Hoppa till huvudinnehåll

"Det är bara en tidsfråga innan vi ser en väpnad konflikt i rymden"

Konstnärens tolkning av Ronald Reagans "Stjärnornas krig"-projekt.
Konstnärens tolkning av Ronald Reagans "Stjärnornas krig"-projekt. Konstnärens tolkning av Ronald Reagans "Stjärnornas krig"-projekt. SDI,Strategic Defense Initiative

Förbered er på rymdkrig, för det är mer eller mindre bara en fråga om tid innan det är verklighet.

För den bedömningen står Michael Schmitt, professor i internationell lag vid Exeter-universitetet i England, med rymdrelaterade konflikter som sitt specialkunnande. Han intervjuas av the Guardian.

En annan som ser rymdkrig som en oundviklighet är general David L. Goldfein, stabschef vid det amerikanska flygvapnet. Så här sade han i ett tal i februari:

- Jag är övertygad om att vi kommer att idka krigföring från rymden inom ett antal år.

Generalen vädjade i samma tal till Pentagon, USA:s försvarsministerium, att de gör mer för att rusta upp rymdberedda försvarstrupper.

Också president Trump har gjort sin vilja klar, han anser att det finns “fantastiska möjligheter till militära tillämpningar i rymden”.

X-37 visar vägen

Och det hela har inte blivit vid tomt snack. Obemannade, militära rymdflygplan som Boeings X-37, som har utfört långa, topphemliga uppdrag i rymden och som uttryckligen sorterar under försvarsministeriet och inte Nasa, visar att det pågår förberedelser för att ta striden till rymden.

Ryssland och Kina har naturligtvis sina egna motsvarande projekt på gång, vid sidan av de vanliga spionsatelliterna som alla parterna kör med.

De flesta minns säkert Ronald Reagans prat om “Stjärnornas krig” (eller SDI, Strategic Defense Initiative) på 1980-talet, ett projekt som, om det hade blivit verklighet, hade placerat laserbestyckade satelliter i omloppsbana, bland annat för att skjuta ned fientliga ballistiska kryssningsrobotar.

Konstnärens tolkning av Ronald Reagans "Stjärnornas krig"-projekt.
Konstnärens tolkning av Ronald Reagans "Stjärnornas krig"-projekt. Strategic Defense Initiative,Rymdkrigsföring

Skillnaden mellan då och nu är att Reagan inte menade allvar. Han ville snarare bara få Sovjetunionen att ruinera sig ekonomiskt med en kapprustning som han visste att de inte hade råd med.

Den här gången däremot, är det på riktigt.

Demilitariserad rymd

Men ett ögonblick nu, är inte rymden demilitariserad, lite som Åland?

Ja och nej. Det finns ett internationellt avtal från 1967 kallat Rymdfördraget, som slår fast vad man får och inte får göra i rymden. Fördraget kom till under rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjetunionen.

I princip är avtalet en fortsättning på avtalet som USA, Storbritannien och Sovjetunionen undertecknade 1963, som förbjöd kärnvapenprov i rymden, atmosfären och haven.

Var och en kan förstå den ömsesidiga viljan att undvika en situation där fienden plötsligt har kärnvapenbestyckade missilbaser i omloppsbana som inom några minuter kan regna ned död och domedagsliknande förintelse på en från ovan.

Arvet efter Sputnik

Det var den här sortens skräckscenarier som gjorde många amerikaner väldigt illa till mods i oktober 1957 då de först vaknade upp till nyheten om att Sovjetunionen hade placerat en konstgjord satellit i omloppsbana, Sputnik 1, som med jämna mellanrum passerade över deras huvuden, allt medan den pep illavarslande över kortvågen så att vem som helst kunde höra det.

Rymdfördraget från 1967 slår därför fast att utforskningen av yttre rymden ska ske “för hela mänskligheten” och att ingen stat kan göra anspråk på att äga rymden eller dess himlakroppar, inklusive månen.

Fördragsparterna är också överens om att inte upprätta militära baser på månen och på andra himlakroppar. De lovar också att inte placera ut bärare av kärnvapen eller andra massförstörelsevapen i omloppsbana runt jorden eller andra himlakroppar.

Konventionella bomber OK

Men däremot så förbjuder Rymdfördraget inte placerandet av konventionella vapen i omloppsbana. Det här lämnar dörren öppen för andra former av destruktivt bombardemang från rymden, till exempel kinetiska projektiler.

Men i dagens läge så är det inte död-från-ovan som är det mest sannolika eller oroväckande elementet då vi talar om krigföring i rymden. Det handlar snarare om att de stridande parterna i en konfliktsituation skulle försöka slå ut varandras satelliter.

Samhället är ju numera oerhört beroende av satelliter för en mängd olika funktioner, inklusive navigation, kommunikation och internet. Slå ut fiendens kommunikations- och TV-satelliter och du förpassar i praktiken denne tillbaka till stenåldern.

Risk för rymdskrot

Men det finns en orsak till att ingen av stormakterna har någon lust att ta till den här sortens åtgärder värst lättvindigt. Man kan nämligen inte skjuta sönder fiendens satelliter utan att allvarligt riskera sitt egen skinn i rymden.

2007 övade Kina sig på prickskytte i rymden, de sköt en av sina egna vädersatelliter i småbitar med en missil. Och då menar jag på riktigt småbitar: smällen beräknas ha gett upphov till omkring 150 000 bitar rymdskrot.

Illustrerad bild visar rymdskrot snurra kring jorden.
Livsfarligt skrot. Illustrerad bild visar rymdskrot snurra kring jorden. Bild: Johan Swanepoel / AOP Rymdskräp,rymden,atmosfären (jorden),jorden,satelliter,rymdskrot

Rymdskrot som i omloppsbana beter sig som livsfarliga projektiler som kommer farande många gånger snabbare än de snabbaste gevärskulor, och som utgör en akut risk för allt och alla som rör sig i rymden, inklusive de egna rymdfararna och satelliterna.

Samtliga rymdfarande nationer är smärtsamt medvetna om faran som rymdskrotet utgör, och har för länge sedan insett att världen behöver mycket mindre av den varan där uppe, inte mer.

Rymden blir ofarbar

Ett fullskaligt rymdkrig där de olika parterna pepprar varandras satelliter och annan rymdhårdvara skulle i praktiken göra rymden livsfarlig och ofarbar för alla oberoende av nationalitet under den överskådliga framtiden.

Det är med andra ord ett scenario som stormakterna vet att allra helst undvika så länge som möjligt. Men ändå ser de rymdkriget som någonting som man är tvungen att förbereda sig på.

Si vis pacem, para bellum tractus.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap