Hoppa till huvudinnehåll

Vattenverkets direktör förnekar att man skulle ha dolt uppgifter om utsläpp av avloppsvatten i Ekenäs - tvivlar på att det påverkar vattnet vid Knipan

Ett dike som rinner ut i havet.
Diket som leder ut i havet. Här fanns förr ett reningsverk, men det stängde då Skeppsholmens reningsverk i Ormnäs togs i bruk. Ett dike som rinner ut i havet. Bild: Raseborgs stad avloppsvatten,Rör,diken,Överfyllningsrör nedanför Rögrunds pumpstation

Raseborgs vattens tekniska direktör Tom Törnroos bestrider inte uppgifterna om att avloppsvatten tidvis rinner orenat ut i havet vid pumpstationen vid Rödgrundet. Vattenverket har också rapporterat om händelserna.

Det är sådant som har hänt förut och som tyvärr kommer att hända igen― Tom Törnroos

Det är Raseborgs miljömyndigheter och miljö- och byggnadsnämnden som nu har lyft upp frågan.

De anser att vattenverket inte har rapporterat om händelserna på rätt sätt. De anser också att avloppsvattnet kan vara en av orsakerna till att badvattenkvaliteten är dålig vid Knipans badstrand.

Rödgrund ligger 1,7 kilometer från stranden.

En karta.
En karta. Bild: Google avloppsvatten,Rör,diken,Överfyllningsrör nedanför Rögrunds pumpstation

Miljömyndigheterna har fått nys om läget via anonyma tips.

Nämnden har nu skickat ärendet vidare till den övervakande myndigheten, Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM).

- Det är sådant som kan hända. Vi har nästan 150 avloppspumpstationer i Raseborg och det är sådant som har hänt förut och som tyvärr kommer att hända igen, säger vattenverkets direktör Tom Törnroos.

- Det är nu bara att beklaga. Det är sådana situationer där avloppssystemet är väldigt hårt belastat.

Mycket regn

Törnroos konstaterar till exempel att hösten år 2017 var exceptionell med stora mängder regn.

De vattenmängder som flödar till Rödgrundets pumpstation tiodubblades, säger Tom Törnroos. Det betyder vatten från Österby, Trollböle, Tenala och Harparskog.

- Det är som att fylla ett vattenglas till brädden. En liten darrning får det att skvalpa över. Och det är det som har hänt vid pumpstationen.

Utspätt

Törnroos säger också att det handlar om avloppsvatten som är väldigt utspätt med regnvatten.

- När det inte regnar och är torrt rinner det mellan 400 och 500 kubikmeter vatten vid pumpstationen. Vid de här exceptionella situationerna med mycket regn då vi måste ha så kallad bräddning handlar det om vattenmängder på 3 000 och 4 000 kubikmeter per dygn.

Överfyllningsrör som rinner ut i ett dike.
Här rinner vattnet ur rören när det har regnat mycket. Överfyllningsrör som rinner ut i ett dike. Bild: Raseborgs stad avloppsvatten,Rör,diken,Överfyllningsrör nedanför Rögrunds pumpstation

Varje pumpstation har den här typen av bräddningsrör för att skydda fastigheterna i närheten, förklarar Törnroos.

- Skulle de inte finnas vid tekniska störningar eller elavbrott eller annat så skulle det här vattnet kanske rinna ner i någon källare.

- Enligt vår rapport har det under tio dagar i fjol förekommit bräddning vid Rödgrundet, säger Törnroos.

Har rapporterat

Törnroos säger att uppgifterna om att vattenverket inte skulle ha rapporterat händelserna kommer som en överraskning.

Han säger att sig ha jobbat på vattenverket sedan år 1982 och man har i alla år rapporterat om den här typen av händelser på samma sätt.

En man som heter Tom Törnroos.
Tom Törnroos har lång arbetserfarenhet. En man som heter Tom Törnroos. Bild: Petra Thilman / Yle Raseborg,tom törnroos

Man rapporterar i kvartalsrapporterna om händelserna.

Det handlar om att rapportera om störningar vid pumpstationer, situationer då vatten leds bredvid eller vid problem i stadens 400 kilometer långa ledningsnät.

- Vi rapporterar via normala kvartals- och årsrapporten. Vi skickar rapporterna till myndigheterna. Så vi har skött det som förut.

Vid stadens miljöbyrå hänvisar enhetschef Maria Eriksson ändå till miljötillståndet för Skeppsholmens reningsverk där pumpstationerna ingår.

- Enligt det tillståndet borde sådana här speciella situationer omedelbart meddelas. Både till den lokala miljömyndigheten och till NTM-centralen.

Att rapportera bara i kvartalsrapporter räcker inte till, säger hon.

En kvinna som heter Maria Eriksson.
Maria Eriksson. En kvinna som heter Maria Eriksson. Bild: Petra Thilman / Yle Raseborg,tjänsteman,maria eriksson

Tom Törnroos hänvisar till praxis, men konstaterar att man kan ändra praxis också.

- Inte har jag något att säga till det. Kanske står det ”omedelbart” i Skeppsholmslovet. Jag kommer inte ihåg ordagrant vad det står i lovet. Men så här har vi gjort sedan år 1982.

- Men det är ju en sak vi kan ändra på. Inte är det någon mera dramatik i det. Men så här har vi gjort och det har räckt till hittills. Men om myndigheterna önskar vi rapporterar allt omedelbart så måste vi ju ändra och bättra på oss, säger Törnroos.

Området ligger på ett Natura 2000-område och intill ett naturskyddsområde. Platsen är känslig och det rinner dessutom direkt ut i havet, konstaterar Maria Eriksson.

Hon hoppas att samarbetet med Raseborgs vatten fortsätter och att man nu ändrar på rutinerna och får saker i skick.

- Jag förstår också att det kommer att ske bräddningar också i fortsättningen, men …, säger hon.

Knipans badstrand

Raseborgs stad har kämpat en längre tid med problem med vattenkvaliteten vid Knipans badstrand.

Nu funderar miljömyndigheterna på vilken inverkan den här senaste upptäckten kan ha på badvattenkvaliteten.

Tom Törnroos säger att Knipans badvatten och bräddningen vid Rödgrundet har diskuterats på ett möte i december tillsammans med Sydspetsens miljöhälsa och miljömyndigheterna.

- Så inte har vi dolt något för myndigheterna. Definitivt inte. Men vi ska ändra på praxis. Vi kan ju bara bli bättre. Ibland misslyckas man i sitt arbete, men det är bara att försöka, säger Törnroos.

Grävmaskin som gräver på en sandstrand på vintern när det är snö.
Raseborgs stad har försökt förbättra vattenkvaliteten vid stranden på olika sätt. Grävmaskin som gräver på en sandstrand på vintern när det är snö. Bild: Christoffer Westerlund / Yle Västnyland,Ekenäs,Raseborg,Strand,badstränder,grävmaskiner,sand,knipans strand

När det gäller problemen med badvattnet vid Knipan vill Maria Eriksson inte spekulera närmare i hur stor betydelse det har att avloppsvatten tidvis leds bredvid Rödgrundet har.

Men hon säger att man inte kan utesluta dess inverkan heller.

- Vi kan inte säga att det är på grund av bräddningar här badvattenkvaliteten har varit dålig, men det kan vara en bidragande orsak.

Mera kontroller

Staden har tagit bort vassen vid Knipans badstrand för att minska på antalet fåglar där som kan bidra till sämre vattenkvalitet.

Dessutom ska man kontrollera en del fastigheter i närheten innan badsäsongen, säger Maria Eriksson.

- Det kan ju finnas fastigheter som har avloppsvatten som rinner ut, säger hon.

Törnroos säger att det också rinner ut ytvatten, alltså dagvatten, på flera ställen från staden i närheten.

- I ändan av Formansgatan, i ändan av Bastugatan och inne i Norra hamnen. Alla yt- och dagvattensystem kommer från gator och torg. Det vattnet är inte heller rent.

Större utsläpp tidigare

Tom Törnroos ifrågasätter den inverkan överrinningen vid Rödgrundet har på badvattenkvaliteten vid Knipan.

Han konstaterar att det just utanför i Pojoviken finns en plats där man tar prover på vattenkvaliteten.

- Undersökningar där har inte visat några som helst tecken på avloppsbelastning, säger Törnroos.

- Samtidigt har jag också lite svårt att tro att orsaken kommer därifrån. Ända fram till år 1982 kom allt avlopp orenat från Österbysidan vid Ekemarin på andra sidan. Knipan är närmare den stranden så jag har svårt att koppla ihop de här.

- Det här är inget försvarstal, men jag vill i varje fall påpeka att så var fallet fram till 1980-talet och vi simmade nog vid Knipan långt före 80-talet.

Ett avloppsrör som rinner ut i ett dike.
Tom Törnroos påminner om att det bara är ibland vatten rinner ut vid pumpstationen. Ett avloppsrör som rinner ut i ett dike. Bild: Raseborgs stad avloppsvatten,Rör,diken,Överfyllningsrör nedanför Rögrunds pumpstation

Törnroos säger att han tror att det skulle krävas en mera långvarig och regelbunden belastning för att det skulle ha en riktig inverkan.

Därför lät staden också undersöka det fyra kilometer långa tryckavloppet som går från Rödgrundet till Skeppsholmens reningsverk.

- Vi dök igenom hela ledningen för att kolla att där inte finns något läckage på den ledningen. Då skulle det vara en kontinuerlig belastning på hela vattendraget. Det är allvarligt.

”Bättre rapportering hjälper inte Pojoviken”

Maria Eriksson önskar att NTM-centralen begär förklaringar och kanske också kräver åtgärder.

- Dels att rapporteringen skulle ske då omedelbart. Dessutom behöver det kanske byggas någon sedimentationsbassäng eller något som skulle stoppa och ta emot stora mängder vatten. Om det skulle hjälpa just på den här platsen, att det inte skulle rinna direkt ut i havet.

Tom Törnroos säger att den enda lösningen på problemet är att få bättre ledningar.

Att ändra på informationspraxis hjälper inte Pojoviken.

Det är också bättre att sätta pengar på nya vattenrör istället för sedimentationsbassänger.

Vi har talat preliminärt om åren 2020-2030 för ett tyngre saneringsprogram för ledningsnätet― Tom Törnroos

Raseborgs vatten jobbar med en läckvattenundersökning inom staden. Den är klar för Tenala och Österbys del. Jobbet pågår nu i Fiskars och Pojo.

När den undersökningen är klar gör man upp ett program för hur man nu ska sanera ledningar.

- Vi prioriterar enligt vad undersökningen visar. Vi har gjort en del i Tenala där vi har så kallade röda områden som vi ska åtgärda redan i år. Det handlar om mindre insatser.

Pumparna klarar inte av stora mängder

Det handlar helt enkelt om att se till att vatten från avlopp och dagvatten inte blandas.

Törnroos säger att vattenpumparna vid Rödgrundet är gjorda för att klara av vattenmängder på 150 kubikmeter i timmen.

- Så länge vattenmängden som kommer per timme är under det så pumpas allt till Skeppsholmen.

Men vid vattenmängder som är högre än det eller vid tekniska problem kan en bräddning bli aktuell.

Smältvatten rinner ner i gatubrunn.
Nyckeln är att separera dagvatten från avloppsvatten, säger Törnroos. Smältvatten rinner ner i gatubrunn. Bild: Yle/Jonas Blomqvist jlb

Också i övrigt är rikligt med vatten inte bra.

- Vi behöver inte de här vattenmängderna till reningsverket heller för då lider reningsverket. Och då lider kanske campingen i Ormnäs eller något annat.

Sanering behövs

Törnroos säger att det enda staden kan göra är att sanera det 400 kilometer långa ledningssystemet.

- Att sanera en ledningsmeter kostar ungefär 400 euro. Det är 400 000 meter gånger 400 euro per meter. Så det är enorma pengar det handlar om. Det kräver både pengar och tid, säger Törnroos.

Samtidigt säger han att Raseborgs vatten nu börjar ha ekonomin i skick och börjar ha råd att göra satsningar.

- Men det är en lång process innan det är gjort. Pratar vi om saneringen av ledningsnätet pratar vi om en tidsgaffel på tio år. Vi har talat preliminärt om åren 2020-2030 för ett tyngre saneringsprogram för ledningsnätet.

Vatten- och avloppsrör.
Nya rör kostar. Vatten- och avloppsrör. Bild: Yle/Petra Thilman svartå vatten- och avloppsrör

Törnroos konstaterar att det också skulle gälla för fastighetsägarna att se till rören på sina områden så att dagvatten inte leds in i avloppssystemet utan att det separeras.

- Och när det handlar om kostnader för fastighetsägarna så brukar det stöta på vissa praktiska problem.

NTM-centralen

Överinspektör Hanna Pohjakallio på Nylands närings-, trafik- och miljöcentral är den som har övervakningen av Raseborgs vattens miljötillstånd på sitt bord.

Hon säger att hon under vintern inte har fått någon rapport om att vatten skulle ha runnit över vid någon pumpstation. Hur det ser ut längre bakåt i tiden har hon inte uppgifter om.

- Det sker den här typen av bräddning vid så gott som varje reningsverk. Särskilt vid äldre verk. Vi samlar in information om händelserna här på NTM-centralen, säger hon.

Gärna så att man tar kontakt genast, det går bra att ringa― Pohjakallio om hur man ska informera om vatten som rinner förbi rening eller ur nätet

Pohjakallio har ännu inte informerats om händelsen utan får uppgifter om saken via Yle Västnyland. Så hon uttalar sig på allmänt plan.

Drar gräns vid 20 kubikmeter vatten

I miljötillståndet sägs att man ska rapportera om betydande mängder vatten som rinner ut utanför rören. Men någon exakt gräns för vad betydande finns egentligen inte.

Pohjakallio säger att vid Nylands NTM-central har med den som övervakar avloppsreningen och limnologer tillsammans slagit fast en tumregel.

Den går ut på att man ska rapportera om utsläpp av orenat avloppsvatten som är större än 20 kubikmeter, alltså 20 000 liter och uppåt.

- Här har olika aktörer väldigt olika praxis. En del rapporterar redan om utsläpp på bara några kubikmeter. Och det går också bra. Men åtminstone vid 20 kubikmeter och över det ska man göra det.

- Gärna så att man tar kontakt genast, det går bra att ringa. Sedan kan man om man vill göra en skriftlig rapport.

Därför kunde det ju vara bra att ha som regel att informera om varje utsläpp så behöver man inte fundera över man borde ha anmält eller inte

Pohjakallio säger att det på många sätt är bra att rapportera också om mindre utsläpp för då vet man på NTM-centralen vad som har hänt.

- Ibland tar invånare i närheten kontakt och undrar vad som har hänt. Då är det bra att myndigheten har information om händelsen.

Ibland tvingas man vid reningsverk låta vatten rinna förbi reningen, men då handlar det oftast om vatten som ändå har genomgått något skede i reningsprocessen innan det rinner ut, konstaterar Pohjakallio.

- Men om det handlar om avloppsvatten som kommer från en pumpstation är det gränsen på 20 kubikmeter vid använder, säger Pohjakallio.

- Alla känner inte till det här så därför kunde det ju vara bra att ha som regel att informera om varje utsläpp så behöver man inte fundera över man borde ha anmält eller inte.

Tror på lösning

Pohjakallio säger sig ändå tro att staden, NTM-centralen och Raseborgs vatten tillsammans kan diskutera igenom situationen och förbättra rutinerna.

- Vi löser det säkert genom gott myndighetssamarbete.

- Dessutom får vi ju regelbundet rapporter om verksamheten så på det sättet fungerar ju övervakningen. Det här handlar ju om undantagsfall och rapportering av det.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland