Hoppa till huvudinnehåll

Hushåll i Kirjala grundade privat vattenandelslag – stadens miljövårdschef: Positivt med lokala krafter som agerar självständigt

Rinnande vatten
Rinnande vatten Bild: Yle/Johanna Ventus rinnande vatten

Efter allt från kolibakterier och humus till järn och äcklig lukt beslöt sig några hushåll vid Trollgärdavägen i Kirjala utanför Pargas centrum att grunda ett vattenandelslag och själv fixa vatten- och avloppsrör till hushållen. Det här helt i privat regi.

När pensionären Kenneth Hamström, som bor i närheten av Trollgärda såg skyltar om ett vattenandelslag blev han orolig.

– Vi har eget vatten och vi är nöjda. När det kommer såna här tavlor som ett tu tre talar om att de håller på att ordna nå vattenandelslag, då blir man lite förskräckt, för man vet ju inte hur mycket staden har att göra med det här.

Hamström, syftar på då hushåll som ingår i städers olika vattentjänsters verksamhetsområden och som tvingats ansluta sig till det kommunala vattnet för att inte riskera böter. Såsom på Kimitoön.

– Vi vill inte ha någonting att göra med något vattenandelslag. Det finns så mycket som är osäkert. Vad blir kostnaderna, vem betalar och vilka är riskerna.

– Det finns alla risker där. Exempelvis konkurs: då betalar man igen för någonting man inte vill ha något att göra med, så jag är helt nöjd med min situation för tillfället.

Hushåll har gått tillsammans och bildat ett vattenandelslag

Men Trollgärda vattenandelslag är som sagt ett vattenandelslag i privat regi och alltså ingenting man måste ansluta sig till, berättar Carl-Sture Österman, miljövårdchef vid Pargas stad.

Carl-Sture Österman.
Carl-Sture Österman Carl-Sture Österman. Bild: Yle/Jasmin Nedergård person,carl-sture österman

Det var egentligen redan 2009 som andelslaget grundades och då var också staden med i bilden för att få vatten- och avloppsrör dragna till Trollgärdavägen.

Men projektet drog ut på tiden och har haft flera svårigheter. Det dåvarande dagiset som också då skulle ha varit med kunde inte vänta, så de skaffade sig då egen brunn och reningsverk.

Efter det har staden inte varit inblandat i det här vattenandelslaget.

Passionerad styrelse tog tag i saken

Projektet lades på is, men så där kring 2016 började styrelsen aktivera sig och tog igen upp saken om att dra vatten- och avloppsrör till hushållen vid Trollgärdavägen.

Och nu är de femton stycken delägare i andelslaget och jobbet är nästan färdigt, berättar styrelseordförande Juuso Rönneberg.

– Vi har haft väldigt passionerade människor i styrelsen, så jobbet är nu nästan färdigt. Kanske blir det klart i slutet av sommaren.

Kostnaderna blir dyra – men kan ändå löna sig

Rören kommer att dras från stadens vatten- och avloppsrör utanför Kårkulla och NTM-centralen kommer att stå för en del av kostnaderna, men sedan betalas resten av summan av de delägare i andelslaget som vill ha rören dragna till sitt hushåll.

– Det dåliga blir ju att vi kommer ha av de dyraste vatten- och avloppsystemen som vi har i Finland, men vi måste leva med det.

Vattnet har varit nu helt skit i det här området och där finns en ägare som har kolibakterier och vi alla har järn och humus och det luktar så dåligt.― Juuso Rönneberg

– Men det är inte så lätt, för om man köper vattenreningssystem så kostar det flera tusen euro. Ett bra system kostar tre tusen plus jobbet, och varje år måste man putsa och vårda det.

Juuso Rönneberg, styrelseordförande för Trollgärda vattenandelslag.
Juuso Rönneberg, styrelseordförande för Trollgärda vattenandelslag. Juuso Rönneberg, styrelseordförande för Trollgärda vattenandelslag. Bild: Yle/Jasmin Nedergård person

Föreslår att lämna över andelslaget till staden i framtiden

Därför tror delägarna att det kan bli billigare att bilda ett andelslag och själv dra rör till hushållen från det kommunala vattnet.

Andelslaget hoppas också att resten av hushållen runtom Trollgärda vill ansluta sig till andelslaget i framtiden, säger Rönneberg.

– Vi har också frågat staden och har planer på att hålla det här systemet tio år framåt och och efter det kommer vi att prata med staden om att lämna hela systemet och ge det till staden.

"Gör man det tillsammans och centralt blir det billigare"

Miljövårdschefen vid Pargas Stad, Carl-Sture Österman, ville inte kommentera om andelslagets framtidsplaner att låta det övergå till stadens ägor i framtiden, annat än att det helt beror på hur bra projektet lyckas och hur bra de lyckas sköta det och hurudan ekonomi andelslaget har.

– Men då är det vattentjänstverket som står för den kommunikationen.

Österman tycker ändå att det är bra att hushåll tar saken i egna händer.

– Jag tycker att det är positivt att det finns lokala krafter som tar i och ordnar och fixar till ett sånt här andelslag där det på nära håll finns ganska många fastigheter.

– För problemet där är det att dels vet jag att i Trollgärda har dricksvattenkvaliteten i en del fastigheter varit dålig och sedan är det problem när det är ganska små tomter, att ordna sakenlig och vettig avloppsvattenbehandling på var och en av fastigheterna.

Om man gör det tillsammans och centralt så blir det billigare än att var och en ordnar till det på egen hand.― Carl-Sture Österman

Trollgärda ligger utanför vattentjänstverkets verksamhetsområde

Österman betonar ändå att man som privathushåll inte har någon tvång att ansluta sig till andelslaget.

– Vi måste komma ihåg att Trollgärda [vattenandelslag] förverkligats på privat initiativ och utgör inte det så kallade verksamhetsområdet, dvs det finns för fastighetsägarna ingen direkt tvång på att ansluta sig till vatten och avlopp som de internt diskuterar inom det här vattenandelslaget.

– Jag antar ju ändå att de vill ha så många anslutna som möjligt, eftersom det gör ju att kostnaderna fördelas jämnare och över ett större antal och blir då billigare per fastighet.

Aktuellt med verksamhetsområdets innehåll

Överlag är diskussionen om vattentjänstverkets verksamhetsområden en aktuell fråga just nu, säger Österman.

– Och de är på väg att ta upp den här frågan till fullmäktige för beslut. I vissa fall finns det små utvidgningar av de befintliga verksamhetsområdena och i andra fall så vill man kanske minska på dem om de inte varit så väl genomtänkta och ändamålsändliga.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland