Hoppa till huvudinnehåll

Analys: USA angrep Syrien, men det handlar också om amerikansk inrikespolitik och Donald Trumps humör

Bengt Östling på La Guardia-flygfältet i New York
Bengt Östling på La Guardia-flygfältet i New York Bild: Bengt Östling/Yle flygfält,korrespondent,bengt östling

Ska det lyckas den här gången? Den frågan ställer många i USA efter nattens anfall mot Syriens kemvapenanläggningar. Som vanligt får presidenten kritik för sitt agerande. Vår Washingtonkorrespondent Bengt Östling analyserar attackerna i Syrien.

Det är bara ett år sedan USA slog till senast. Det hindrade inte Syrien från flera attacker med kemiska vapen.

Det är inte bara oppositionen som är kritisk till president Trumps vedergällningsaktion.

Ska Syrien förstå vinken den här gången?

Vid presskonferensen i Pentagon var både försvarsminister James Mattis och general Joseph Dunford väl förberedda på frågan.

- Helt tydligt fattade Assad-regimen inte vinken för ett år sedan, medgav försvarsminister James Mattis. Då slog USA till mot den flygbas som hade utfört kemvapenattacken. USA förstörde en del av Syriens flygvapen.

Men efter det har flera syriska attacker med kemiska vapen utförts. I lördags gjordes det mot civilbefolkningen i Douma. Det fick bägaren att rinna över för president Trump.

Upptrappning

Det är flera faktorer som skiljer i USAs attacker då och nu.

USA är inte ensamt den här gången: Storbritannien och Frankrike deltar vid amerikanernas sida. Det är viktigt i det komplicerade spelet i Mellanöstern, där USA inte är hemskt omtyckt överallt.

Vapnen är fler. Det torde betyda dubbelt fler missiler än de 57 Tomahawk-missiler som användes för ett år sedan.

Målen är fler och mer direkt knutna till produktionen av kemiska och biologiska vapen. En forskningsanstalt, en fabrik och ett lager. Två av målen i Homs, ett i Damaskus.

Vilka är riskerna, för civila och ryssarna?

I Pentagon var man noga med att betona att man ville skydda civilbefolkningen. Därför skedde angreppet på morgonnatten, då så få som möjligt är i arbete eller i rörelse.

Och på pressens frågor svarade man att man inte ville spränga några kemiska vapen i luften. Det kunde gå riktigt illa.

En annan risk är förstås att träffa oönskade mål. Det sägs vara en fråga som har upptagit Pentagon mycket. Risken finns att träffa ryska mål och eventuellt råka i krig med Ryssland. Det tycks man ha undvikit.

Koalitionsangreppet var inte koordinerat med Ryssland, uppgav man i Pentagon. Men de dagliga kontakterna mellan USA och Ryssland tycks innefatta förvarningar om vilka områden man kommer att flyga över.

Det var ingen hemlighet att någon form av anfall skulle komma. Det hade ju presidenten twittrat om. Pentagon har inte sett någon aktivitet som skulle ha tytt på syriska förflyttningar av vapen eller materiel.

Det verkar inte som om ryssarna skulle ha försökt försvara Syrien eller besvara angreppet. Den enda militära aktiviteten stod syrierna för.

President Trump hade också en hälsning till Ryssland; Anslut er till de civiliserade länderna för stabilitet och fred. Han inbjöd Iran också, men lät tveksammare på den punkten.

USA har mycket att erbjuda, jublade Trump och påminde om den största och kraftigaste ekonomin i världen.

Militär framgång?

Hur angreppet gick ville försvarsministern och generalen inte avslöja. Det sparades till en presskonferens på lördag morgon kl 9 lokal östkusttid.

Amerikanska journalister förundrade sig över presskonferensen i Pentagon. Juridiken, målen, principerna presenterades.

Men det fanns inget jubel. Inte ett ord om seger och framgångar, eller förluster.

Amerikanska intressen i Mellanöstern - inga illusioner

President Trump vill lämna Syrien. Det upprepade han i sitt tal i går kväll. USA vill inte under några omständigheter stanna för evigt i Syrien.

- Våra partner i Mellanöstern måste ta ett större ansvar för att säkra sin egen region. När andra länder ökar sina insatser ser vi fram emot att ta hem våra stolta krigare, sa Trump.

- USA har inga illusioner. Vi kan inte bekämpa en ond värld eller alltid agera där det finns tyranni, sa presidenten. Amerikanskt blod eller pengar kan inte ge en bestående fred och säkerhet i Mellanöstern.

Inrikespolitiskt tvivel

Angreppet mot Syrien kommer i en svår tid för USA. Det finns ingen utrikesminister. Mike Pompeo måste vänta på godkännande i kongressen för att efterträda den avskedade Rex Tillerson.

Den säkerhetspolitiska rådgivaren John Bolton – betecknad som hök - har nyss tillträtt. Men han sägs ha förlorat den första striden med försvarsminister Mattis.

I kongressen hörs också kritik om tillvägagångssättet. Pentagon sa att det var en kort attack, men president Trump talade om en fortlöpande insats tills Syrien uppgör med sina kemvapen.

Ska presidenten starta krig borde han ha kongressens tillåtelse, anser många demokrater. I själva verket ansåg också Donald Trump det, förr. På den tiden satt Barack Obama i Vita huset.

Problem på hemmaplan

President Trump har haft en svår vecka. Det har än en gång handlat om bland annat Rysslandsutredningen, diverse påståenden om sexuella eskapader som har tystats.

Och tidigare FBI-chefen kom med en bok som inte är välvillig till presidenten, vilket ledde till ordkrig mellan presidenten och författaren.

Till råga på allt gjorde FBI en husrannsakan hos presidentens advokat, "fixaren" Cohen. Polisen la beslag på diverse korrespondens och eventuellt också ljudupptagningar från diverse samtal.

Det finns som vanligt kritiker i media som misstänker att angreppet på Syrien är ett sätt att vända publikens fokus från presidentens problem på hemmaplan. Presidentens dåliga humör får därmed en internationell säkerhetspolitisk dimension.

Läs mera:

USA kan slå till i Syrien redan inatt - men blir angreppet större än senast och vilka är följderna?

USA förväntas slå till mot syriska regimen kanske redan natten till onsdag som straff för det misstänkta kemvapenangreppet i syriska Douma. Försvarsanalytiker Mike Winnerstig på FOI benar ut USA:s olika alternativ och vilka risker de medför.

Läs också