Hoppa till huvudinnehåll

Smidiga resekedjor gör pendlandet lätt - men i Östnyland saknas intern kollektivtrafik och smarta biljetter

en bild på en hand som håller i ryggstödet
en bild på en hand som håller i ryggstödet Bild: Sandra Crawford/Yle Buss,trafik,väg,Porvoon Liikenne - Borgå Trafik,Pendling,bussresa

Tusentals östnylänningar pendlar till och från jobben varje dag. De flesta med bil. För den billöse är den interna kollektivtrafiken bristfällig och många upplever biljettsystemen som krångliga.

När östnylänningarna pendlar från sina hem till arbets- och studieplatser åker de flesta västerut till huvudstadsregionen, men många styr också kosan österut eller pendlar inom sin egen kommun.

Exakt hur många som pendlar och med vilka färdmedel är faktiskt lite krångligt att lista ut. Det beror bland annat på att kommuner, samkommuner och bussbolag samlar in och tolkar data på lite olika sätt.

Buss kör i snöoväder längs Borgå motorväg
Buss kör i snöoväder längs Borgå motorväg Bild: Yle/ Carmela Walder motorväg,motorvägar,Buss,vinter,snö,snöfall,borgå trafik

Statistiken är ofta något fördröjd eller föråldrad. Omfattande undersökningar och utredningar om invånares resevanor utförs bara med några års mellanrum.

Dagligen pendlar omkring hälften av Sibbos 20 000 invånare till arbetsplatser utanför kommunen. I Borgå är antalet omkring 6 000 personer och i Lovisa några tusen.

Merparten av östnylänningarna pendlar till huvudstadsregionen, men många pendlar också österut eller förflyttar sig inom kommunen.

Nyckeln till bra pendling ligger i smidiga resekedjor

Nyckeln till bra pendling ligger i goda resekedjor. En resekedja är en resa som görs med två eller flera färdmedel.

I praktiken betyder det här att trafiksystemen organiseras så väl att pendlaren ska kunna byta transportmedel utan att resans längd förlängs eller blir dyrare i förhållande till andra resealternativ.

Merparten kör bil

Merparten av alla arbetsresor utförs med bil. Pendlarna kör då i huvudsak längs riksväg 6 och 7 som ansluter till bland annat ringvägarna runt huvudstadsregionen.

Med nya och förbättrade vägförbindelser upplever i synnerhet bilister att Östnyland som region har krympt i storlek, säger Sten Frondén, utvecklingschef i Lovisa stad.

Riksväg 7 sedd ur förarens synvinkel.
Riksväg 7 sedd ur förarens synvinkel. Bild: Yle/Stefan Härus Lovisa,Pendling,hastighetsbegränsningar,hastighetsmätare,120

I det program för främjande av resekedjor som Sibbo kommun arbetar med som bäst konstateras att en ökad bilism in mot huvudstadsregionen är ohållbar på lång sikt.

Miljön lider, men också Helsingfors vill i högre grad freda centrum och infartsvägarna för biltrafik.

Motorvägarna är också avgörande för en konkurrerande kollektivtrafik.

- År 2008 började vi satsa mer på motorvägsturerna som fick ett gott bemötande. Folk vill åka den snabbaste sträckan till Helsingfors som går på lite under en timme, säger vd Dick Wallenius vid Borgå trafik.

Belinda Andersson står på busshållplatsen och väntar på bussen. Bussen kommer.
Pendling från Borgå till Helsingfors. Belinda Andersson står på busshållplatsen och väntar på bussen. Bussen kommer. Bild: Yle Pendling,pendlare,Buss,Porvoon Liikenne - Borgå Trafik,busstrafik

Trots att man i Borgå har lyckats vända motorvägen till sin fördel har bättre trafikleder lett till kollektivtrafiken har minskat i Lovisa.

- Turerna har minskat under de senaste åren och de går inte alltid rätta tider för folk som ska till huvudstadsregionen. Vissa turer stannar dessutom bara på ramperna då de kör längs med motorvägen, säger Markus Lindroos, chef för samhällsteknik i Lovisa.

Lindroos, som ansvarar för kollektivtrafiken i Lovisa, ser ett samband mellan förändringen och det priskrig som började när lågprisbolaget Onnibus började trafikera i Östnyland för några år sen.

Konkurrensen om snabbare och billigare resor har blivit så hård att bussbolagen allt oftare tvingar passagerarna ut till motorlederna.

- Färre snabbturer viker i dag in till Lovisa centrum för att plocka upp passagerare än för några år sedan, säger Lindroos.

Anslutningsparkering till motorvägarna

En viktig förutsättning för att lämna bilen i den egna kommunen för att sedan byta till buss är anslutningsparkeringsplatser nära hållplatserna.

I korthet kan man säga att där kommuner satsar på småindustri eller annan infrastruktur ökar också chanserna för antingen anslutningsparkering eller kollektivtrafik.

Trafikmärke för anslutningsparkering
Trafikmärke för anslutningsparkering. Trafikmärke för anslutningsparkering Bild: Yle/Leo Gammals anslutningsparkering,Lovisa,Pendling

I Sibbo koncentreras anslutningstrafiken i dag till Söderkulla och Nickby, men Tallmo är också ett område som ska byggas tätare i framtiden. Här vill man satsa på förbindelsen mellan norra Sibbo och Kervo.

I Lovisa finns anslutningsparkeringsplatser vid busstationen i Lovisa och på Lappträskvägen på norra sidan om riksväg 7.

Bilar parkeras också vid informationstavlan på bensinstationens parkeringsplats där promenadvägen till busshållplatserna är mycket kort.

Anslutningsparkering finns också i Abborfors och i Gammelby.

Anslutningsparkering på Lappträskvägen i Lovisa.
Anslutningsparkeringen på Lappträskvägen är ett stenkast från busshållplatsen Anslutningsparkering på Lappträskvägen i Lovisa. Bild: Yle / Leo Gammals anslutningsparkering,Lovisa,Pendling

I Borgå är anslutningsparkeringarna koncentrerade till centrum, det vill säga den västra infarten i Drägsby, Ensbacka och vid Näse gård.

I synnerhet parkeringen vid Ensbacka är väldigt populär. Staden har planer på att förstora den och förse den med någon slags service.

Porträtt på man framför glasdörrar.
Biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz Porträtt på man framför glasdörrar. Bild: Yle/Mikael Kokkola Borgå,fredrick von schoultz

- Om marken har god bärighet kan den förstoras ända till Hornhattulavägen och möjligen i flera våningar. I framtiden kan jag också se att de som kommer till Borgå kan lämna bilen där och sedan ta sig in till centrum, säger Fredrick von Schoultz.

Anslutningsparkeringen vid västra infarten i Borgå är ofta fullsatt
Anslutningsparkeringen i Ensbacka är populär. Anslutningsparkeringen vid västra infarten i Borgå är ofta fullsatt Bild: Yle/Sune Bergström Borgå,Parkering,parkeringsplatser,Pendling,Buss,busstrafik,kollektivtrafik,anslutningar (trafik),ensbacka

Det finns lösa planer på att också ha en anslutningsparkering på östra sidan om Borgå. Enligt von Schoultz är det betydligt färre som pendlar österut och kollektivtrafiken är inte lika bra.

Att försöka förbättra pendlingsmöjligheterna genom att lobba för en utökad kollektivtrafik österut är svårt.

- Det här är något som är marknadsbundet i vår region. Det är inte staden som anordnar turerna utan marknaden styr. Om det finns en tillräckligt stor efterfrågan så får de kommersiella busstrafiksaktörerna se till att de trafikerar där det är lönsamt.

Det är inte staden som anordnar turerna utan marknaden styr

Goda kommunikationer och parkerngsmöjligheter gäller även dem som pendlar till städer eller kommuner.

I Borgå räknar Fredrick von Schoultz att omkring 4 000-5 000 personer pendlar till Borgå varje dag för att jobba och studera.

Även pendlingen till Lovisa har ökat. Den har speciellt ökat från Kotkaområdet, men också från Borgå. Det är något som förvånar stadens ledning, säger utvecklingschef Sten Frondén.

- Det här är lite speciellt för vi har haft en sviktande befolkning men de facto har vi haft en ökning i antalet arbetsplatser med untantag av Strömfors. Självförsöjningsgraden på arbetsplatser har ökat men pendlingen in till Lovisa har ökat mera. Det här är inte riktigt vad vi hade väntat oss som en följd av goda vägförbindelser.

Parkeringplats vid ABC i Gammelby i Lovisa.
Parkering vid ABC i Gammelby i Lovisa. Parkeringplats vid ABC i Gammelby i Lovisa. Bild: Yle / Leo Gammals parkeringsplatser,parkeringsövervakning,bensinstation,Skylt,trafikmärken,vägmärke,Lovisa,anslutningsparkering,planering av anslutningsparkering,gammelby abc

Nu ska staden se vad vilka åtgärder som behövs för att göra pendlingen åt andra hållet så smidig och förmånlig att den också ökar.

- Det är relativt billigt att bo i Lovisa och ändå väljer folk att åka hit på jobb. Det är inte den mest logiska lösningen ur stadens synvinkel.

En busskort för hela regionen

Motorlederna har underlättat pendling med både bil och buss. Även om antalet turer och avgångstider kan variera kraftigt mellan kommunerna upplevs nuvarande biljettsystem med flera färdkort som onödigt besvärligt.

- Det är inte smidigt om du ska ha två olika biljetter mellan Lovisa och Helsingfors. Det är inte dagens grej, säger Markus Lindroos.

Markus Lindroos ansvarar för samhällstekniken i Lovisa.
Chefen för samhällsteknik Markus Lindroos. Markus Lindroos ansvarar för samhällstekniken i Lovisa. Bild: Yle/ Peik Henrichson Lovisa,chef för samhällsteknik

Sibbo ingår i samkommunen Helsingforsregionens trafik eller HRT. Det innebär att Sibboborna inom huvudstadsregionen reser med ett enda färdkort som kan laddas med tid eller värde.

Borgå är en kranskommun och genom avtal kan ortsbon kombinera sitt lokala färdkort för fjärrtrafik med HRT-kortet för smidigare övergångar i huvudstadsregionen. Det här är inte möjligt för den som bor i Lovisa.

resekort i helsingforsregionen, HRT
HRT-kortet för resor i huvudstadsregionen. resekort i helsingforsregionen, HRT Bild: Marianne Sundholm / Yle busskort

- I dag finns det en regionbiljett som fungerar bra nästan hela vägen fram till Helsingfors. Men sen blir det ett gap för Lovisabor har inte möjlighet att få HRT:s regionbiljett. Här finns ett behov av att diskutera med Helsingfors trafik och fråga på vilka villkor vi kan komma med, säger Sten Frondén.

Kvinna i rulltrappa på metrostation
Med HRT-kort åker du metro. Kvinna i rulltrappa på metrostation Bild: Mikael Crawford/Yle metro ,Helsingfors metro,Pendling

Idealet skulle naturligtvis vara ett enda färdkort som man skulle kunna resa med inom hela Nylands län, som i till exempel Stockholm.

- Situationen skiljer sig från huvudstadsregionen så till vida att där finns HRT. Här är det totalt marknadsbundet och då kan de privata aktörerna prissätta sina tjänster och produkter, vad de har för kort, ganska fritt, säger Fredrick von Schoultz.

von Schoultz konstaterar ändå att det positiva är att det blir en konkurrens.

- Vi ser ju redan i dag att resorna till Helsingfors och huvudstadsregionen är rätt konkurrenskraftigt prissatta.

I dag kan östnylänningen jämföra priser mellan olika bussbolag och samkommunen HRT, men det gäller att veta var man hittar relevant information.

Människor i buss
Människor i buss Bild: Mikael Crawford/Yle arbetsresa,bussar,Bussresor

Förutom HRT informerar de östnyländska bussbolagen inte nödvändigtvis om alla biljettalternativ på sina webbplatser. Det är dessutom svårt att hitta all information på svenska.

Pendlaren gör bäst i att uppsöka Matkahuolto för information om vilka månads- och årskort som är förmånligast för den som pendlar till huvudstadsregionen.

- Det är säkert smidigt för kunden om man kan ha en enda biljetttyp, men det här är någonting som de kommersiella aktörerna får tala ihop sig om. Det är inget som staden kan diktera, säger Fredrick von Schoultz.

Svårt att pendla utan bil

Kommuner och städer har redan i flera år uppmanat pendlare att samåka till jobbet då det är möjligt. Det minskar trycket på väglederna, men gör det också lättare att hitta parkeringsplats nära arbetsplatsen.

HSL's buss
Matarbussar är en del av pendlingen. HSL's buss Bild: Yle/Jeanette Winberg hsl

Förutsättningen för att kunna lämna bilen hemma helt och hållet är antingen samåkning eller annat transportmedel. Inom HRT:s område sköts det med matarbussar.

I Borgå är torget den centrala platsen för all busstrafik. All lokaltrafik kör via busstationen.

I centrum finns fyra rutter med direkta förbindelser från Tolkis till Huktis, Kerko och Sköldvik och från Hammars och sjukhuset.

bussar på borgå busstation 05.10.15
bussar på borgå busstation 05.10.15 Bild: Yle/Stefan Härus matkahuolto i borgå

- Bussarna från Jackarbyhållet och från skärgården kommer in till busstationen och där finns också en möjlighet att byta. Men turutbudet är betydligt mindre om man tänker på skärgårdstrafiken än vad det är här i lokaltrafiken, säger vd Dick Wallenius på Borgå trafik.

Busslinjerna och rutterna till byarna utanför Borgå centrum följer i första hand skolelevernas läsordningar, inte föräldrarnas arbetstider.

Dick Wallenius, trafikchef vid Borgå trafik
Vd Dick Wallenius Dick Wallenius, trafikchef vid Borgå trafik Bild: Yle / Leo Gammals Porvoon Liikenne - Borgå Trafik,bussar,kollektivtrafik,dick wallenius

Det går i princip en rutt norrut, några söderut och en österut varje skoldagsmorgon och eftermiddag. En pendlare kan åka med om turen passar den egna tidtabellen.

- Borgå trafik har egentligen inte haft trafik till Lovisa. Vi hade trafik till Forsby och Orimattila men i brist på passagerare så drogs de in, säger Dick Wallenius.

Lovisaturen på morgonen betjänar skolelever, både till Forsby och Lovisa. Turen på dagen från Lovisa och Borgå betjänar dem som har varit och shoppat och främst ska till Pernå kyrkoby.

- Det är ganska lite passagerare på rutten. Den är fortfarande kvar men vi får se hur länge, säger Wallenius.

Hållplatser för bussar inom Lovisa.
Hållplatserna vid Lovisa busstation står tomma mitt på dagen. Hållplatser för bussar inom Lovisa. Bild: Yle / Leo Gammals anslutningsparkering,Lovisa,Pendling,busstation,busshållplatser

Den interna kollektivtrafiken är med andra ord både bristfällig och bräcklig i flera östnyländska kommuner. I praktiken saknas regelrätta matarbussar som plockar upp passagerare från byarna.

- Det stämmer. Det fungerar rätt så bra på huvudleden på axeln Kotka, Lovisa, Borgå och Helsingfors. Det finns turer, men hur få matartrafiken till de här turerna att fungera? Det finns ett behov av att få in linjer på riksväg 6 från Lappträsk och Liljendal som ska mata till Gammelby, säger utvecklingschef Sten Frondén.

Markus Lindroos, chefen för samhällsteknik i Lovisa, har inte heller något klart svar på hur bybor rör sig utan bil.

- Jag vet inte exakt hur man gör. Vi har åtminstone sett cyklar på anslutningsparkeringarna, så tydligen är det en del som cyklar. Men några bussturer som skulle köra via dem har vi inte.

Varken Lindroos eller Frondén pendlar själva till Lovisa centrum med kollektivtrafik. Frondén som bor i Lappträsk konstaterar att det helt enkelt inte är möjligt. Det saknas lämpliga turer mellan Lappträsk och Lovisa.

Anropsbussar via smarttelefonen

I augusti 2015 inleddes ett försök med minibussar enligt beställning i Vanda. Det är fråga om bussar med har lågt golv som rymmer 16 - 22 passagerare. Det finns också plats för barnvagnar, rullstolar eller rollatorer.

Utvecklingsdirektör Sten Frondén
Utvecklingschef Sten Frondén. Utvecklingsdirektör Sten Frondén Bild: Yle/Stefan Paavola utvecklingdirektör i lovisa

Borgå och Lovisa har inlett ett motsvarande projekt i samarbete med Posintra om så kallade anropsbussar som man beställer på förhand.

- Det är inte en buss i traditionell bemärkelse, utan en buss som du beställer via en applikation på din telefon. Inom ett visst tidsintervall beställer du en transport från ställe A till ställe B. Då får du ett erbjudande om det är okej så här.

Om du absolut måste vara på ett visst ställe en bestämd tid så ställer taxin upp men då kostar det.

- Det blir alltså lite billigare om du har ett större tidsfönster, berättar Sten Frondén.

I teorin fungerar det här jättebra för alla som har en mobiltelefon. Men det fungerar inte för de flesta traditionella bussresenärer, det vill säga äldre som inte är vana vid att göra så här, säger Frondén.

- Det är ingen nyckel till en fungerande kollektivtrafik för dagliga jobb eller pendlingen.

Kvinna på flygfält som petar på sin telefon.
I framtiden beställer du buss via telefonen. Kvinna på flygfält som petar på sin telefon. Bild: Viktor Cap 2016

Fredrick von Schoultz tror på moderna koncept som Mobility as a service (MaaS) eller Transporation as a service (Taas) som de kallas på fackspråk.

Rörlighet och transport som en tjänst blir allt vanligare i framtiden, men kräver aktiva invånare.

- Jag tror att det kommer att ske en förändring i den riktningen från den traditionella linjebundna trafiken. MaaS-konceptet kommer att göra det mera flexibelt i framtiden, men för att åtminstone marknadsbunden kollektivtrafik ska finnas måste det finnas en kritisk massa användare, säger von Schoultz.

Finns det inte tillräckligt många användare så bär det sig inte; åtminstone inte de traditionella linjekoncepten.

För att åtminstone marknadsbunden kollektivtrafik ska finnas måste det finnas en kritisk massa användare.

Den nu planerade tjänsten är inte tänkt för pendlare. Pendlare kräver rutiner och rutiner innebär regelbundna bussturer, säger Sten Frondén.

Men om byborna aktiverar sig kan ju vad som helst hända.

Frondén utesluter inte att olika behov kan förenas, och säger att man inte ska utgå från att man vet svaret innan man försökt då det kommer till Sitra-finansierade projekt.

- Vi söker olika modeller och vad de kan leda till. Man ska vara ganska öppen för att hitta nya vägar och pröva på nya saker. Vi får också vara beredda på att få tänka nytt och hoppas på att också de som använder turerna tänker annorlunda än vad man har gjort tidigare.

Läs också

Östnyland

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Östnyland