Hoppa till huvudinnehåll

Sture Lindholm: Utan historia rycks vi lätt med i hatretorik och fejknyheter

Ett porträtt på en man iklädd skjorta och tröja. Mannen heter Sture Lindholm
Sture Lindholm har varit gymnasielärare i Ekenäs gymnasium. Ett porträtt på en man iklädd skjorta och tröja. Mannen heter Sture Lindholm Bild: Anna Björkqvist / Yle Västnyland,Ekenäs,historiker (forskare),historia,lärare,forskare,Folkbildning,folkbildningspriset

Lärare, författare och folkbildare. Ekenäsbon Sture Lindholm spekulerar i finländarnas allmänbildning och hur vi ska motverka bland annat fejknyheter.

I veckan fick Sture Lindholm ta emot Svenska folkskolans vänners folkbildningspris. Priset fick han för att han under 2000-talet skrivit läromedel för gymnasieelever. Han har också gett ut flera böcker och föreläser.

Hur bildat är det finländska folket i allmänhet i dag?

- I princip är bildningsnivån hög i Finland. Vi har en lång och bra grundskola som har klarat sig bra i internationella jämförelser. Den finska skolans styrka har varit den verkligt breda allmänbildningen som alla finländare har fått, säger Lindholm.

Men det finns vissa orosmoment?

- Det finns det väl alltid. Man kan diskutera i evighet vad som menas med bildning och vad allmänbildning är. Jag är inriktad på historia och samhällslära och när det gäller vår kunskap om historia och vad som hänt. Där finns det lite orosmoln med tanke på framtiden.

Mindre historia i skolorna

Du pratar om ett mer historielöst samhälle, vad betyder det?

- När jag började arbeta som historielärare för ungefär 26 år sedan så hade man sex stycken obligatoriska kurser i historia i gymnasiet som alla studerande läste. Då läste man till exempel en hel kurs om den svenska tiden. I dag har vi tre obligatoriska kurser kvar. Den fjärde kursen försvann i den senaste läroplansreformen och den reformen hann knappt tas i bruk innan det skulle bli en ny läroplansreform.

- Jag fruktar lite inför vad som kommer hända med historieämnet. Nu är trenden i Finland att man endast läser en obligatorisk gymnasiekurs om tiden före 1900-talet. De två andra kurserna är 1900-talshistoria. När det gäller Finlands historia så heter den obligatoriska kursen Det självständiga Finlands historia. Kursen börjar vid sekelskiftet med Bobrikov och förryskningen.

- Vi har redan varit oroliga för att man glömt bort den svenska tiden i Finlands historia. Nu åkte också den ryska tiden ut till de kurser som man kan läsa om man vill, säger Lindholm.

"Okunniga människor ser enkla lösningar"

Vad kan hända om vi har noll koll på vad som har hänt innan Finland blev självständigt?

- Det handlar inte nödvändigtvis om vad som har hänt. I den breda allmänbildningen behöver man ha ett bra uppfattning om vad som har hänt och inte bara rikta in sig på en liten del.

- Om man inte känner historien är det lätt hänt att man rycks med när det kommer en ny idé eller en politiker som vill dra på strängarna. Det kan börja med fejknyheter som får stor genomslagskraft. Okunniga människor som ser enkla lösningar på svåra problem.

Man kan lära sig av historien

Varför behöver man veta saker – kan man inte tänka att det som har hänt har hänt?

- Det kan man säkert, men ett känt citat är att den som inte känner sin historia riskerar att tvingas återuppleva den.

- Det är det som är centralt. Man kan lära sig av historien och se vad till exempel hatretorik kan leda till och ifall man börjar dela in folk i olika fiendegrupper. Det som hände i Finland för 100 år sedan hände i hela världen och kan hända igen.

Hur ser du på den hatretorik som förekommer i dag?

- Ibland säger man att historien upprepar sig och det gör den inte för det är andra förutsättningar i dag. Grejen är ändå den att om man har kännedom om vad som har hänt tidigare så kan man ta det i beaktande och vara medveten om vad saker kan leda till.

- Sedan är det en annan femma att människor har ett behov av att känna sina rötter och veta varifrån de kommer. Det brukar bli mera aktuellt ju äldre man blir.

Mera undervisning behövs

Du säger att du är oroad för utvecklingen i skolorna – mycket har ju kommit in i skolan – kan det inte vara farligt att väga olika ämnen?

- Visst är det så. De här färdigheterna som man i dag betonar är viktiga i dagens samhälle. Men det finns en risk att man glömmer bort kunskapsbasen och hur man ska lösa det vet jag inte om man inte ökar resurserna och tiden att hinna lära ut det i skolorna.

- Desto mera nytt det kommer desto mera måste man fundera vad som man kan ta bort från det tidigare. Då tycker jag inte att det är bra att man tar bort all vår kunskap om allt som har hänt före 1900-talet.

Förespråkar du alltså att elever ska gå längre i skolan i dag eller ha längre skoldagar?

- Vi har väldigt korta skoldagar överlag. Kanske inte i gymnasierna men på grundskolenivå. Det finns behov av mer tid, speciellt om man tänker på det som borde läras ut. Nya metoder och nya färdigheter är väldigt tidskrävande.

Det finns mycket spännande i livet

Du säger att vi går mot ett mer historielöst samhälle, hur ska vi bli klokare och mer kunniga i historia?

- Ge möjlighet att undervisa i ämnet i skolan och sedan gäller det att göra historieämnet så attraktivt att det också går hem hos beslutsfattarna

Kommer du att återvända till att undervisa?

- Jonej brukar man säga på västnyländska. Jag vet inte, jag har älskat jobbet som historielärare så inte är det omöjligt, men det finns mycket spännande som man kan göra i livet.

Intervjun är gjord av Malin Valtonen.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland