Hoppa till huvudinnehåll

Var femte vuxen skjuter upp saker till sista minuten - motivation är inget som bara finns utan den tvingas fram

En man skriver på ett papper.
Arkivbild. En man skriver på ett papper. Bild: CC0/Startup Stock Photos jobba

Alla har vi skjutit upp uppgifter vi behöver göra, men det finns en liten men slående gräns där beteendet blir ohållbart. Några enkla knep finns dock att tillgå.

Det är väldigt mänskligt att skjuta upp vissa uppgifter, men det ger oss inte alla ett uppskjutandebeteende.

Alexander Rozental är doktor i psykologi och har forskat i prokrastinering, det vill säga ett beteende då man gång på gång skjuter upp uppgifter till sista minuten.

Termen prokrastinera härleds förstås ur engelskans procrastinate, som i sin tur har rötterna i latinets pro crastinus som betyder något i stil med "framåt av morgondagen".

- Om man väljer en mer teoretisk förklaring innebär det att medvetet välja att förhala ett tilltänkt handlingsförlopp, trots att man vet att det kan ha negativa konsekvenser, säger Rozental.

Enligt Rozental är det ungefär var femte vuxen som prokrastinerar, och bland studerande är det närmare hälften.

porträttbild av alexander rozental. han bär en mörk tröja och har glasögon med genomskinliga plastbågar i en gulaktig färgnyans.
Alexander Rozental porträttbild av alexander rozental. han bär en mörk tröja och har glasögon med genomskinliga plastbågar i en gulaktig färgnyans. Bild: Privat människan (art)

Med andra ord kan man inte tala om prokrastinering om man till exempel har för många järn i elden och därför kanske glömmer en uppgift. Någon som prokrastinerar gör det medvetet.

Prokrastinering eller att bädda för arbetet?

Man kunde ju tänka sig att ett uppskjutandebeteende skulle gå att försvara med följande tes: om någon skjuter upp en uppgift så bearbetar kanske hen uppgiften i bakhuvudet medan hen skjuter upp den, och på det sättet ändå gör ett grundarbete.

Många som prokrastinerar får ju ändå uppgiften gjord, om än i ett tillstånd av lätt panik i sista minuten.

- Till viss del tror jag att det stämmer. Ibland när vi skjuter upp något så gör vi det kanske för att vi inväntar mer information, eller just bearbeta något före vi kan fatta ett bra beslut, säger Rozental.

Samtidigt finns det en uppenbar risk i tesen, eller ursäkten, som Rozental kommenterar.

- För dem som skjuter upp saker regelbundet blir det lätt en ursäkt för att inte komma till skott med nånting - att man måste vara på ett visst humör eller känna sig tillräckligt motiverad före man kan börja, säger Rozental.

Med andra ord tycker Rozental att det är viktigt att tänka igenom varför man skjuter upp uppgiften, och vad väntandet bidrar med.

Ibland när vi skjuter upp något så gör vi det kanske för att vi inväntar mer information― Alexander Rozental

Ställ upp delmål och skippa distraktioner

Om det känns om uppskjutandebeteendet får en att må dåligt, så finns det några enkla knep som kan hjälpa en att motiveras.

Det första handlar om att omvärdera sin syn på motivation för att kunna komma i gång.

- De flesta tänker kanske att man behöver vara tillräckligt motiverad före man kan sätta i gång. Det mesta pekar faktiskt på att det är resultatet av våra handlingar som gör oss motiverade.

Välj därför att börja med en väldigt liten del av uppgiften, och utvärdera sedan och känn efter om du har blivit mer motiverad att fortsätta.

Just det där med portionering är viktigt, menar Rozental.

- I stället för att jobba mot ett jättestort slutmål så kanske man hittar mindre delmål att jobba mot. Det första steget kan vara att bara ta fram det man behöver för att göra uppgiften, skriva en rad eller städa ur en byrålåda.

Det lönar sig också att göra sig av med distraktioner. Stäng av notiserna på din telefon, till exempel.

Ofta tenderar människor med ett uppskjutandebeteende att välja distraktionen, eftersom det ger en omedelbar belöning.

Är prokrastinerare sämre människor?

Precis som att samhället är uppbyggt för morgonpigga så är det kanske inte helt befängt att tänka sig att samhället ser ner på de prokrastinerar.

Rozental skulle inte vilja dra en så skarp gräns när det gäller de som prokrastinerar. Det varierar från person till person i hurdan utsträckning beteendet påverkar livet på ett negativt sätt.

- Resultatet av att prokrastinera regelbundet kan ändå vara att man presterar sämre i jobb eller studier, har problem i relationer eller får problem med psykisk ohälsa.

Samtidigt kan det också finnas positiva aspekter av ett uppskjutandebeteende.

- Man kan få tid att umgås med nära och kära eller tid att processa information så att man fatta mer avvägda beslut, säger Rozental.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle