Hoppa till huvudinnehåll

Rovdjursobservatörerna diskuterade varg med mannen i nyckelposition – "Vi vill ha snabbare beslut"

Markägaren Johan Backlund och rovdjurskontaktpersonerna Ove Bergman och Mikael Hägglund på pressinfo om vargen.
Markägaren Johan Backlund och rovdjurskontaktpersonerna Ove Bergman och Mikael Hägglund diskuterade vargen med Finlands viltcentral. Markägaren Johan Backlund och rovdjurskontaktpersonerna Ove Bergman och Mikael Hägglund på pressinfo om vargen. Bild: Yle/Joni Kyheröinen rovdjur,mikael hägglund

- Vi vill få tillbaka förtroendet för myndigheterna. Det säger rovdjurskontaktpersonerna i Vörå som på torsdagen diskuterade med Sauli Härkönen från Finlands viltcentral. Härkönens underskrift krävs alltid för att få undantagslov att fälla en varg.

Under torsdagen träffades flertalet personer från Vörå, bland dem rovdjurskontaktpersoner, och Sauli Härkönen från Finlands viltcentral. Mötet ordnades i Vasa och på initiativ av riksdagsledamot Joakim Strand (SFP).

Ansökningarna landar på Sauli Härkönens bord

Vem är då Sauli Härkönen? Han är mannen vars underskrift krävs på alla undantagslov vad gäller vargen. Alla ansökningar landar till slut på hans bord. Hans titel är chef för offentliga förvaltningsuppgifter.

Sauli Härkönen, chef för offentliga förvaltningsuppgifter på Finlands viltcentral, och Stefan Pellas, jaktchef i Kust-Österbotten.
Sauli Härkönen och Stefan Pellas. Sauli Härkönen, chef för offentliga förvaltningsuppgifter på Finlands viltcentral, och Stefan Pellas, jaktchef i Kust-Österbotten. Bild: Yle/Joni Kyheröinen rovdjur,stefan pellas

Härkönen välkomnade diskussionen med rovdjurskontaktpersonerna. I diskussionerna deltog också Stefan Pellas, jaktchef i Kust-Österbotten, och biträdande polischef Bo-Erik Hanses.

- Det var en bra diskussion. Nu vet vi alla framöver också vem det är vi pratar med. Dialog är viktigt överlag, säger Sauli Härkönen.

Du har sista ordet vad gäller undantagsloven, vilka kriterier måste uppfyllas?

- Det bedöms givetvis från fall till fall. Men om vi tar lovet i Oravais som exempel, så är det en konkret fara för skador för en stor mängd djur, säger Härkönen.

Man måste också kunna peka på att det handlar om en viss individ, annars blir det inget lov. Det är inte tillräckligt att bara konstatera att det rör sig vargar i området.

Det dröjde ett par veckor före lovet gällande Oravais beviljades.

Borde man inte få systemet att fungera snabbare?

- Det får vi ju hela tiden kritik för. Det kan också gå snabbare, det hänger på hur snabbt de utlåtanden som krävs kommer in. I bästa fall kan vi fatta ett beslut redan inom ett dygn, säger Härkönen.

Sauli Härkönen, chef för offentliga förvaltningsuppgifter på Finlands viltcentral.
Sauli Härkönen. Sauli Härkönen, chef för offentliga förvaltningsuppgifter på Finlands viltcentral. Bild: Yle/Joni Kyheröinen rovdjur,sauli härkönen

Polisens order snabbaste sättet

Ska man få ett besked på momangen, är det endast polisen som kan ge ett sådant. Polisen kan ge order om att en varg ska avlivas, men det är alltid den sista utvägen.

- Våra beslut är alla skriftliga och redan det att författa ett beslut tar sin tid, säger Härkönen.

Vargen mindre skyddad i Lappland

Riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) har nyligen väckt frågan om man inte borde behandla alla vargar i Finland så som de behandlas på renskötselområden.

Förenklat kan man säga att EU:s naturdirektiv ger vargen mer skydd i övriga Finland än på renskötselområdena i Lappland.

Varg står i snön.
Vargen är mer skyddad i Finland än i t.ex. Estland. Varg står i snön. Bild: Mostphotos varg

Sauli Härkönen berättar att när Finland förhandlade om villkoren i sitt EU-medlemskap 1995, fick man lov att behandla vargen annorlunda på renförvaltningsområdena. Vargen där sorterar under bilaga V i EU:s naturdirektiv.

Intressant är att till exempel Estlands hela vargstam sorterar under bilaga V. Estland blev EU-medlem 2004.

Vad tycker du om förslaget att alla vargar i Finland skulle sortera under bilaga V?

- Det är politik och där har jag egentligen ingenting att säga till om, säger Härkönen.

Sveriges system sist och slutligen rätt liknande

Vad tycker då Härkönen om riksdagsledamot Antti Kurvinens (C) förslag om att "skjuta först och fråga sen"? Det handlar alltså om att Kurvinen vill att privatpersoner själva ska få ta beslutet att skjuta en varg när den hotar eller attackerar, som i Sverige.

Härkönen påpekar att vårt system inte skiljer sig värst mycket från Sveriges. Även hos oss får man skjuta i nödvärn, men det följs alltid upp med en polisundersökning.

- Under förra hösten och vintern hade vi tre fall där hundägare skjutit en varg som varit på väg att attackera. I alla dessa fall blev det inga följder för ägarna, säger Härkönen.

Härkönen säger att man oftast hänvisar till läget i Sverige, men påpekar att det även där finns krav som ska uppfyllas för att man ska få skjuta. Även där kan det bli polisundersökning.

Rovdjursobservatörerna vill ha snabbare beslut

Ove Bergman, rovdjursobservatör i Vörånejden, önskar snabbare beslutsgång gällande så kallade problemvargar.

- Vi blev tagna på allvar och förde en bra dialog. Vi fick föra fram vårt budskap och hoppas på snabbare beslut, säger Bergman.

Personligen vill Bergman att avlivningstillstånden ska bli mer vanligt förekommande. Fördrivningstillstånden har ingen effekt.

- Man sätter 3-4 dagar på att fördriva vargen och sen är de tillbaka inom några dagar, säger Bergman.

Bergman tror att varghatet kommer att växa och att man genom att avliva kunde dämpa hatet och rädslan bland invånarna.

Så du vill att avlivningsbesluten ska ges enklare och att de ska komma snabbare?

- Nå enklare vet jag inte, men snabbare. Man kan ju inte vänta i veckor på ett beslut. Då vet man inte heller säkert att det är rätt varg man tar bort, säger Bergman.

Vems är ansvaret?

Utöver beslutsgången skaver det också när det gäller ansvarsfrågan.

- Ta skolskjutsarna i Vörå som exempel. Vem ska ta beslutet att vi kan avsluta transporterna, att situationen är trygg. Ingen vill ta det beslutet. Vi blir ofta tillfrågade men vi är ju frivilliga.

- Det lämnar ju på kommunen men jag anser att det är andra myndigheter som borde ta ansvaret. Endera polisen eller de som sköter vargförvaltningen här i landet, säger Bergman.

Önskar du stamvårdande jakt på varg?

- Personligen kan jag leva utan vargen. Jag tycker det är synd att vi påstår att vargen är utrotningshotad när vi har mycket varg på den ryska sidan. Men ska vi ha varg, så måste vi ha en stamvårdande jakt, det finns inga andra möjligheter.

Jobbar på talko

Under vintern och våren har rovdjurskontaktpersonerna längs med den österbottniska kusten utfört stora mängder frivilligarbete.

- Det har varit som ett extra jobb under de senaste månaderna. Det går åt åtskilliga timmar per dag. Vi har vargen upp över öronen, säger Ove Bergman.

Och detta alltså utan ekonomisk ersättning, hur orkar man?

- Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Men man försöker jobba för samhället och få fram information... Man jobbar vidare och så får vi se.

Vad anser då Sauli Härkönen, kan man fortsätta på det här sättet?

- Det är utgångsläget. Men det har förts diskussioner, speciellt nu under vintern, säger Härkönen.

Är arbetsbördan för stor?

- Det beror också på hur man prioriterar. Det är speciellt viktigt med flockobservationer, men behöver man åka ut och undersöka varje enskild observation?

500 arbetstimmar för polisen

Biträdande polischef i Österbotten, Bo-Erik Hanses, berättar att vargobservationerna och situationerna under årets tre första månader har lett till 118 alarmuppdrag.

- Det handlar om knappa 500 timmar arbetstid ute på fältet, säger Hanses.

Porträtt av biträdande polischef Bo-Erik Hanses.
Biträdande polischef Bo-Erik Hanses. Porträtt av biträdande polischef Bo-Erik Hanses. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Polis,hanses

Under mötet med medierna ställdes också frågan om det finns några direktiv för vad man gör om en varg dödar en människa. Sauli Härkönen lät bli att svara men Bo-Erik Hanses ser att det hela är klart och tydligt.

- Då är det frågan om ett djur som har orsakat verklig fara för människors liv och hälsa och då avlivas det på polisens order, säger Hanses.

Vargstängsel räcker inte åt alla

Man kan få vargstängsel från Viltcentralen. Men det finns inte en oändlig mängd stängsel och då måste Viltcentralen prioritera, vem ska få och vem blir utan?

- Är det en huvudsaklig näring eller en binäring, till exempel. Sen måste markägaren eller jordbrukaren själv sätta upp stängslet, säger Sauli Härkönen.

Känslorna går heta just nu. Hur kan man få det hela att lugna ner sig?

- En öppen dialog är viktig. Och ett informationsutbyte. Det är viktigt att Luke får information om alla observationer så att de kan göra sin uppskattning av vargstammens storlek, säger Härkönen.

Läs också

Österbotten

Bekanta dig med hur vi jobbar med Ansvarsfull journalistik

Nyligen publicerat - Österbotten