riktiga fall. Men planen är att snart införa FICSA parallellt med andra metoder. Testprocessen görs i samverkan med Finlands polis, specialenheterna vid sjukhusen och finska högstadieskolor.

- Vi tror att det här kan hjälpa polisens arbete väldigt mycket i och med att resultaten varit så pass goda.

Nackdelen med det här verktyget, förklarar Tadei, är att frågor som inte är relaterade till sexuella övergrepp inte kan användas som bevis i domstolen. FICSA är ett bra sätt att börja utredningen, men sedan krävs det mer traditionella metoder.

Simulator för att öva

En annan forskare vid Åbo Akademi, Francesco Pompedda, forskar i något som han säger att man kan se som en fortsättning på Tadeis verktyg.

FICSA är det första skedet av utredningen, och sedan inleds de fortsatta intervjuerna, där Pompeddas verktyg ska höja kvaliteten på intervjuerna.

Pompeddas forskning har som mål att utveckla en simulator som ska hjälpa personer att öva på att intervjua barn genom att förhöra avatarer som är som barn.

- De ser ut som barn och svarar på intervjuarens frågor. Målet är att den som intervjuar ska fråga mer öppna frågor, vilket forskning har visat att är bäst att använda med små barn.

Francesco Pompedda.
Francensco Pompedda. Francesco Pompedda. Bild: Lina Frisk/Yle. Åbo Akademi,francensco pompedda

Enligt Pompedda visar forskning att kvaliteten på intervjuerna är relativt låg.

- Främst väldigt små barn är väldigt känsliga för de frågor som intervjuaren ställer. Sättet du ställer frågan på kan göra stor skillnad. Genom att fråga mer öppna frågor kan man få mer pålitliga och detaljerade svar.

Det här verktyget är främst avsett för poliser, domare och alla som är delaktiga i att intervjua barn som misstänks ha blivit utsatta för sexuella övergrepp.

En bild på ett barn på en datorskärm.
Så här kan avataren se ut. En bild på ett barn på en datorskärm. Bild: Lina Frisk/Yle. Åbo Akademi

Med hjälp av en svarsalgoritm svarar avataren på frågorna som ett vanligt barn i åldern 4 eller 6 år baserat på deras minnen.

- Vi skapar en så kallad "hjärna" för avataren och bestämmer vilka tecknade serier eller maträtter avataren tycker om, vad den gör på fritiden, samt information om det misstänkta övergreppet.

Svarsalgoritmerna baseras på tidigare forskning om barns minne och svarstendenser. Varje avatar svarar enligt den här statistiken.

Träning viktig

Den träning som görs nu är ofta mellan två vuxna människor, en intervjuar och en spelar ett barn. Enligt Pompedda kan det här vara problematiskt eftersom vuxna inte kan svara som ett barn. Med svarsalgoritmen är svaren mycket mer verklighetstrogna.

- Träningen bör vara så lik den verkliga uppgiften som möjligt. Det här verktyget hjälper intervjuaren att få tillräckligt med träning, vilket är väldigt viktigt.

Syftet med att öva med en avatar är att man kan göra misstag i ett säkert sammanhang, få konstruktiv kritik och inte upprepa misstagen i en verklig situation.

- Vi tenderar att ställa ledande frågor. Intervjuaren kanske tror att ett övergrepp har ägt rum och frågar ”Jag vet att din pappa rörde dig, eller hur?”, vilket kan vara väldigt problematiskt om det inte har hänt. Små barn har inte alltid kapacitet att säga till den som intervjuar att det inte är sant, säger Pompedda.

Verktyget har ännu inte använts i verkliga fall utan är ännu i en testperiod. Enligt Pompedda ser resultaten lovande ut. Nästa steg är att samarbeta med den estniska polisen.

- Vi har anlitat den första polisen som kommer att genomgå vår träning och sedan intervjua barn i riktiga fall.

Läs också