Hoppa till huvudinnehåll

Har du hört om Mannerheims sandjägare? De gömmer sig i Naturhistoriska museets källare

Skalbaggar ur Mannerheims samling, som är en del av Naturhistoriska museets samlingar i Helsingfors.
Det här är Mannerheims sandjägare. I Finland finns endast fyra arter av sandjägare, men Mannerheim hade betydligt fler i sin samling. Skalbaggar ur Mannerheims samling, som är en del av Naturhistoriska museets samlingar i Helsingfors. Bild: Lukas Rusk Helsingfors naturhistoriska centralmuseum,naturvetenskaper,naturvetenskapliga museer,Helsingfors universitet,skalbaggar,forskare,Olof Biström

Endast 0,1 procent av Naturhistoriska museets samling är utställd. Resten finns nere i en källare under jorden. I samlingarna finns 9 miljoner insekter varav många kommit till museet från privatpersoners samlingar. Gömd längst bak i museets källare finns också Mannerheims skalbaggssamling.

Naturhistoriska museet firar i år att deras samlingar fyller 340 år.

– Egentligen handlar det om att den svenska kungen för 340 år sedan gav lov till Kungliga Akademien i Åbo att grunda en vetenskaplig kålodling, säger den tidigare museichefen Olof Biström.

Kungliga Akademien flyttade till Helsingfors efter Åbo brand och blev senare Helsingfors universitet. Naturhistoriska museet är en del av Helsingfors universitet.

– Men kålplantorna finns inte kvar. Däremot har vi stora samlingar – endast en bråkdel av dem ställs ut i museet, säger Biström.

Samlingarna uppmärksammas nu med några utställningar. Den första är en utställning med fotografier på museets skalbaggssamlingar i cafeterian.

Under sommaren kommer museet att ställa ut delar av sin geologiska samling. Det är ännu oklart vilka andra delar av samlingarna som kommer att ställas ut efter det.

Pekka Malinens bilder på skalbaggar ur Naturhistoriska museets samlingar, i museets kafeteria i Helsingfors.
På Pekka Malinens fotografier kommer de små baggarna verkligen till liv, till varje minsta lilla detalj. Pekka Malinens bilder på skalbaggar ur Naturhistoriska museets samlingar, i museets kafeteria i Helsingfors. Bild: Lukas Rusk Helsingfors naturhistoriska centralmuseum,naturvetenskaper,Helsingfors universitet,skalbaggar,naturvetenskapliga museer

Många okända skalbaggar

Biström har också forskat en hel del i skalbaggar, och upptäckt flera arter.

– En stor del av alla insekter är ännu oupptäckta. Speciellt i Sydamerika och Afrika har arterna ännu inte kartlagts. Men även i Finland upptäcks flera nya arter varje år, säger Biström.

Av alla insekter är ändå skalbaggarna relativt väl kartlagda.

– En avsevärd del av är kartlagda, säkert flera tiotals procent, säger Biström.

Tyvärr har många arter försvunnit.

– Människan har hunnit skövla världen så mycke. Det påstås att det pågår ett massutdöende av insekter och andra smådjur, säger Biström.

Han säger att situationen är värst till exempel i regnsskogsområden.

– I Finland är situationen under någorlunda kontroll. Många viktiga biotoper är skyddade. Men här finns också problem – det största är kanske skogsindustrin, säger Biström.

Nio miljoner torkade insekter

Vi stiger in i en stor hiss och åker ner i museets källare.

Biström öppnar en metalldörr och vi stiger in i ett stort rum med arkivskåp. Luften är kall och torr. Det luktar damm men också lite konstigt.

– Vi har lite fler än nio miljoner torkade insekter här. De kan vara att de sönderfaller och avger en lukt, säger Biström och skrattar.

Naturhistoriska museets insektsamling är stor mätt i europeiska mått.

– Det är mycket i hela världens mått. Vi har inte världens största samling men nog en av Europas viktigaste samlingar.

Olof Biström, skalbaggsforskare, visar upp baggar i Naturhistoriska museets samling i Helsingfors.
– Det här är praktbaggar. Några av våra insektexemplar är över 150 år gamla, säger skalbaggsforskare Olof Biström. Olof Biström, skalbaggsforskare, visar upp baggar i Naturhistoriska museets samling i Helsingfors. Bild: Lukas Rusk Helsingfors naturhistoriska centralmuseum,naturvetenskaper,naturvetenskapliga museer,Helsingfors universitet,skalbaggar,forskare,Olof Biström

Många insekter har tillkommit museets samlingar då någon privatperson donerat dem till museet.

– Om vi får en värdefull samling från till exempel ett dödsbo så duger insekterna precis lika bra som om någon forskare samlat in dem. Förutsatt att det finns data om var och när varje insekt är insamlad, säger Biström.

Insekterna förs sedan in i museets samlingar.

Skalbaggssamlaren Mannerheim

Men det finns ett undantag. En samling får stå skilt från resten av museets samlingar.

– Det är Mannerheims skalbaggssamling. Den har vi sparat som en separat samling, eftersom den är historiskt värdefull, säger Biström.

Men det är inte marskalk Carl Gustaf Mannerheims baggar, utan hans farfars – som också hette Carl Gustaf Mannerheim.

– Den är unik, innehåller en massa typexemplar och den är gammal, långt över hundra år, säger Biström.

Praktbaggar i Naturhistoriska museets samlingar i Helsingfors.
Några präktiga praktbaggar i museets samling. Praktbaggar i Naturhistoriska museets samlingar i Helsingfors. Bild: Lukas Rusk Helsingfors naturhistoriska centralmuseum,naturvetenskaper,naturvetenskapliga museer,Helsingfors universitet,skalbaggar,praktbaggar,Praktbaggar,Olof Biström

Ett typexemplar är en insekt som används som referens för hur en art ser ut. Typexemplaret bestämmer arten.

– Största delen av Mannerheims samling är sånt som han bytt till sig eller köpt från andra samlare i europeiska. Insektsamlande var en viktig hobby förr i tiden, säger Biström.

Biström visar upp en skalbagge med en färggrannt mönster på skalet.

– De är spektakulära. De här är sandjägare. I Finland finns det fyra arter av dem. De är aktiva om dagen, så därför är deras skal färggranna, säger Biström.

Den här artikeln är uppdaterad. I den ursprungliga artikeln som publicerades 15.4. 2018 kl. 11.00 stod det felaktigt att det var Åbo universitet som fick lov av den svenska kungen att grunda en kålodling och att Åbo universitet flyttade till Helsingfors efter Åbo brand och blev Helsingfors universitet. Det här var fel – universitetet det handlade om var däremot Kungliga Akademien i Åbo. 16.4.2018 kl.16.35 är detta rättat. Svenska Yle beklagar misstaget.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen