Hoppa till huvudinnehåll

Nya dokument: Berömda läkaren Asperger var med om naziexperiment

Minnesmärke över de handikappade barn som dödades på kliniken Am Spiegelgrund i Wien under nazismen.
Minnesmärke över de handikappade barn som dödades på kliniken Am Spiegelgrund i Wien under nazismen. Minnesmärke över de handikappade barn som dödades på kliniken Am Spiegelgrund i Wien under nazismen. Bild: CC / Haeferl nazism,handikappade,mord,eutanasi,Zentralfriedhof Wien,Am Spiegelgrund clinic

Det berömda österrikiska barnläkaren hans Asperger var aktivt med om nazisternas dödsprogram för funktionshindrade barn, visar nyligen uppdagade dokument.

Asperger är mest känd för eftervärlden genom diagnosen Aspergers syndrom som betecknar en form av autism.

Själv använde Hans Asberger begreppet autistisk psykopati för att beskriva barn med bristande förmåga till sociala och emotionella relationer och med snäva intensiva specialintressen.

Asperger beskrev sig själv som motståndare till nazismen, men enligt
medicinhistorikern Herwig Czech vid Wiens universitet är det här bilden falsk.

Czech har hittat dokument som visar att Asperger stödde ideologin om rashygien och skickade flera funktionshindrade barn till anstalten Am Spiegelgrund i Wien.

Hur många barn det var frågan om framgår dock inte.

Am Spiegelgrund var en av anstalterna i naziriket som var specialiserade på att ta livet av psykiskt och fysiskt funktionshindrade barn som inte ansågs vara värda att få leva på grund av sitt handikapp.

Mord på handikappade kamouflerades till "eutanasi"

Totalt dödades minst 5 000 barn vid klinikerna. Vid anstalten Am Spiegelgrund mördades minst 789.

Officiellt talade nazipropagandan om eutanasi.

Herwig Czech lägger fram sin forskning i den medicinska journalen Molecular Autism.

Enligt Czech var Asperger knappast medlem i nazistpartiet, men han ställde sig in hos makthavarna genom att skicka barnen till dödsanstalten.

Som tack fick han bättre karriärmöjligheter.

Efter kriget verkade Hans Asperger som ansedd läkare fram till sin död 1980.



Källor: ORF, Neure Zürcher Zeitung, BBC, The Guardian, Independent.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes