Hoppa till huvudinnehåll

Forskare vill fånga upp unga killar som halkar efter - föreslår att högstadiet kunde genomföras på fyra år

Ung man med jacka och huva på sitter ute på en trappa och röker
Pojkars underpresterande sätter dem i riskzon för att slås ut Ung man med jacka och huva på sitter ute på en trappa och röker Bild: Marcus Rosenlund / Yle socialt arbete,ungdomar,sociala problem,utslagning

En forskargrupp föreslår att elever ska kunna gå högstadiet på fyra år, för att underpresternade elever, speciellt pojkar, ska ha en bättre möjlighet att klara sig.

Forskarna, som presenterade sin plan på ett seminarium i Helsingfors på tisdagen anser att möjligheten att avlägga grundskolan i en lugnare takt skulle hjälpa de pojkar som lär sig långsamt.

- Då skulle man behöva fokusera på färre ämnen, vilket skulle göra inlärningen lättare, säger Sirkku Kuparinen, specialsakkunnig vid Helsingfors Universitet.

Bild på Sirkku Kuparinen
Sirkku Kuparinen vill göra det möjligt att gå högstadiet i långsammare takt Bild på Sirkku Kuparinen Bild: Yle / Anna Savonius forskare,Sirkku Kuparinen

Hon har forskat i skillnaderna mellan hur pojkar och flickor presterar i skolan och säger att pojkar i lag lever mer i stunden.

- Det verkar som att pojkar är mera känsliga för om ämnet intresserar dem just nu. Om det inte gör det tycker de ofta att det inte är så viktigt, säger Kuparinen.

Eleverna behöver inte bry sig om skillnaden mellan pojkar och flickor

Det betyder ändå inte att man i klassrummet ska ta upp den här problematiken.

- Jag tycker att läraren ska bemöta eleverna som individer. I lärarrummet ska man ändå hålla ögonen öppna för om vissa grupper hamnar på efterkälken, säger Kuparinen.

Renata Svedlin, som utbildar lärare på Åbo Akademi i Vasa, instämmer.

- För oss är det viktigt att vi tar hand om alla barn, varje enskilt barn, på ett så bra sätt som möjligt. Ingen är predestinerad från första årskursen till något speciellt livsöde, säger Svedlin.

renata svedlin har svartbågade glasögon på sig och blickar  ut genom ett fönster vid åbo akademi.
Renata Svedlin önskar mera resurser för att stöda elever som underpresterar renata svedlin har svartbågade glasögon på sig och blickar ut genom ett fönster vid åbo akademi. Bild: Yle/ Axel Brink Åbo Akademi

Hon tycker att det i dagens läge finns knappt med resurser för att fånga upp elever som riskerar att sacka efter.

- Jag tror nog att möjligheterna att stöda alla elever i elevgruppen skulle vara viktigt och då tänker vi på hur stora grupperna är och resurser för att hjälpa enskilda elever, speciallärare och extra resurser i skolan. Det är nog en viktig satsning, säger Svedlin.

Regeringen vill mota problemet i grind

Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen, som också talade på seminariet, sade sig också vara orolig över de underpresternade pojkarna. Hon vill ta tag i problemet i ett så tidigt skede som möjligt.

- Vi måste stöda de lågpresterande pojkarna för att det påverkar hela deras framtid. Deras utbildningsnivå blir lägre, utbildningen avbryts oftare och de hotas av utslagning. Vi måste skapa olika sätt att hitta och stöda dem i tid, helst före skolan.

Grahn-Laasonen säger att en nyckelfråga är hur man får pojkar intresserade av att läsa på fritiden.

- Flickor motiveras av läsning och det påverkar inlärningsresultaten. Tusen dollars frågan är därför hur vi kan intressera pojkar för läsning.

Moderatorn för dagens seminarium var en av de nominerade till Årets talare 2017, Perttu Pölönen. Han tycker att vi stundvis lyfter fram fel framgångshistorier:

- Viktigast är att vi måste möta killarnas styrkor individuellt. Om vi vill lyfta på läskunnigheten måste vi börja med det unga tänder på. En modell passar inte alla, passionen offras först. Nu ska vi intressera oss för de här killarna, hur kan vi motivera dem, säger Pölönen.

Han tycker att väldigt många har vant sig vid löftet om snabb belöning som vi får via sociala medier och Youtube.

- De snabba belöningarna kommer inte i första meningen eller första stycket i en längre bok. Vi måste läsa mer än så. Attityden är den som bör ändras. Nyttan måste lyftas fram, säger Pölönen.

- Vi skriver hjältehistorier om personer som inte har haft framgång i skolan eller som avbrutit den.

- Man kan vara bra i skolan också - och framgångsrik. Plugghästen kan lyftas fram i positiv bemärkelse inte i negativ som så ofta sker i dag.

Svårt att hitta litteratur som killar gillar

Författaren Juha Itkonen sitter med i den arbetsgrupp som i augusti ska lägga fram sina åtgärdsförslag för att uppmuntra pojkar till läsning.

- Jag försöker minnas att vi inte kan se mobilen som en fiende.

- Vi har testat Whatsapp-noveller med ett trettiotal elever och de var intresserade av konceptet, här en av de nya sakerna vi testat.

Mycket av läsandet kommer också hemifrån och även föräldrarna är uppslukade av mobilerna i dag. De sista tio åren finns det så många andra saker att göra än att läsa. Den förebild vuxna ger är viktig, vuxna läser också mindre i dag.

- De här signalerna uppfattar unga nog, säger Itkonen.

- Jag försöker hela tiden hitta bra böcker för min 12-åriga son. Läsning är inte bara något vi gör på fritiden för att njuta av livet utan det är också en förmåga man behöver i livet. Den bär långt.