Hoppa till huvudinnehåll

Raseborg utreder byabuss som kör från dörr till dörr på landsbygden

Jari Tuomenoksa kör buss
Arkivbild. Raseborgs stad funderar på om en byabuss skulle var en bra sak för stadens invånare. Jari Tuomenoksa kör buss Bild: yle/Nicole Hjelt jari tuomenoksa

Raseborgs stadsutvecklingssektion ser över kollektivtrafiken. Ett av åtgärdsförslagen gäller att införa ett nytt kollektivtrafikskoncept, nämligen Raseborgs byabuss.

Pilotprojektet Raseborgs byabuss baserar sig på en modell från Korsholm i Österbotten.

Där har en minibuss skjutsat bybor under flera års tid.

- I och med att vi har haft konceptet sedan 2001 så har det varit lyckat. Byabussen används flitigt, säger utvecklingsdirektör Matias Båsk på Korsholms kommun.

Minibussen som kör i Korsholm har plats för ungefär 16 personer. I Raseborg planerar man att använda sig av en minibuss med lika många platser.

Smedsby centrum
Smedsby centrum i Korsholm. Både Raseborg och Korsholm är stora kommuner till ytan och därför borde Korsholms modell fungera i Raseborg. Smedsby centrum Bild: Yle/Amanda Bieber smedsby centrum

I Raseborg är tanken att bussen ska köra regelbundna turer från vissa byar till Ekenäs och Karis. Tanken är att det ska finnas fem rutter och att bussen avgår på fasta tider.

Minibuss på småvägar

Utvecklingschef Fredrika Åkerö säger att det är viktigt att stöda trafik på landsbygden.

- Speciellt med tanke på att man nationellt sett har gått in för att äldre ska bo längre hemma. Äldre orkar kanske inte bära matkassarna hem, även om det bara handlar om korta sträckor, säger Åkerö.

Skillnaden mellan den vanliga busstrafiken och minibussen är att minibussen kör in på småvägar och kan hämta passagerarna från hemmen. Den möjliggör också att passagerare hoppar på och av under resan.

Raseborgs byabuss ska planeras tillsammans med trafikanter och enligt var människor bor.

Öppen för alla

Bussen får användas av alla kommuninvånare, men i Korsholm är det främst äldre personer som åker med den.

- Den huvudsakliga användargruppen är personer som är över 65, det vill säga sådana som är lediga på dagarna. En del använder bussen för att ta sig till till exempel seniorpunkten i Smedsby, men också för att ta sig till butiken eller in till Vasa för att utföra ärenden där, säger Båsk.

Ungerfär 10−16 personer åker med per tur.

I Raseborg är tanken att bussen ska vara tillgänglig för alla invånare. Speciellt personer med rörelsehinder eller äldre kan ha nytta av tjänsten.

Förmånliga biljetter

I Korsholm är det billigt att åka med byabussen.

- I dagsläge kostar biljetten 2,50 euro, säger Båsk.

I Korsholm påverkas priset inte av var minibussen plockar upp passagerare. Passageraren ska boka plats på förhand.

I Raseborg vill man också gå in för att byabussen ska vara förmånlig och inte kosta mer än en vanlig bussresa.

Raseborgs byabuss förväntas kosta 80 000 euro på årsnivå. Stadsutvecklingssektionen föreslår att man ska ansöka om statsunderstöd.

Personlig service men lång bussresa

Matias Båsk säger att bussen har fungerat bra eftersom den är flexibel.

- Den som kör taxin har stor möjlighet att själv bestämma och ge personlig service. Till exempel kan bussen köra in på folks gårdar och fram till ytterdörren. Samtidigt så är det ett problem. Om man bor avsides så tar det lång tid att köra och hämta den personen. Då går det inte alla gånger att ta med den personen.

- Det har kommit respons från en del passagerare att ”åker ni och hämtar den personen som bor långt bort så kommer vi inte med” för de vill inte sitta så länge i bussen, säger Båsk.

Fyller social funktion

De tog även ganska många år innan användarna började våga använda byabussen fullt ut.

- Speciellt de äldre var lite skeptiska till en början och skulle väl ha velat ha en mer traditionell taxiservice där man får åka ensam och bestämma klockslagen själv. Men nästan alla som har provat på den har blivit trogna användare.

- Bussen fyller också en viss social funktion och det har uppstått grupper som har bestämt att de åker tillsammans och kollar med varandra och ser till att alla kommer med, säger Båsk.

Stenhög invid en åker på våren
Arkivbild. Byabussen fyller en social funktion för österbottningarna. Stenhög invid en åker på våren Bild: Yle/Janne Isaksson lofsdal

Om Raseborg skulle gå in för ett sådant här system, vad borde staden då tänka på?

- Byabussen är ett bra koncept. Jag tycker att man ska satsa på information och marknadsföring av byabussen. Man måste få människor att förstå vad det handlar om och få dem att inse att det är en bra service, säger Båsk.

Fem åtgärdsförslag föreslås

Förutom byabussen så föreslår stadsutvecklingssektionen fyra andra åtgärder som snabbt borde verkställas.

Persontransporten i Raseborg behöver koordineras och effektiveras. Därför ska en logisitiktjänst skapas som sköter om all transport. Nu tar bildningssektorn, koncerntjänster och social- och hälsovårdssektorn själv hand om sin transport.

- Det här är en önskan som vi har fått från sektorerna. De vill fokusera på substansfrågor som utbildning och hälsovård. På det här sättet kunde vi samla tekniska transportfrågor till två experter inom staden, säger Fredrika Åkerö.

Därför behöver man omfördela resurserna. En person skulle tillfälligt behöva anställas för att klara av skoltransportupphandlingen, och för att börja bygga upp den nya tjänsten.

Om man enbart ser på skoltransporterna så skulle en effektivering ge besparingar redan 2019.

Målet är att effektivare utnyttja transport över sektorgränser.

Pojo kyrkby.
Arkivbild på en skoltaxi i Pojo. Pojo kyrkby. Bild: Yle/Marica Hildén skoltaxi i pojo

Skolskjutsar ska kunna användas av alla. Stadsutvecklingssektionen föreslår att skolskjutsar ska kunna användas av övriga passagerare och inte enbart av skolelever.

En del av stadens skolskjutstransporter som nu kör endast skolelever kunde efter diskussion med trafikanten ta med även andra passagerare följande läsår.

I samband med upphandlingen av alla skolskjutsar inför läsåret 2019-20 vill staden gå igenom helheten och möjliggöra detta på alla rutter, förklarar Åkerö.

Raseborg måste även se över stads- och regionbiljettsystemet. En ändring i kollektivtrafikslagen kräver att staden skapar nya system för biljettsubventioner.

- Det är synd att vi måste frångå det system vi nu har haft eftersom systemet med den nuvarande Raseborgsbiljetten nästa år inte längre är lagligt. Vi har varit nöjda med systemet.

- Stöden behövs för att Raseborg ska vara en attraktiv bostadsort, säger Åkerö.

Utvecklingschef Fredrika Åkerö
Fredrika Åkerö är utvecklingschef i Raseborg. Utvecklingschef Fredrika Åkerö Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Fredrika Åkerö,utvecklingsavdelningen i raseborg

Staden utreder nu möjligheten att införa servicesedlar år 2019.

Stadsutvecklingssektionen vill även skapa en framtidsgrupp. Staden vill i framtiden höra röster från olika yrkes- och intressegrupper då man planerar stadens kollektivtrafik.

Framtidsgruppen kan också komma med nya idéer för hur kollektivtrafiken ska skötas.

Förslagen går nu vidare till stadsstyrelsen.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland