Hoppa till huvudinnehåll

Vargar eller hybrider? – privatpersoner samlade in pengar för DNA-test

Vargar i flock i snön.
Vargar i flock i snön. Bild: Mostphotos varg

I samband med vargmötet i Vörå överlämnades drygt 2 000 euro till amatörvargforskaren Kaj Granlund. Pengarna har samlats in för att bekosta privata DNA-tester som man hoppas ska ge svar på om det är vargar eller hybrider som rör sig i Österbotten. Men Lukes säger att myndigheternas tester är tillförlitliga.

Pengarna har samlats in via Facebookgruppen Vargobservationer i Österbotten och förhoppningen är att få svar på om det är vargar eller hybrider som rör sig i Österbotten.

Forskare och biolog Samuli Heikkinen på naturresursinstitutet Luke i Uleåborg säger att man endast vid tre tillfällen påträffat hybridvargar i Finland.

Men Kaj Granlund som inte är en formell forskare, biolog eller genetiker går emot de finländska forskarna. Granlund anser att statens referensmaterial är kontaminerat och att myndigheterna därför inte kan skilja en renrasig varg från en hybrid.

Samuli Heikkinen säger att det inte finns några avvikelser i statens referensmaterial.

- När vi jämfört den finländska referensdatan med andra länders referensdata, så finns det inga avvikelser i vårt material, säger Heikkinen.

Vargobservationer dagligen

Sven Eklund är jaktchef för Övermark centrum älgjaktlag och han överräckte de insamlade pengarna åt Kaj Granlund.

- Vi är omkring 200 personer som fördelat kostnaderna för DNA-prov sinsemellan, vi vill ta reda på vad vargarnas konstiga beteende beror på, säger Sven Eklund.

Eklund säger att när vargarna stryker längs gårdar, bland människor och på pälsfarmer och inte verkar skygga så har frågan väckts om det faktiskt rör sig om riktiga vargar.

Eklund säger att situationen är förbryllande. Han har vistats i skogen sen han var liten pojke och jobbat i skogen i 40 år och knappt sett några rovdjur alls.

En enda björn har han stött på. Nu görs vargobservationer dagligen säger Eklund.

- Någonting har ju hänt, helt enkelt. Bara för ett år sedan var det inte alls aktuellt med dagliga observationer. Vi hinner inte ens notera alla, säger Eklund.

Vargar i djurparken i Ranua.
Vargar i djurparken i Ranua. Bild: All Over Press/Ismo Pekkarinen varg

Påvisa hybrider

Det handlar om prover på främst vargspillning som jägare och rovdjursobservatörer samlat in och det finns redan många prover att analysera säger Eklund.

Om ni kan påvisa att det handlar om hybrider, vad innebär det i så fall helt konkret?

- Då måste europaparlamentarikerna informera kommissionen om att en stor del av observationerna rör hybrider. Och hur förhåller sig EU då till exempel till att man får ta bort dessa? Andemeningen är inte att man ska skydda hybrider, utan renrasiga vargar som det finns få av enligt EU, säger Eklund.

Hur tänker ni kring att Kaj Granlund inte är biolog eller formell forskare?

- Jag kan inte direkt svara på det, men något tror jag ligger bakom det som händer just nu. Om alla Granlunds teorier är riktiga är jag inte säker på, men inte heller de statliga forskarna har allt på klart. Så kan det ligga till, säger Eklund.

Eklund anser att läget nu är ohållbart, något måste göras och droppen var när skolbarnen i Karvsor inte fick gå ut på rasten.

- Då har det gått över gränsen. Vi delar på kostnaderna nu så att saken går framåt, säger Eklund.

Eklund anser att oberoende om vargarna som sköts i Oravais och Jeppo är vargar eller hybrider så kommer myndigheternas prover att visa att de är vargar.

- Troligtvis kommer myndigheternas tester att visa att det är vargar för att referensen visar att det är varg, trots att utseendet säger något annat. Det är så märkligt att man inte riktigt förstår sig på det här, säger Eklund.

Vargspår i snö
Vargspår i snö Bild: Jörgen Lindholm varg,Snappertuna,Västnyland,vargspår

Ifrågasätter referensmaterial

Det är just det nationella referensmaterialet som Kaj Granlund ställer sig tvivlande till. Han tror att vargstammen i Finland har hundgener i sig och därför tolkas provsvaren fel och hybrider tas för renrasiga vargar.

Att särskilja vargar från hybrider är just vad det handlar om säger Kaj Granlund själv. Och de ihopsamlade medlen är välkomna.

- Det är dyra prover det är fråga om, säger Kaj Granlund.

Kaj Granlund säger att det är lite svårt att samla material för analys eftersom man inte får ta prover från vargar som har skjutits eller hittats döda.

Men Granlund har fått löfte från Viltcentralen om att få ta sådana prover som kan tas utan att göra ingrepp på vargarnas kroppar, närmast urin, avföring och blod som finns i snön kring djuret.

Problemet är att det referensmaterial som finns i dag i Finland inte är dokumenterat säger Granlund.

- Det finns inte ett enda fotografi, inga mått, ingenting på de här vargarna. Man vet inte vad de plockat in i referensmaterialet och genom de tester jag har gjort så har jag klart och tydligt sett att det finns varghundhybrider i det finländska referensmaterialet, säger Granlund.

Inte renrasiga vargar

Granlund säger att den finska vargstammen är splittrad jämfört med den amerikanska och ryska stammen. Det kan röra sig om att den finska vargstammen inte är alldeles ren säger Granlund.

- Min teori är att hundgenerna kommit in på 80- och 90-talet när vi hade gott om hybrider.

Skulle det förklara varför vargar kommer in på gårdarna?

- Så småningom avtar hundens andel, men vissa egenskaper lever kvar. Oftast i naturen lever de egenskaper kvar som gör det lättare för populationen att klara sig. I Finland i dag är den egenskapen att vargen inte är rädd för människor, säger Granlund.

Samuli Heikkinen på Luke håller inte med Kaj Granlund. Heikkinen har hört talas om Kaj Granlund men inte samtalat med honom om vargforskning.

- Jag har förstått att Granlund anser att vår referensdata inte är ren, säger Heikkinen.

Men Heikkinen ser ingen orsak att betvivla statens analys av DNA-prover eller referensdatan.

- När vi jämför vårt referensmaterial med andra länders referensdata så finns det inga avvikelser. Vargar är vargar, säger Heikkinen.

Heikkinen tror inte att det rör sig om några hybrider i Österbotten.

Heikkinen säger att situationen var liknande i Egentliga Finland när vargen blev mera allmänt förekommande. Efter en tid stärktes stammen och blev mera synlig på samma vis som i Österbotten.

- När vargen kommer in på ett nytt område, eller varit där en tid men bli mera synlig, så uppstår det en folkrörelse och man ordnar möten. Rädslan sprider sig och man försöker uppskatta hur många vargar det rör sig om, säger Heikkinen.

Så har det gått flera gånger på olika områden i Finland säger Heikkinen.

- Men det är svårt att uttala sig om det här utan att trampa någon på tårna.

Mera synlig i Österbotten

Att vargen inte tidigare kommit in på gårdar i Österbotten beror på att vi inte tidigare haft varg i området säger Heikkinen.

Vargen flyttar dit där det finns lediga områden och föda. I de stora skogarna är de sällan synliga för människan.

- I Österbotten finns det flera åkrar och ängar och mera bebyggelse än i exempelvis östra och norra Finland. I västra Finland kommer vargen att vara mera synlig, säger Heikkinen.

Heikkinen säger att fastän vargen rör sig inom sina egna revir så kommer den ofrånkomligen då och då att närma sig bebyggelse.

Hur man ställer sig till den saken vill Heikkinen inte ta ställning till, det handlar om vilken politik man väljer.

- Att skjuta varg så snart den närmar sig någon gård skulle innebära att man kraftig begränsar dess revir. Då kan inte vargen leva i det området, säger Heikkinen.

Anlitar privat laboratorium

Granlunds egna DNA-tester på blod som fanns i snön kring den varg som fälldes i Nykarleby visar att det rör sig om en varg. I det det fallet använde han sig av det privata företaget Genoscoper i Helsingfors.

Samma laboratorium kommer Granlund även att använda sig av när det gäller de prover som finansieras med insamlade medel.

- De tar fram DNA och redovisar resultaten, jag har min egen referensdatabas där som består av 100 vargar varav jag själv testat 40. Sen har Genoscope tagit emot prover från annat håll.

Så det är en annan referens än den myndigheterna använder sig av?

- Ja. Sen ser jag också en del andra saker som den officiella forskningen inte ser. Jag kan se på DNA om vargen ska ha lång svans eller kort svans, brun eller grå päls, det finns hundratals variabler och på dem har jag sett en massa konstiga saker.

Kaksi sutta.
Kaksi sutta. Bild: Yle/Seppo Nykänen varg,rovdjur,stora rovdjur,däggdjur,hunddjur,social animal

Bland annat har Granlund testat en lockig varg som han säger att myndigheterna snabbt packade ner i en påse och förbjöd honom att fotografera.

- Men jag ser på DNA att den varit konstig till sin färgsättning. Just nu jobbar jag på en teori om att det finns en genetisk indikator som bevisligen ärvts från hundar. Indikatorn säger bland annat att den har ljusa klor och gul päls. Den indikatorn har jag hittat på nio vargar jag har testat och det innebär kraftig inblandning av hund.

Varför skulle myndigheterna vilja dölja det här från allmänheten?

- Myndigheterna har ingen konkurrens så när de kör in på ett spår vill de inte börja undersöka sådant som hotar deras situation eller vargens situation. De gör som de alltid gjort, det är en bekvämlighets grej, säger Kaj Granlund.

Ett vargspår i snön.
Ett vargspår i snön. Bild: Privat/Fredrik Hill varg,spår,Österbotten,Oravais

Vargen väcker inte längre skräck

Ett par år efter att vargen etablerat sig i Egentliga Finland visste alla invånare om att det finns varg i området säger Heikkinen. Men observationerna väcker inte längre skräck och uppståndelse så som tidigare.

Folk har vant sig när de insett att vargen inte påverkar deras vardag säger Heikkinen.

- Människor är lite mera försiktiga även vad det gäller husdjuren. Men ibland närmar sig vargarna bebyggelse och människorna ser dem, och då väcker det reaktioner, säger Heikkinen.

Hekkinen tror att situationen kommer att vara den samma i Österbotten om ett par, tre år om vargen får vara kvar.

- Då kommer människorna antagligen inte längre att reagera så kraftigt som de gör nu, säger Heikkinen.

Kaj Granlund anser inte att vargen är livsfarlig för en fullvuxen människa, varken en renrasig eller en uppblandad varg. Men problemet är barnen.

- Vargen är naturligt rädd för en vuxen man, lite mindre rädd för en kvinna och inte ett dugg rädd för ett litet barn. Det är det jag är orolig för, det är trots allt ett rovdjur det handlar om, säger Granlund.

Samuli Heikkinen på Lukes säger att man inte ska vara blåögd, vargen är ett stort rovdjur.


Men ska man vara rädd för vargen?

- Utgångsläget är att vargen är ett stort rovdjur och så ska den behandlas. Med stora rovdjur finns det alltid en viss risk att något händer, så som när björnen ibland har attackerat människor.

Hur stor risken är att en varg eller en björn går till angrepp är svårt att beräkna säger Heikkinen.

- Men risken för att en trafikolycka eller en annan olycka inträffar är mycket, mycket större än att vargen ska anfalla en människa. Men risken finns och man ska inte vara blåögd, säger Heikkinen.

Luke inte inbjuden

På plats på vargmötet på onsdagskvällen fanns Kaj Granlund, riksdagsledamot Mats Nylund och jaktchef Stefan Pellas och polisens informatör Mikael Appel. Från Luke var ingen inbjuden att delta i vargmötet.

- Du måste fråga dem varför vi inte var inbjudna. Kanske berättar Kaj Granlund sådana saker som folk vill höra? Så går det ofta, säger Heikkinen.

- Men om han vill undersöka saken på sitt vis så är det väl fint på sitt sätt, och ingen kan hindra honom, säger Heikkinen.

En hop med människor under ett vargmöte i Pörtom.
Vargmöte i Pörtom. En hop med människor under ett vargmöte i Pörtom. Bild: Yle/Juho Karlsson varg,Österbotten,Närpes,möten,Pörtom

Granlunds tolkning

Kommundirektör Mikko Ollikainen sa inför mötet att situationen i Vörå är beklämmande och akut. Så här kan man inte ha det. Men inför vargmötet valde man att inte bjuda in några formella vargforskare.

- Vi beslöt att bjuda in en (Kaj Granlund) som berättar om sin syn kring vargen och forskningen men framför allt vill vi informera kring beslutsgången, därav Nylund och Pellas och polis Mikael Appel, säger Ollikainen.

Ollikainen säger att Granlund är en person som för fram sin tolkning och ha föreläste också vid vargmötet i Pörtom.

- Jag var själv på plats och tyckte att han hade en uppbyggnad kring ämnet, men jag vet att det i vissa fall framförts kritik kring detta. Därför är vi måna om att poängtera att det är hans syn på forskningen.

Att Kaj Granlund forskat på egen hand och har inte fått er att dra öronen åt er?

- I den här situationen tycker jag att han på ett lättförståeligt sätt förklarar hur han uppfattar situationen. På basen av anförandet i Pörtom tog vi kontakt med honom. Och han har även anlitats på många ställen för att hålla motsvarande föredrag, därför tycker vi att vi kan använda honom, säger Ollikainen.

Ollikainen säger att situationen i Vörå är ganska känslig och ur det perspektivet bjöd man med flera personer, även om de är beslutsfattare.

Granlund går i princip emot hela forskarkåren. Är det ändå inte en smula kontroversiellt att ni då inte bjöd in honom men inte någon forskare från exempelvis Luke?

- Jag hörde hans föredrag i Pörtom och han förklarade utförligt och hade inte heller samma syn som Mats Nylund. Det finns olika synsett på hur man ska åtgärda problemen. På basen av det har vi valt att ta med Kaj Granlund.

Kontroversiell blogg

Kaj Granlund har även en egen blogg där han för fram rätt kontroversiella åsikter om ämnen som förintelsen, islam och NWO.

NWO står för New World Order, den nya världsordningen, alltså en en konspirationsteori om en ny världsordning där en ny världsregering har makten.

Ollikainen har blivit informerad om att det finns en blogg men har inte förkovrat sig i den.

Påverkar det här ditt förtroende för Granlund som talare på ett kommunalt arrangerat möte?

- Det väsentliga för Vörå kommuns del är att vi är oroliga för invånarnas säkerhet och försöker påverka situationen på alla sätt vi kan. Kaj Granlund har bjudits in för att säga det som han sa i Pörtom, då nämnde han inga sådana saker som du hänvisar till, säger Ollikainen.

Granlund är inte formellt en forskare men han har läst matematik, statistik och sannolikhetslära på högskola. Han har även gått kurser i genetik på universitetet.

- Fast jag inte är utbildad genetiker så har jag ändå med min matematiska bakgrund möjlighet att förstå hur de här resultaten produceras och vilka fallgropar som finns. Det är en sak som Luke inte nödvändigtvis klarar av, säger Granlund.

Kaj Granlund medger att han är intresserad av konspirationsteorier.

- Jag är inte helt säker på att det vi hör via medierna stämmer, säger Granlund och hänvisar till exempelvis rapporteringen från Syrien.

- Och jag tror inte att den moderna vargforskningen har förutsättningar att forska i vargar så som ryssarna gjorde förr i tiden, för vi har inte haft vargar här på lång tid, säger Kaj Granlund.

I Vörå fortsätter man att försöka påverka hur vargfrågan hanteras. Nu väntar man på audiens hos jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Artikeln har redigerats den 19.4 klockan 11.08 på så sätt att kommentarer med forskare Samuli Heikkinen flyttats.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten