Hoppa till huvudinnehåll

Svenska Yle utredde: Ingen har helhetsbild av vårdreformen – miljonprojektet Apottis och andra stödtjänsters framtid oklar

stetoskop på arbetsbord
Hur inverkar den planerade vårdreformen på det planerade patientdatasystemet Apotti? Frågan har inget entydigt svar. stetoskop på arbetsbord Bild: Yle/Mikael Kokkola Stetoskop,läkarmottagning,läkare

Det stora patientdatasystemet Apotti beräknas kosta 575 miljoner euro under de kommande tio åren. Ingen vet hur vårdreformen kommer att påverka det. Läget är också oklart när det gäller sambruk av röntgenapparater och laboratorier.

Varken Social- och hälsovårdsministeriet eller Arbets- och näringsministeriet som har skrivit lagen kan komma med klara besked. Riksdagens förvaltningsutskott försöker reda ut vad som gäller.

Apotti är ett patientdatasystem som ska användas av kommuner i huvudstadsregionen och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Målet har varit att både hälsocentralerna och de specialiserade sjukhusen skall få ett gemensamt datasystem för bland annat patientinformation och tidsbeställning.

Men om Apotti inte kan användas fullt ut minskar den ekonomiska nyttan av datasystemet som har beräknats till 100 miljoner euro per år.

Klart är att de offentliga vårdcentralerna inte kan få sådana konkurrensfördelar som gratis tillgång till stödtjänster som datasystemet Apotti

De lagar som befaras begränsa Apotti gäller alla så kallade stödtjänster som stora sjukhus i dag erbjuder hälsocentraler. Sådana är i dag bland annat röntgenundersökningar, laboratorietjänster, centralkök, och tvätterier för sjukvårdstextilier.

I vårdreformen omvandlas dagens hälsostationer till så kallade vårdcentraler. Men också alla privata läkarstationer som ansöker om det och klarar kriterierna får bli vårdcentraler. Klart är att de offentliga vårdcentralerna då inte kan få sådana konkurrensfördelar som gratis tillgång till stödtjänster som datasystemet Apotti. Det skulle vara orättvist mot de privata centralerna.

Oro på sjukvårdsdistriktet

Att få ett svar på frågan om patientdatasystemet Apotti delvis blir oanvändbart på grund av vårdreformen är inte lätt. Vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt anser man att det är så, men andra insatta gör en annan tolkning. Exakt vad som gäller verkar vara nästan omöjligt att få svar på.

Svenska Yle kunde på måndagskvällen berätta att HUS (Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt) befarar att patientdatasystemet Apotti inte kan användas i så stor utsträckning som planerat på grund av vård- och landskapsreformen.

I Nyland finns planer på att bolagisera social- och hälsovårdscentralerna och bolagen skulle inte få använda landskapens stödtjänster

Kontaktchef Janne Aaltonen vid HUS anser att konkurrensneutraliteten förhindrar det. Den går ut på att alla social- och hälsovårdscentraler i landskapet ska behandlas jämlikt. HUS tolkning är att om privata social- och hälsovårdscentraler inte använder Apotti kan inte heller landskapets egna centraler göra det.

– I Nyland finns planer på att bolagisera social- och hälsovårdscentralerna och bolagen skulle inte få använda landskapens stödtjänster, dit Apotti räknas, om det inte specifikt skrivs in i lagen, anser Aaltonen.

Frågor i förvaltningsutskottet

Apottis öde väcker oro också i riksdagens förvaltningsutskott. Anders Adlercreutz (SFP) tror att det som kunde ha blivit ett system inom hela vården nu splittras upp i flera.

– Nu ska vårdcentralerna konkurrera med varandra ute på marknaden. För att den konkurrensen skall ske så neutralt som möjligt står det i lagen att landskapens affärsverk, det vill säga landskapets bolag som sköter till exempel specialsjukvården inte får erbjuda stödtjänster till vårdcentralerna.

RKP:n kansanedustaja Anders Adlercreutz
Anders Adlercreutz RKP:n kansanedustaja Anders Adlercreutz Bild: Yle/Juha Kivioja Anders Adlercreutz,Svenska folkpartiet i Finland,Riksdagsledamot

– Det betyder antagligen att vårdcentralerna inte kan ta i bruk samma patientdatasystem. Då förlorar man en stor del av den effektivitet som man skulle ha fått, till exempel i och med Apotti.

Men varken på Social- och hälsovårdsministeriet eller Arbets- och näringsministeriet, vars tjänstemän har arbetat med den nya anskaffningslagen, delar man Adlercreutz oro. De har ändå ingen jurist som skulle känna till hela helheten.

Ministerierna har inte entydiga svar

Social- och hälsovårdsministeriet känner till vårdreformen och Apotti, men Arbets- och näringsministeriet känner bättre till själva anskaffningslagen. Därför är det svårt att hitta tjänstemän som offentligt vågar ta ställning till hur lagen påverkar just Apotti i praktiken.

Men i teorin borde allt vara klart. Om det kommande landskapet helt och hållet äger det bolag som utvecklar en stödtjänst som Apotti borde det inte finnas några hinder för landskapets vårdcentraler att använda den.

Det borde inte här spela någon roll om landskapet driver vårdcentralerna som affärsverk eller har bolagiserat dem. Huvudsaken är att alla aktier ägs av landskapet.

Får inte sälja stödtjänster för mer än en halv miljon euro

Det här kan ändå inte ske gratis. Vårdcentralerna måste betala en marknadsmässig avgift för Apotti. Annars skulle de offentligt ägda vårdcentralerna få en ojust fördel jämfört med privata vårdcentraler som måste betala för sina dataprogram.

Däremot får landskapet inte sälja stödtjänster till utomstående för mer än en halv miljon i året. Annars förlorar landskapet sin rätt att använda Apotti i sina egna vårdcentraler.

Det beror på att landskapet inte får börja konkurrera med privata programmeringsbolag om datatjänster för vården. De får endast utveckla system för eget bruk.

Vårdcentralerna måste betala en marknadsmässig avgift för Apotti. Annars skulle de offentligt ägda vårdcentralerna få en ojust fördel jämfört med privata vårdcentraler som måste betala för sina dataprogram

Om landskapet väljer att konkurrera med privata programmeringsbolag förlorar det rätten att välja vilka dataprogram som används i dess vårdcentraler. Då måste vårdcentralerna skaffa sina dataprogram genom att be in offerter från olika producenter, och då är det inte sagt att Apotti blir valt.

Motsvarande logik gäller i princip också för alla andra stödtjänster, så som röntgenundersökningar och laboratorieundersökningar.

När det gäller uttryckligen Apotti kan framtiden hänga på juridiska detaljer. I dag är också Kommunförbundet med i Apotti via en anskaffningsenhet. Frågan är om alla dylika detaljer kan fixas så att vårdcentralerna kan använda Apotti.

Lagen är svårtolkad

De som läst lagen har ibland gjort en nästan motsatt tolkning av den än vad som varit ministeriernas avsikt.

Timo Aronkytö är förändringsledare och bereder social- och hälsovårdsreformen i Nyland. Enligt honom innebär konkurrensneutraliteten att Apotti ska erbjudas både till offentliga och privata social- och hälsovårdscentraler. Men om de privata inte vill använda Apotti kan de tacka nej och konkurrensneutraliteten har ändå uppfyllts.

Enligt Aronkytö kan landskapet också låta centraler som är bolag använda Apotti. Centralerna finansieras med landskapets pengar, och därför måste Apotti också erbjudas till de privata företagen, säger han.

Karri Vainio, specialsakkunnig på Finlands kommunförbund, påpekar att det i förslaget till landskapslag finns inskrivet att landskapet kan sälja stödtjänster till sina dotterbolag. Vainio påpekar ändå att lagparagrafen bör klargöras för att det inte ska bli oklart vad som gäller.

Vainios tolkning är att det däremot inte är möjligt att privata social- och hälsovårdscentraler får stödtjänster, som Apotti, från landskapet. För att det här ska möjliggöras krävs enligt Vainio en lagändring.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes