Hoppa till huvudinnehåll

Jaktchef: Jägarna som tar emot vargobservationer börjar vara slutkörda

vargspår i snön
Rovdjurskontaktpersonens uppgift är bland annat att kolla om spår som folk ser verkligen tillhör ett stort rovdjur. vargspår i snön Bild: Yle/Anna Ruda varg,vargspår

Kontaktpersonerna som tar emot rovdjursobservationer är nästan slutkörda efter en intensiv vinter, åtminstone i Österbotten. Jaktchefen ifrågasätter om systemet med gratisarbete är hållbart i längden.

Rovdjurskontaktpersonerna i Finland bidrar till viltforskningen när de kollar upp spår och observationer av stora rovdjur. Ett arbete de gör gratis utan kilometerersättning.

Det är vanligtvis ett fungerande system, men den här vintern har det förekommit ovanligt många observationer i Österbotten.

- Rovdjurskontaktpersonerna har haft en väldigt intensiv period och de börjar vara ganska slutkörda nu, säger Kust-Österbottens jaktchef Stefan Pellas.

Kollar spår på talko

Arbetet görs frivilligt utan lön och utan kilometerersättning.

- Vi har rovdjurskontaktpersoner som har kört 4000 kilometer i vinter och kollat spår. Det är en jättestor insats de gör för Finland och för viltforskningen, säger Pellas

Telefonen ringer hela tiden på dagarna. Det är nästan åtta timmar på jobb och åtta timmar på varg.― Mikael Holm, rovdjurskontaktperson

Det innebär att flera personer sätter ner mycket egen tid och egna pengar.

- Finland sparar förstås mycket pengar på det här, säger Pellas.

För mycket observationer för frivilliga krafter

Pellas tror inte att det är hållbart i längden att fortsätta med verksamheten helt utan ersättning om det fortsätter vara lika intensivt som i vinter.

- Man börjar ju nog fråga efter lite ersättning för det här och det kan hända det ändras till ett nytt år med nya sätt att fördela medel inom jaktvårdsföreningen så man kan få någon ersättning för det här, säger Pellas.

Stefan Pellas, jaktchef på Finlands viltcentral, Kust-Österbottens område.
Stefan Pellas är jaktchef i Kust-Österbotten. Han berättar att vintern varit väldigt intensiv för rovdjurskontaktpersonerna på området. Stefan Pellas, jaktchef på Finlands viltcentral, Kust-Österbottens område. Bild: Yle/Joni Kyheröinen stefan pellas

I Egentliga Finland, där det finns flera flockar, finns en anställd vid Naturresursinstitutet som håller koll på flockarna.

Skulle Österbotten också behöva en som är anställd av Naturresursinstitutet?

- Det har förts diskussioner om det, men allt handlar om pengar. Det börjar finnas ett behov för det finns personer som satsat väldigt mycket av sin egen tid och pengar på att kolla observationerna som medborgarna gör, säger Pellas.

Finns inga pengar

Enligt överinspektör Jussi Laanikari på Jord- och skogsbruksministeriet skulle man inte ha lika bra uppgifter om rovdjursbeståndet i Finland utan rovdjurskontaktpersonernas insats.

- Jakten på stora rovdjur grundar sig också på att vi har bra koll på rovdjursbeståndet.

Björnfamilj i skogen
Enligt Jussi Laanikari är det tack vare systemet med frivilliga rovdjurskontaktpersoner som man i Finland har bra koll på beståndet av stora rovdjur. Björnfamilj i skogen Bild: Yle/Pentti Kallinen björnfamilj

- Vi har i nuläget också områden i Finland där vi vet att det säkert finns stora rovdjur, men det finns inte rovdjurskontaktpersoner som kan kolla spåren. Det ger en skev bild av läget i det området.

Enligt honom finns det inte i nuläget pengar för att ersätta rovdjurskontaktpersonerna. Då skulle man vara tvungen att ta från pengarna som är tänkta att användas för att ersätta skador som rovdjuren orsakar.

- Och det låter inte heller särskilt bra.

Flera observationer per dag

Vargobservationer har förekommit i så gott som hela Kust-Österbotten.

Mikael Holm, som är rovdjurskontaktperson i Oravais, berättar att det kommer in vargobservationer nästan varje dag i Vöråtrakten.

- Telefonen ringer hela tiden på dagarna. Det är nästan åtta timmar på jobb och åtta timmar varg.

Hur orkar man?

- Vi ska hoppas att det inte är något som håller på år ut och år in, utan det har varit två till tre intensiva månader, säger Holm.

- Det blir lugnare då spårsnön försvinner. Men observationerna fortsätter väl komma in.

Alla observationer är inte varg.

- Nästan lika mycket som rings in är något annat. Det är många falska spår som kontrolleras, säger Holm.

två rådjur
På långt avstånd har rådjur misstagits för varg. Eftersom det sker misstag kollar rovdjurskontaktpersonerna observationerna de får in. två rådjur Bild: YLE/Stefan Härus rådjur

Färre observationer efter att varg sköts

I Jeppo har observationerna också varit många.

- Frun skämtade och sa att jag har ett heltidsjobb. Jag var ute och såg på spår varenda dag till slutet av februari, säger Jan-Erik Nybyggar som också är rovdjurskontaktperson.

Det kunde komma in flera anmälningar på samma dag.

- Man har hunnit hem och bytt kläder så kommer ett nytt samtal. Det kan ta en timme eller två att kolla upp ett spår, beroende på omständigheterna.

- Men vi fick dispens att skjuta varg. Efter det har vargobservationerna i byn minskat.

Kollar spåren efter jobbet

I Pörtom i Närpes har man också haft dagliga vargobservationer när det var som mest intensivt.

- Jag har ju jobb från morgon till kväll, så då blir det förstås sent på kvällarna jag åker ut och tittar på spåren, säger Rickard Bäck som är rovdjurskontaktperson.

- Jag tror nog vi tröttnar till sist om det fortsätter lika intensivt, men det beror på hur länge befolkningen orkar anmäla.

Rädsla för varg leder till fler observationer

I Pedersörenejden har man ingen vargflock, utan endast enstaka strykande vargar som springer igenom området. Trots det har det förekommit många observationer.

Jaktvårdsföreningen verksamhetsledare Mattias Kanckos som också är rovdjurskontaktperson berättar att man ändå är på gränsen till vad folk orkar och kan göra.

Mattias Kanckos
Mattias Kanckos är rovdjurskontaktperson i Pedersöre. Mattias Kanckos Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist Pedersöre,mattias kanckos

- Den allmänna varghysterin har lett till att vi haft otroligt många felobservationer.

I flera fall har det varit frågan om rådjur man sett på långt håll.

- Det har jag märkt med mig själv också att om det talas mycket om en art eller om man är väldigt inriktad på att se något, då kommer du också att se det.

Kanckos uppskattar att han lagt ner mellan 40-60 timmar efter nyår på att dokumentera vargens framfart och kolla olika observationer.

- Men det är inget man vill släppa för ringer folk och är oroliga och säger att de sett en varg så kan vi inte säga nej. Då rycker man ut och ser vad det är frågan om.

Arbetsbördan är stor i Västnyland också

Det är inte bara i Österbotten rovdjurskontaktpersonerna har mycket att göra.

Viltplanerare Antti Piironen i Nyland berättar att det förekommit mycket observationer i Västnyland också. Speciellt i Snappertuna där det finns ett vargrevir.

- För vissa rovdjurskontaktpersoner har arbetsbördan nog blivit för stor. Men de har gjort ett bra jobb, säger Piironen.

Är det hållbart att fortsätta med ett system som bygger på talko när observationerna blir många?

- Det är en bra fråga. Vad skulle alternativet vara? Om någon är anställd, vem betalar då lönen? Jag har inget svar på den frågan.

Missnöje går ut över rovdjurskontaktpersoner

När Yle ringer kontaktpersoner där det förekommit mycket varg i Västnyland vill de inte ställa upp på intervju.

En orsak är att de blir nerringda av personer som vill skydda vargen oberoende vad de säger om varg i media.

Kaksi sutta.
Vargdebatten är inflammerad både i Österbotten och Västnyland. Kaksi sutta. Bild: Yle/Seppo Nykänen varg,rovdjur,stora rovdjur,däggdjur,hunddjur,social animal

Antti Piironen i Nyland har förstått att det förekommit en del kritik mot rovdjurskontaktpersonerna i Västnyland på sociala medier, men har inte hört desto mer.

Stefan Pellas berättar att kontaktpersonerna i Österbotten också får höra en del kritik när de åker ut för att kolla spår.

- Det är människor som är arga på förvaltningen och ibland går det ut över rovdjurskontaktpersonen som bara försöker göra sitt jobb att hjälpa till med uppskattningen av stammen.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle