Hoppa till huvudinnehåll

Slaget efter tolv - dagens debatt: Skärgårdsföretagsamhet i vågskålen

Båtar i Kasnäs gästhamn på sommaren.
Båtar i Kasnäs gästhamn på sommaren. Bild: Yle/Lotta Sundström Kasnäs,gästhamn,båtar,segelbåtar,kasnäs gästhamn

Säsongsförlängningen en ödesfråga för att utveckla skärgårdsturismen: "Vi måste hela tiden fundera på var vi kan hitta nya målgrupper".

Vad krävs av en framgångsrik skärgårdsföretagare?

Frågan har aktualiserats i samband med vändningarna kring Nagu gästhamn och Korpoström, där företaget Galonis varit tvunget att upphöra med sin verksamhet. Orsaken är ekonomiska problem som drabbat företaget.

För tillfället söker Pargas en ny gästhamnsföretagare för Nagu gästhamn medan nya krafter tar över verksamheten vid Korpoström.

Nagukrögaren Mikael Smeds har verkat vid gästhamnen i årtionden och följt med vändningarna med oro. Enligt Smeds är det inte idealiskt att företagaren byts ut så nära inpå sommarsäsongen.

- Säsongen är så kort, man borde vara på alerten genast när den kör igång.

- Man borde kanske ha reagerat lite tidigare på dessa problem, så att det inte sker just inför säsongen.Hoppa över Twitterpostning

Smeds säger sig i övrigt ha varit nöjd med Galonis arbete vid gästhamnen.

Kimitoöns turismchef Benjamin Donner tycker också tidpunkten för förändringen är problematisk.

- Det är den värsta tidpunkten på året för den här typen av omställningar.

Skärgårdsföretagande: en krävande livsstil

Att idka företagsamhet i skärgårdsförhållanden har ofta sina särdrag.

Fördelarna med att bo och arbeta i den unika skärgårdsmiljön överskuggas ibland av stress, nyckfulla väderförhållanden och långa arbetsdagar - särskilt under högsäsongen.

Solnedgång i Åbolands skärgård med solen glittrande på vågsvall.
Solnedgång i Åbolands skärgård med solen glittrande på vågsvall. Bild: Yle/Linus Hoffman Houtskär,skärgårdens ringväg

Men allt är värt det i längden, tycker Tanja Liljeqvist.

Hon är hotellchef och driver tillsammans med mannen Wilhelm Liljeqvist och hans syster Henrika Enestam gästhamnsverksamheten i Kasnäs.
Åtminstone två saker krävs av en skärgårdsföretagare, säger Liljeqvist.

- Massor av arbete och ett brinnande intresse för det man gör.

Mikael Smeds håller med och säger att det är viljan att bo i skärgården och se barnen växa upp där som utgör en särskild drivkraft.

- Det är ju en livsstil förstås.

Men ibland kan valet av livsstil ha sitt pris.

- Ibland tänker jag att det är ett otacksamt slit det här. Men man får så mycket tillbaka, i alla fall.

Säsongsförlängningen en ödesfråga i framtiden

Ett av de återkommande samtalsämnena i samband med skärgårdsturismen gäller säsongsförlängningen.

Hur kunde man locka fler kunder och besökare också efter att högsäsongen mellan juni och augusti upphört?

Snö i skärgården.
Snö i skärgården. Bild: Yle/Linus Hoffman snäckvikens båtbrygga

- Det är något vi hela tiden funderar på. Om vi vill ha en längre säsong så måste vi hitta nya turistgrupper, säger Benjamin Donner.

- Man måste vara strategisk och hela tiden fundera på var man kan finna nya målgrupper.

Kraven från konsumenterna stiger och kommunen måste stå på flera ben, man kan inte längre förlita sig på några få målgrupper, säger Donner.

- Vi måste kunna sälja service och produkter till människor med väldigt olika förutsättningar.

Enligt Mikael Smeds är skolornas semestersäsong ett av de stora hindren på väg mot en förlängd turistsäsong i skärgården.

- Det borde man absolut göra något ut! säger Smeds, som tycker att sommarlovet kunde skjutas fram.

Samtidigt kvarstår vissa faktum.

Den stora majoriteten av turisterna är inhemska och det är under sommarsäsongen som det gäller att locka folk.

Ur kampanjen "I sommar... till Åbos och Åbolands skärgård!´"
Ur kampanjen "I sommar... till Åbos och Åbolands skärgård!´" Bild: Egentliga Finlands förbund skärgårdskampanj

Och dagens konsumenter är väldigt prismedvetna.

Det vet också Tanja Liljeqvist. Hon konstaterar ändå att prissättningen i skärgården ofta skiljer sig från den i städerna.

- Priserna kan inte fungera som i en stad. Vi kör med två olika prissättningar. En för lågsäsongen och en för högsäsongen.

I praktiken är högsäsongspriserna aningen högre, vilket stämmer på de flesta håll i Skärgården, oavsett bransch.

Asiatiska turister: den stora framtidspotentialen?

Andelen asiatiska turister som kommer till Finland har ökat de senaste åren. De största turistströmmarna kommer fortfarande från Sverige, Tyskland och Ryssland.

Men Kineser och Japaner hittar i växande grad också hit. Trenden har också nått till skärgården.

Grupps tar en selfie med en gopro-kamera.
Grupps tar en selfie med en gopro-kamera. Bild: Ryan McGuire/Creative Commons Zero turism,Gopro-kameror

På Kimitoön har man redan för några år sedan fått upp ögonen för turister från Asien. Det är fortfarande ganska få som kommer, men framtidspotentialen är tydlig, tror Donner.

- Vi har samarbete med resebyråer i Asien. Kineserna är bra på att ta med sig sina barn på resor. Vi har kinesiska skolbarn som kommer på besök.

- Senast i dag har jag kommunicerat med resebyråer som gör nya produkter för så kallade stopover-resenärer. Sådana som kommer till Finland men är på väg vidare, säger Donner.

Gästhamnsföretagaren Tanja Liljeqvist, Nagukrögaren Mikael Smeds och Kimitoöns turismchef Benjamin Donner debatterade i Skärgårdsföretagsamhetens förutsättningar i Slaget efter tolv på torsdag.
Lyssna till programmet här:

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland