Hoppa till huvudinnehåll

Finansministeriet: Statens borgenansvar för stort - sätt locket på

Hamnen i Aqaba i Jodanien
Hamnen i Aqaba i Jodanien Bild: Mostphotos export,utrikeshandel

Borde man vara orolig?

Den frågan kanske någon ställer sej med anledning av sidorna 15-17 i regeringens plan för de offentliga finanserna de följande åren.

På de sidorna behandlas nämligen statens finansiella risker - till exempel de lån som man gått i borgen för.

De största inhemska summorna här är lån som dels Finnvera betalat ut till exportsektorn och dels statens bostadsfond som stöder husbyggen.

Den sammanlagda summan som staten går i borgen för är över femtio miljarder euro - då räknar vi också med lån via EU:s krismekanism EFSF.

"Kurvan stiger för brant"

Men mer relevant är att summan i förhållande till bruttonationalprodukten stigit årligen i över fem år.

Och på frågan om man borde vara orolig svarar man åtminstone på finansministeriet "ja".

- Vi ifrågasätter egentligen inte enskilda borgensbeslut, men helhetssumman har växt för snabbt och för brant, säger finansrådet Pauli Kariniemi.

Dessutom tycker finansministeriets tjänstemän att riskerna inte alltid är utspridda tillräckligt - det är för många ägg i en korg för att tala placerarslang.

Risken är alltså att lån inte kan betalas tillbaka. Då får staten, d.v.s. skattebetalarna stå för de fioler som blir obetalda.

Står lyckan den djärve bi?

Men finns det risk så finns det också belöning - och sedan ett par år har belöningen varit att exportmängden växer med friska siffror och fortsätter så enligt prognoser.

Hade man varit snålare med att gå i borgen hade det kanske gått annorlunda, säger också Kariniemi

- Ser man till exempel till Finnvera så hade vissa beställningar till våra rederier antagligen gått till utlandet i stället

Finansministeriet: det räcker nu

Men nu är det alltså dags att lugna ner sig, anser finansministeriet - och också statens revisionsverk för den delen.

En lösning kunde vara att helt enkelt sätta ett tak på summan - så gör man ju när det handlar om statsskulden och i finanspolitiken, säger Kariniemi.

- Det vore bra om man såg på borgensförbindelser på samma sätt som man ser på statens andra utgifter.

Problemet då kan bli att goda investeringar kan bli ogjorda för att man nått taket.

Det är en avvägning man får göra mellan risk och belöning, men det är för riksdagen att bestämma.

I tisdagens plenum kan det väl hända att också statens borgenspolitik hamnar under lupp.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes