Hoppa till huvudinnehåll

Gränstvist mellan Slovenien och Kroatien gör de lokala fiskarnas liv till en pina

Små fiskebåtar i den pittoreska slovenska kuststaden Piran.
De slovenska fiskarna har sin hemmahamn i den pittoreska småstaden Piran. Små fiskebåtar i den pittoreska slovenska kuststaden Piran. Bild: Gustaf Antell Slovenien,Kroatien,gränsövervakning,gräns,gränser,fiskare,Piran,Piranbukten,Istrien

Över 25 år efter att Jugoslavien föll samman kan en olöst gränskonflikt mellan EU-länderna Kroatien och Slovenien närma sig en lösning. Slovenien vill att EU tvingar Kroatien att följa Haagtribunalens dom i konflikten.

Jag har tagit mig längst ut på Savudrijaudden, så långt norrut man kan komma i kroatiska Istrien.

Savudrija är en gammal fiskeby där de flesta fiskarna ännu talar italienska, ett minne från regionens långa och brokiga historia.

Jag står i den lilla hamnen och tittar på en ung man som lägger ut sina nät bara 30 meter från stranden. Hans lilla båt har bara ett par bänkrader och en liten utombordsmotor.

Fiskarna här har ofta en liten båt för nätfiske nära stranden och ibland en lite större för trålfiske längre ut till havs. Kroatien har undantagstillstånd för trålfiske i det känsliga Adriatiska havet.

Karta över Piranbukten.
Karta över Piranbukten. Piran,Savudrija,Slovenien,Kroatien,Johan Philip Asbæk,Josh Lucas,The Guardian Angel

Men för fiskare som vill fiska längre ut än femtio meter från land blir det genast komplicerat.

Då följer polisen, som ansvarar för kustbevakningen, med. Polisen övervakar att fiskarna håller sig till kroatiska vatten, men de har också en viktigare uppgift.

De skyddar fiskarna från den slovenska kustbevakningen, som annars ofta börjar bråka med dem. Åtminstone känner de sig ofta trakasserade.

- När vi lämnar hamnen följer vår egen polis med som skydd för att se till att vi kommer tryggt tillbaka. Annars kanske slovenerna griper oss och ställer oss inför rätta, säger Danilo Latin, en fiskare som har bott i Savudrija i nästan hela sitt liv.

Anledningen är gränskonflikten mellan Kroatien och Slovenien, som gör att båda länderna gör anspråk på delvis samma delar av havet.

- Vi känner oss dåliga och är mycket stressade. Trots att vi följer kroatisk lag så jagas vi av slovensk polis.

Den kroatiska staden Umag ligger vid Adriatiska havet
Den kroatiska staden Umag ligger bara några kilometer ifrån gränsen till Slovenien. Den kroatiska staden Umag ligger vid Adriatiska havet Bild: Gustaf Antell Kroatien,Istrien,Istriens län,Umag,Adriatiska havet,Resa till Kroatien

Gränskonflikten berör också en liten slinga land (läs om Joško Joras nedan), men i grunden handlar den om havet.

Mer specifikt kan vi tala om två tvister:

- Det råder oenighet om vattnet i den vackra Piranbukten och var exakt den imaginära linje ut på öppet hav som utgör gränsen mellan länderna går.

- Länderna bråkar om Sloveniens tillgång till internationellt vatten. I nuläget måste slovenska fiskare ta sig genom kroatiskt vatten för att komma ut på internationellt vatten.

En kroatisk fiskare lägger ut nät från sin lilla båt.
En fiskare från Savudrija lägger ut sina nät. En kroatisk fiskare lägger ut nät från sin lilla båt. Bild: Gustaf Antell fiskare,Kroatien,Istrien,Savudrija,Piranbukten,nät,Istriens län,nätfiske

Den permanenta skiljedomstolen, den så kallade Haagtribunalen, gav i ett beslut i juni Slovenien rätt till en så kallad korridor genom kroatiskt vatten.

Vi jagas av slovensk polis. När vi lämnar hamnen följer vår egen polis med som skydd för att se till att vi kommer tryggt tillbaka.― Danilo Latin

Också de slovenska fiskarna i staden Piran klagar på att den polisen från grannlandet trakasserar dem när de är ute på havet.

- Kroaterna accepterar inte internationell lag, menar Zlatko Novogradec, en slovensk fiskare jag möter vid hans båt.

Han är talesman för småbåtsfiskarna i Piran.

Novogradec hänvisar uttryckligen till den internationella skiljedomstolens beslut.

Det trädde i kraft vid årsskiftet, men de slovenska fiskarna såg ingen förändring. Kroatien vägrar implementera domen.

- Nu har polisen på båda sidorna börjat ge böter åt fiskare som befinner sig på omstritt vatten.

Zlatko Novogradec är de slovenska fiskarnas talesman.
Zlatko Novogradec Zlatko Novogradec är de slovenska fiskarnas talesman. Bild: Gustaf Antell Slovenien,Piran,Piranbukten,fiskare,fiske,fisk (livsmedel),gränser,skratt

- Det här är så störande att vi inte kan jobba normalt.

Domen är tydlig - polisernas kartor gamla

Slovenien hävdar historisk rätt till hela Piranbukten, Kroatien till halva.

I den permanenta skiljedomstolen fick Slovenien tre fjärdedelar av bukten och den ovannämnda korridoren ut till internationellt vatten.

Här är en förenklad version av den karta Haagtribunalen har publicerat:

Karta
Karta Piran,Savudrija,Slovenien,Kroatien

De kroatiska fiskarna säger att de utgår ifrån att de kartor kroatisk polis delar ut är de korrekta. De kartorna har inte uppdaterats på flera år.

Slovenien ligger så långt in i Adriatiska havet att landet inte har direkt tillgång till internationellt vatten. Där de slovenska vattnen tar slut möter de kroatiska vatten i söder och italienska norrut och västerut.

Det är därför skiljedomstolen anser att slovenska fiskebåtar ska få passera kroatiskt vatten.

På det sättet blir det möjligt för slovenerna att fiska längre söderut på Adriatiska havet och till och med på det öppna Medelhavet.

- Jag tycker att beslutet är fel, det godkänner och bekräftar nuläget, men beaktar inte de historiska dokument som finns, anser Vili Bassanese.

Han är borgmästare i den kroatiska staden Umag. Det är den närmaste större staden på den kroatiska kusten, bara knappt åtta kilometer söder om Savudrija.

Den kroatiska staden Umags borgmästare Vili Bassanese.
Vili Bassanese visar ihärdigt gamla kartor och dokument för att övertyga mig om att Kroatien har blivit förfördelat. Den kroatiska staden Umags borgmästare Vili Bassanese. Bild: Gustaf Antell Istrien,Istriens län,Kroatien,borgmästare,Umag,Politik i Kroatien

Byn Savudrija ligger längst ut på udden med samma namn, som utgör Piranbuktens södra kustremsa.

- Dessutom bestämmer Skiljedomen vem som får använda området, men inte vem som äger det. Vi kan inte implementera domen innan vi har kommit till ett bilateralt avtal med Slovenien.

Problemet för kroaterna är att de känner att Slovenien får rättigheter på Kroatiens bekostnad, utan att Kroatien får några garantier att de äger havet.

Men Bassanese är medveten om att också den slovenska sidan tror på sina argument.

- Om vi inte lyckas lösa konflikten nu, så tycker jag att det är bäst att låta kommande generationer göra det, menar han.

Hellre en olöst konflikt alltså, än en dålig och framtvingad lösning. Men, å andra sidan, kan det betyda det att trakasserierna av enskilda fiskare fortsätter på obestämd tid.

Längst in i Piranbukten finns en liten landstrimma som också är omtvistad
En liten strimma land längst in i Piranbukten är också omtvistad. Längst in i Piranbukten finns en liten landstrimma som också är omtvistad Bild: Gustaf Antell Slovenien,Kroatien,Piranbukten,Istrien,Piran,Buje

I Bryssel har det under årens lopp ändå varit Sloveniens envishet som har väckt mest huvudbry.

Slovenien blev EU-medlem år 2004, Kroatien först år 2013. Det var främst på grund av den här gränskonflikten Slovenien blockerade Kroatiens medlemskap i flera år.

Åtminstone är det så situationen tolkades i Bryssel trots att Slovenien alltid officiellt lyfte upp andra argument för att stoppa Kroatiens medlemskap i EU.

Efter mångåriga förhandlingar kom parterna till slut överens om att låta den internationella skiljedomstolen i Haag lösa konflikten.

Parterna vände sig formellt till Haag i maj 2011. Två år senare blev Kroatien ett EU-land.

Slovenien har nu bett EU att tvinga kroaterna att rätta sig efter skiljedomstolens beslut.

Enligt Slovenien är handlar det i första hand om principer. Skiljedomstolens beslut är juridiskt bindande, säger de.

I första hand kräver Slovenien att de slovenska fiskarna ska få åka ut på omtvistat vatten utan att trakasseras av kroatisk polis, medan andra detaljer i domen får mindre uppmärksamhet.

EU har hittills uppmanat regeringarna i Zagreb och Ljubljana att lösa konflikten sinsemellan.

Men Slovenien planerar juridiska åtgärder som tvingar EU att agera och då blir Bryssel direkt inblandat. Bara hot om straff kan få Kroatien att ändra sitt beteende, menar Slovenien.

Den kroatiske fiskaren Danilo Latin radar upp sin fångst på kajkanten.
Danilo Latin lägger upp sin fångst på kajkanten. Den kroatiske fiskaren Danilo Latin radar upp sin fångst på kajkanten. Bild: Gustaf Antell Kroatien,Istrien,fiskare,Fisk,fiske,fiskar,Savudrija,byten (fångst)

Att Slovenien accepterar Haagtribunalens beslut betyder inte att alla slovener är nöjda med det.

- Beslutet ignorerar kommunen Pirans 700-åriga gränser. Där ingår också halvön Savudrija, menar Duša Krnel Umek, en slovensk etnolog och politiker.

Den pittoreska småstaden Piran i Slovenien.
Piran är pärlan längs den korta slovenska kusten. Den pittoreska småstaden Piran i Slovenien. Bild: Gustaf Antell Piran,Piranbukten,Slovenien,turistort,fiskebåtar,fiske,fiskare,Picturesque

Också hon är kritisk till att den internationella skiljedomstolen i Haag inte gav en slutgiltig dom i ägandeförhållandena.

- Vi borde få äganderätten över korridoren till havet. Vi har alltid varit ett havsfolk med tillgång till det öppna havet.

Vem som har rätt i historisk bemärkelse hör till den sortens evighetsfrågor som inte går att avgöra.

Trots att länderna har en lång och brokig historia har varken Kroatien eller Slovenien existerat som moderna nationer före de blev självständiga år 1991.

Duša Krnel Umek, en slovensk etnolog och politiker.
Duša Krnel Umek står på strandpromenaden i den slovenska badorten Portoroz. På andra sidan Piranbukten skymtar den idag kroatiska halvön Savudrija. Duša Krnel Umek, en slovensk etnolog och politiker. Bild: Gustaf Antell Piranbukten,Slovenien,Kroatien,Portorož,gränstvister,Duša Krnel Umek

Men faktum är att väldigt få av invånarna i gränstrakterna är speciellt intresserade av gränskonflikten.

Vy från Slovenien över Piranbukten och mot Savudrijahalvön
Vy från Slovenien över Piranbukten mot den idag kroatiska Savudrijahalvön. Vy från Slovenien över Piranbukten och mot Savudrijahalvön Bild: Gustaf Antell Piranbukten,Piran,Savudrija,Slovenien,Kroatien,Adriatiska havet

De äldre generationerna minns Jugoslavien med en positiv nostalgi. De yngsta generationerna ser sig gärna som EU-medborgare.

När jag reser runt i gränsområdet i min lilla hyrbil möter jag väldigt få personer som bryr sig om tvisten.

I den lilla kroatiska gränskommunen Buje möter jag borgmästaren Fabrizio Vižintin, som säger att det här är en fråga för regeringarna i ländernas respektive huvudstäder.

- Mänskor reser av och an över gränsen hela tiden, du såg det säkert själv när du kom hit, säger han.

Han har rätt. Bara under några timmar passerade jag gränskontrollen i Sečovlje fyra gånger. Det räckte med att jag visade pärmen på passen för att få köra förbi.

Bujes borgmästare Fabrizio Vižintin
Fabrizio Vižintin, Bujes borgmästare och en man som tar gränskonflikten med ro. Bujes borgmästare Fabrizio Vižintin Bild: Gustaf Antell Buje,Istrien,Fabrizio Vižintin

- Dessutom blir frågan ännu mindre viktig när Kroatien antagligen ansluts till Schengenområdet år 2019, påpekar han.

Slovenien är redan med i Schengen.

Gränskonflikten påverkar alltså egentligen bara fiskarna i deras vardag. Men för dem är situationen ohållbar. De känner sig osäkra och otrygga.

Jag försöker förklara hur det känns att hela tiden ha polisen runt mig när jag jobbar, men många fattar inte.― Danilo Latin

Både de slovenska och kroatiska fiskarna upplever att de har blivit knappar i de respektive ländernas politiska spel.

Politikerna på nationell nivå måste visa sig starka inför nationalistiska väljare som bor långt från den här regionen, menar de.

Många mänskor i trakten tycker att fiskarna gnäller lite väl mycket.

- Jag försöker förklara hur det känns att hela tiden ha polisen runt mig när jag jobbar, men många fattar inte, säger den kroatiske fiskaren Danilo Latin.

Han känner också sympati för sina slovenska kollegor, som han vet arbetar under liknande förhållanden.

- Jag är inte en brottsling och jag skulle må mycket bättre om jag kunde leva utan att ha polisen runt mig hela tiden.

Mer än bara knytnävsslag

På den slovenska sidan har fiskarna redan en mer negativ bild av sina kroatiska kollegor än den Latin målar upp.

Det säger åtminstone fiskarnas talesman Zlatko Novogradec.

- Vi lägger ofta ut våra nät på kvällen för att ta upp dem på morgonen, förklarar han, men nu har det hänt ibland att kroatiska fiskare eller deras polis har förstört näten. Eller stulit dem.

Kroatiska fiskare har förstört näten. Eller stulit dem.― Zlatko Novogradec

- Relationerna brukade vara goda, men de har blivit sämre. Det här kan sluta riktigt illa om inte konflikten får en lösning.

- Värre än knytnävsslagsmål? frågar jag.

- Ja, förstås, svarar Novogradec.

Det här kan sluta riktigt illa.― Zlatko Novogradec
Svenska Yles redaktör möter Joško Joras, en sloven som bor på land som idag hör till Kroatien.
Svenska Yles redaktör Gustaf Antell möter Joško Joras i hans hem. Svenska Yles redaktör möter Joško Joras, en sloven som bor på land som idag hör till Kroatien. Bild: Gustaf Antell Slovenien,Kroatien,Sečovlje Parish,Joško Joras

Fallet Joško Joras - kverulanten som vägrar ge upp

Joško Joras är en sloven som bor i den lilla byn Sečovlje längst in i Piranbukten.

Sečovlje är en slovensk by, men den lilla del av byn där Joras bor ligger bakom gränsstationen.

En karta över det inre av Piranbukten
Joras visar mig många kartor över området. En karta över det inre av Piranbukten Bild: Gustaf Antell Sečovlje Parish,Piranbukten,Kroatien,Slovenien,Dragonja

Bara några tiotal meter från gränsstationen, men helt klart på det som idag är under kroatisk kontroll.

För att vara mer exakt så har gränskontrollen varit där sedan tidigt 1990-tal.

Sammanlagt har 113 hektar tidigare slovensk mark blivit på den kroatiska sidan.

"Schengen är inte en lösning"

Det här oroar förstås Joras, som har börjat kämpa mot myndigheterna på båda sidorna. Han har blivit en lokal kändis.

Han visar mig dokument som han anser att bevisar att han har rätt att bo där han bor och att vi befinner oss i Slovenien.

Ett papper ser ut att vara ett hyreskontrakt som han har med de slovenska myndigheterna.

- Jag betalar min hyra enligt det här avtalet, säger han.

På båda sidorna om gränsen tycker nästan alla jag talar med att han kunde sluta bråka och acceptera det faktum att han nu bor i Kroatien.

- Snart är ju Schengen ett faktum och då har det ingen praktisk betydelse, säger Fabrizio Vižintin, borgmästaren i Buje om Joras fall.

Han har förstås sina stödtrupper. Etnologen Duša Krnel Umek förklarar i detalj alla argument som stöder Joras.

Joras hade satt sin tillit till den så kallade Haagtribunalen, men till hans besvikelse ändrade inte tribunalen på status quo.

- När Kroatien och Slovenien år 2007 började tala om att vända sig till skiljedomstolen i Haag gav vi regeringen vårt ok. De talade då om att byarna inte skulle splittras mellan länderna.

Känner sig lämnad vind för våg

- Skiljedomstolens beslut bekräftar att Sečovlje är delat, menar han, men samtidigt är beslutet inte slutgiltigt. Jag ger inte upp.

Det är Slovenien och Kroatien som ska komma överens om den slutliga lösningen.

Joras är upprörd över att regeringen i Ljubljana säger att skiljedomstolens beslut är tillräckligt bra för att implementeras.

-

Det är ett förräderi. Våra egna politiker spottar oss i ansiktet.― Joško Joras

Till Joras förtvivlan erkänner Kroatien inte de slovenska papper han har på att han verkligen hyr tomten där han bor.

- Jag betalar hyra åt den slovenska staten för att bo här, men samtidigt hyr Kroatien ut delvis samma tomt till kasinot där, säger han och pekar bakom sitt hus.

Problemet är verkligen konkret. Genast bakom Joras hus tornar ett stort kasino upp.

Enligt Kroatien har kasinots ägare rätt till den mark Joras bor på och de vill nu ha tillgång till tomten. Joras visar mig vräkningspapper han har fått.

Han är en gästvänlig man som bjuder på korv, ost och vin - slovenskt, förstås - och hans öde berör.

Men hur gränskonflikten mellan Slovenien och Kroatien än slutar, så verkar Joras öde redan vara avgjort. Innan parterna har nått den slutliga lösningen på gränstvisten kommer han att tvingas flytta.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes