Hoppa till huvudinnehåll

Unga jordbrukare tror att insektsmat blir vanligare – kan gräshoppan bli landsbygdens nya guld?

Unga jordbrukare i Österbotten
Daniel Klockars och Sören Stenroos är vad man kallar månskensbönder. De jobbar på Österbottens Kött på dagarna och driver sina jordbruk på kvällar och helger. Tänker de nappa på insektstrenden? Unga jordbrukare i Österbotten Bild: Yle/Anna Kurtén jordbrukare

För österbottningarna Daniel Klockars och Sören Stenroos är det omöjligt att livnära sig på sina jordbruk. Vi tog reda på om insektsodling kunde vara något för dem.

Jordbrukarna har länge slagit larm om sjunkande producentpriser. Förra sommaren var till exempel producentpriserna på gurka nere i tio cent per kilo.

I dag har majoriteten av medlemmarna i Svenska lantbruksproducenternas centralförbund andra inkomstkällor än jordbruket.

Samtidigt har insektsodling dykt upp som en ny landsbygdsnäring sedan Finland ifjol godkände insekter som livsmedel.

Syötäviä sirkkoja ruuaksi tarjolla.
Syötäviä sirkkoja ruuaksi tarjolla. Bild: Entocube Gräshoppor

Företaget Finsect har i dagens läge 20 insektsproducenter i sitt nätverk och flera hundra intresserade med på sin lista. Konkurrenten Entocube har åtta producenter.

Lönar det sig att nappa på den här trenden? Vi stämde träff med två unga jordbrukare.

Jordbruket ger ingen lön

Sören Stenroos, 31, och Daniel Klockars, 34, kommer båda från jordbrukarfamiljer. Klockars släkt har drivit jordbruk i flera hundra år och Stenroos pappa har varit svinfarmare.

jordbrukare
jordbrukare Bild: Yle/Anna Kurtén jordbrukare

I dagsläget odlar de spannmål – Stenroos i Malax och Klockars i Solf. Men jordbruket ger dem ingen lön.

- För att kunna leva på det här borde man utvidga men åkermarken är dyr och mindre gårdar har svårt att få investeringsstöd. Så jag har ett dagsarbete som jag går till varje dag, säger Sören Stenroos.

Daniel Klockars är i samma situation.

- Vi unga jordbrukare har ju lån då vi tagit över gården. Inte blir det mycket över för mig från jordbruket förutom att jag får lånen betalda. Jag är månskensbonde och har annat arbete på dagarna så därifrån kommer pengarna.

Skördetröska
Skördetröska Bild: Yle/Mischa Hietanen skördetröska

Producentpriserna för låga

Producentpriserna på korn, vete och havre ligger i dag kring 140-150 euro per ton. För att vara lönsamt borde priset ligga på 170-180 euro per ton, säger Daniel Klockars.

odling
odling Bild: Nathalie Lindvall sädesslag,korn (sädesslag),åker

Trots att jordbruket inte är lönsamt har de två unga jordbrukarna ingen tanke på att sluta. Jordbruket är en livsstil och det är ett årligt spänningsmoment att följa med hur allt växer och hur stora skördar man får.

- Man brinner ju för det här och man måste våga tro på det. Det är en viktig näring, vi producerar ju mat, säger Klockars.

"Vi kommer att se mer och mer insekter"

Att prova på insektsodling är inget som spontant lockar Sören Stenroos.

- Nej, jag vet alldeles för lite om det. Jag har läst om det i medierna och de har börjat servera insekter också på restauranger. Säkert är det någonting som kommer mer och mer. Men jag tror inte att jag skulle kunna producera själv.

insektmat
insektmat Bild: EntoCube insekter

Inte heller Daniel Klockars är sugen på att byta ut spannmålen mot insekter. Han tror ändå att insektsodling kan vara ett alternativ för den enskilda jordbrukaren.

- Visst, om har man gamla produktionsbyggnader som annars står tomma. Det är ju inte svårt att sätta igång en gräshoppsfarm i dag. De är lättskötta och du får mycket producerat per kvadratmeter. Ser man ut i världen är ju insekter ganska populära som proteinkälla redan i dag.

Gräshoppor som ingår i en anrättning.
Gräshoppor som ingår i en anrättning. Bild: Ruaridh Connellan / Barcroft USA/ All Over Press gräshoppor,insekter,Dörrmatta,vegetabiliska proteiner

Sören Stenroos har än så länge varit motvillig till att smaka på insekter. Daniel Klockars har däremot provsmakat i Asien.

- Jag köpte hela sortimentet de hade att erbjuda på en marknad. Mjölmaskar och så vidare. Intressant upplevelse.

Hussyrsan vanligaste matinsekten i Finland

Finsect är ett av de företag som rekryterar och utbildar insektsodlare.

I Finland är det hussyrsan, Acheta domesticus, som är den största arten när det gäller insekter som människoföda. Det finns också mjölmask och större gräshoppsarter på marknaden.

Man kan föda upp syrsor i en sådan här container.
I en sådan här container kan man föda upp insekter. Man kan föda upp syrsor i en sådan här container. Bild: EntoCube insektkost

Insektsodling kan vara en sidonäring

Finsects grundare Lauri Jyllilä säger att insektsodling i dagens läge framförallt kan vara en sidonäring för en jordbrukare.

- Av insektsodling får man en stadig biinkomst som kan hjälpa till att driva hela jordbruket. Med tiden kan det kanske bli en huvudnäring.

Många av dem som börjar med insektsodling har traditionellt jordbruk som bas och är intresserade av nya produktionsformer.

Andra söker verksamhet som kan komplettera mer säsongsbetonad verksamhet. Insektsodling kan man hålla på med året om.

2 000 euro för att komma igång

  • Det kostar ungefär 2 000 euro att börja odla syrsor i större skala.
  • Man behöver cirka 500 - 1 000 honor för att komma igång.
  • Syrsorna växer i plastcontainrar fyllda med äggkartonger. Äggkartongerna utgör en naturlig klättringsyta för syrsorna.
  • Syrsorna matas med färska grönsaker och torrfoder.
  • Temperaturen ska vara 28-30 grader och det ska vara ljust halva dygnet och mörkt halva dygnet.
  • Syrsorna blir fullvuxna på sex veckor och skördas då för att bli livsmedel. De dödas genom att frysas ner.
  • 1 000 hussyrsor förbrukar 9–35 gram foder om dagen.

Källor: Entocube, luonnonvarassa.fi, Yles artikel

Ingen vet hur läget ser ut om tio år

Jyllilä säger att insektsbranschen just nu utvecklas fort och att ingen kan säga hurudant läget är om 10-20 år.

- Men för tillfället är utsikterna goda. Man har lyckats göra det här till en lönsam näringsgren.

Producentpriset ligger för tillfället på omkring 25-30 euro per kilo fryst råvara.

hussyrsor
hussyrsor hussyrsor Bild: EntoCube syrsor

Produktionskostnaderna varierar beroende på anläggningens storlek men i bästa fall kan man få ner produktionskostnaden till 5-10 euro per kilo, säger Lauri Jyllilä. I den summan ingår ändå inte personalkostnader.

För att det ska vara lönsamt krävs att man producerar flera hundra kilo insekter per månad.

Inga insektsuppfödare i Österbotten – ännu

Av de 20 insektsodlingar som Finsect har i sitt nätverk finns flest i landskapet södra Österbotten, sex stycken.

syrsor
syrsor Bild: EntoCube syrsor

På företaget tror man att de första österbottniska insektsodlingarna kommer att se dagens ljus redan i sommar.

SLC välkomnar insektsodlare med öppna armar

Hurudana möjligheter ser Svenska Lantbruksproducenternas centralförbund SLC för jordbrukarna när det gäller insektsodling?

- Insektsodling är en näring på kommande, bland andra. Men man ska komma ihåg att det tar väldigt länge innan folks matvanor förändras. Vi räknar med att det tar till och med tiotals år innan det blir någon större boom, säger SLC:s ordförande Mats Nylund.

Mats Nylund.
Mats Nylund Mats Nylund. Bild: Yle/Louise Lindberg myteriet

När tror du att vi får se insektsodlare bland SLC:s medlemmar?

- Vi har fått förfrågningar till åtminstone en av våra lokalavdelningar om möjligheten att komma med i producentorganisationen som insektsodlare. Det välkomnar vi naturligtvis med öppna armar. I takt med att den här nya livsmedelsproduktionen får fotfäste behöver de ju fortsatt intressebevakning.

Hur känns det här med insekter som livsmedel för dig personligen?

- Jag blev överraskad när jag bjöds på insekter för första gången. De var häpnadsväckande goda. Det var rostade och saltade syrsor som serverades tillsammans med salta nötter. Det var riktigt trevligt som snacks.

Den typiska insektsätaren är en ung man

Lauri Jyllilä tycker att attityderna till insekter på tallriken har förändrats i Finland efter att insekter godkändes som livsmedel.

- Folks nyfikenhet ökar. Nu är vi inne i experimentstadiet.

Tillredda mjölmaskar.
Också mjölmaskar finns på den inhemska marknaden. Tillredda mjölmaskar. Bild: Rex Features Ltd 2012/All Over Press mjölmaskar

- I takt med att vi får fler insektsprodukter i butikerna och kunskapen ökar minskar också fördomarna.

I dagens läge är det 25-30-åriga män som är de modigaste provsmakarna av insekter.

- De som äter insekter är sådana som vill stöda utvecklingen mot en mer etisk och hållbar matproduktion.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten