Hoppa till huvudinnehåll

Erkki Tuomioja ser nya trender och ett bekymmersamt spel mellan stormakterna

Erkki Tuomioja
Riksdagsledamot och tidigare utrikesminister Erkki Tuomioja är skeptisk till att västs agerande. Erkki Tuomioja Bild: Lehtikuva Erkki Tuomioja,politiker,Finlands Socialdemokratiska Parti

Samarbetet mellan stormakterna och de regler som borde följas på den internationella arenan verkar allt oftare glömmas bort, säger den förra utrikesministern, riksdagsledamoten Erkki Tuomioja (SDP) till Lännen Media.

Enligt Tuomioja är den attack som USA, Storbritannien och Frankrike gemensamt genomförde mot Syrien i lördags ett exempel på det här.

Attacken var avsedd att försvaga den syriska regimens möjligheter att producera och använda kemiska vapen. Regimen misstänks nyligen ha använt kemiska vapen mot civila i staden Douma.

Västmakterna har sett det som självklart att Syrien stod bakom kemvapenattacken medan Ryssland hävdar att attacken var iscensatt. Enligt Ryssland använde västmakterna kemvapenattacken som ett svepskäl för att kunna attackera syriska positioner.

Väst väntade inte på OPCW:s utredningar i Douma

Objektiva bevis för en kemvapenattack saknades, och de allierade slog till mot Syrien innan Organisationen för förbud mot kemiska vapen OPCW:s expertgrupp hade kommit igång med sina undersökningar i Douma.

Erkki Tuomioja anser att stormakternas agerande är ett tecken på en bekymmersam utveckling och en förändring i politiken.

- Det verkar som om allt numera sköts via ett allt mer fristående beslutsfattande som åsidosätter samarbetet och spelregler. Nu till exempel så inväntade man inte OPCW:s utredningar - även om man sannolikt kan se Syrien som skyldigt.

Tuomioja tycker att det verkar som om det skulle räcka till med att de som agerar har en tillräckligt klar egen uppfattning och egen information. Han ser trenden också i andra sammanhang.

Först utför man en undersökning för att kunna verifiera något. Då man har fått sin bekräftelse kan man börja vidta åtgärder. Det här skedde inte i Syrienfallet.

Enligt Tuomioja finns det klara gemensamma regler för hur man kan förhindra krigsförbrytelser och kränkningar av mänskliga rättigheter

- Reglerna säger att man först utför undersökningar för att kunna verifiera något. Då man har fått sin bekräftelse kan man börja vidta åtgärder. Det här skedde inte i Syrienfallet.

Tuomioja anser att den här sortens situationer ser ut att bli allt vanligare, och ger USA som ett exempel.

- Där styr president Trump landet med olika tweetar. På ett visst sätt har ignorerande av sanning och fakta börjat återspegla sig i politiken.

Ett medvetet spel mellan de stora

Enligt Tuomioja var USA:s och dess allierades gemensamma attack mot Syrien något som också andra parter i konflikten har varit medvetna om.

- I allmänhet följer man principen "need to know" - det vill säga att man ger ut information till dem som på något sätt är delaktiga eller som har något direkt intresse av den. I fråga om Syrien fick förstås inte till exempel Sverige och Finland någon förhandsinformation.

Enligt Tuomioja varnades säkert Ryssland och därmed också Syrien för den attack som skulle genomföras. Det här är också förklaringen till att det åtminstone inte hittills har förekommit några rapporter om dödsoffer.

- Det är alldeles klart att om det hade gått så att till exempel ryssar hade dött i attacken hade det omedelbart fått mycket mer omfattande följder än vad det nu fick.

- Det här handlar om ett övervägt spel mellan stormakter. Man vill agera på ett storstilat sätt - men samtidigt ändå undvika större skador och undvika en situation där stormakterna skulle ställas direkt mot varandra.

Inga tecken på att attacken skulle leda någonvart

Tuomioja säger att han inte tills vidare har sett några tecken på att de allierades attack skulle leda till något.

Enligt honom vore det viktigaste nu att få ett slut på kriget och människors lidande i Syrien. Huruvida lördagens tillslag på något sätt kunde främja detta på något sådant och få till stånd en verklig fredsprocess så får det Tuomiojas medhåll.

- Det finns inga andra möjligheter än något slags förhandlingar - vilket ju inte heller kommer att leda till ett optimalt slutresultat. Men det måste bli ett slut på dödandet.

- Men just nu ser det ändå inte ut att finnas någon fred i sikte.

Läs också