Hoppa till huvudinnehåll

Kari Turunen: Män låter inte som sina fäder - de låter som i Disneyfilmer

Man står på terass och tittar ut över grönska
Kari Turunen Man står på terass och tittar ut över grönska Bild: Pink orbit production Kari Turunen

Genom att lyssna på hur män talar idag kan man förstå mera om samhället idag och hur könsrollerna är i förändring, skriver musikern och dirigenten Kari Turunen i den här kolumnen.

Som musiker hör jag inte alls till dem som hör och reagerar på musik hela tiden. Jag är till och med ganska duktig på att inte alls lyssna på musik.

Jag kan vandra runt i ett varuhus utan att märka att det överhuvudtaget spelas musik där.

Men när någon talar hör jag, förutom ord, musik. Talröstens klang, tonhöjd, intonation, tempo, rytmiska variationer, frasering, röstens emotionella innehåll – allt det fastnar.

Kvinnorollens förändring hörs

Som dirigent för Akademiska Damkören Lyran i början av 2000-talet tyckte jag att jag lade märke till en förändring i hur koristerna talade: tonhöjden verkade sjunka och tongångarna kändes mer bestämda än tidigare.

Talrösterna och sättet att tala kändes alltså traditionellt sett mer manliga än tidigare.

Den här förändringen hördes också på insjungningarna.

När jag började 1998 var den typiska prestationen en folkvisa som sjöngs med en mjuk, söt röst.

Tio år senare sjöng aspiranterna en popsång med stark röst.

Ett sammanträffande kanske, men samtidigt började allt fler av de sökandes röster passa bäst i alt 1 läge, det vill säga lägre mellanregister, klart lägre än ett årtionde tidigare.

Lyran framför verket Låt mig vara - anna mun olla i samband med körens 70-årsjubileumskonsert
Lyran fotograferad i samband med körens 70-årskonsert. Lyran framför verket Låt mig vara - anna mun olla i samband med körens 70-årsjubileumskonsert Bild: Cata Portin lyran

Ökat självförtroende

Jag kopplade snabbt förändringen i rösterna till den förändring som jag hade sett i de unga kvinnornas självförtroende och uppfattningen som den nya generationen av unga kvinnor verkade ha av sin roll i världen.

Kunde det vara att så abstrakta saker kunde uppenbara sig i någonting så konkret som tonhöjden i talet?

I språkvetenskap talar man om prosodi som beskriver ett språks ljudegenskaper, just de kvalitéer som jag fastnar vid när någon talar.

Hela tanken blir antagligen klarare om man jämför rikssvenska med finlandssvenska.

Det skulle förmodligen vara lätt att skilja dem åt om man lyssnade bakom dörren utan att kunna urskilja vare sig ord eller deras uttal.

Den större variationen i tonhöjd skulle avslöja rikssvenskan omedelbart, sannolikt också den mer flytande legatofraseringen och eventuellt även ett snabbare tempo.

Men prosodin är inte bara ett fast drag hos ett språk utan någonting som varierar från ett socialt sammanhang till en annat.

Tongångarna i språket avslöjar våra känslor

Det talas till exempel om mjuk prosodi som används när man talar till barn eller husdjur. En hård prosodi präglar militärspråket.

Och det är just de här musikaliska dragen hos språket som avslöjar med vilka känslor vi laddar de ord som vi uttalar.

Ibland vill vi medvetet förmedla känslor, men delvis handlar det nog om att våra tongångar avslöjar våra känslor. Och det är just det oavsedda som intresserar mig.

Som jag tidigare påstod, tror jag nämligen att någonting så konkret och mätbart som prosodin i vårt tal kan avslöja stora abstrakta förändringar i vårt tänkande, till exempel gällande könsroller.

Jag har haft den stora fördelen att, efter att ha dirigerat unga kvinnor (Lyran), även vara dirigent för unga män (Akademiska Sångföreningen).

Finns det några motsvarande drag när det gäller prosodin hos unga män?

Männen som låter som i Disneyfilmer

Det första som jag lade märke till var någonting som jag kallar för Disneyintonation.

Det jag avser är en stigande tonhöjd kombinerad med ett lätt diminuendo mot slutet av meningen – alltså den intonation som man vanligtvis förbinder med frågor exempelvis på språk som spanska.

Den dominerar i ungdomsspråket i amerikanska filmer och jag trodde länge att det helt enkelt handlade om att härma den amerikanska prosodin på svenska eller finska.

Akademiska sångföreningen 160 år i TV1 03.05.1998
Akademiska Sångföreningen, i folkmun kort och gott Akademen. Akademiska sångföreningen 160 år i TV1 03.05.1998 Bild: Yle körsång

Men numera tror jag att den här mjukare, vänligare prosodin handlar om mycket mer.

Den signalerar hur man vill närma sig andra människor och vilken bild man vill ge av sig själv.

Med den mjuka prosodin vill man ge utrymme för andras åsikter i stället för att hävda sina egna med pondus. Man vill alltså undvika det traditionella manliga sättet att diskutera.

Den nya mannen hörs i insjungningarna

Samtidigt som jag upplever att tonhöjden i kvinnors tal har sjunkit, påstår jag att den har stigit hos särskilt yngre män.

Och det hörs också på Akademens insjungningar: det finns fler tenorer nu, medan de flesta som sjöng in förr var barytoner eller basar.

Jag skulle inte, åtminstone än, påstå att de flesta unga sångare har höga röster.

Måhända är det snarare en naturlig balans som inrättat sig så att det finns såväl höga som låga röster och allt emellan: man har mera utrymme att vara det man är utan att anamma ett förväntat röstläge.

För mig verkar det som att denna utveckling speglar en förändring i hela mansrollen.

Man behöver bara lyssna på rösterna i gamla Suomi-filmer eller i intervjuer från 1950-talet för att förstå att varje tid har sin egen dominerande prosodi.

Lyssna efter vad folk menar!

Att man, genom att lyssna på hur människorna talar, skulle kunna utläsa information om tidsandan och världen vi lever i kan kännas som ett vågat påstående.

Å andra sidan, vad skulle bättre avslöja våra tankar än prosodin?

Vi människor är kalibrerade för att avläsa känslor – tänk ilska eller sorg – i varandras tal, oberoende av vad som sägs.

Man dirigerar
Kari Turunen i arbete. Man dirigerar Bild: Pink orbit production Kari Turunen

Vi tolkar allt vi hör inte bara semantiskt, utan emotionellt.

Det vore kanske inte så konstigt om vi avslöjade våra djupaste sanningar just via prosodin.

Prova på att lyssna med de öronen när någon talar, med fokus på det som inte har med ordens innehåll att göra.

Det är en rik värld som öppnar sig och som eventuellt berättar mer än vad talaren ville säga.

Text: Kari Turunen, sångare och prisbelönt kördirigent,
dirigerar bland annat Akademiska sångföreningen ocj Spira Ensamble
.

Se Kari Turunen i serien om mansrollen i förändring på Yle Arenan.

  • Ny flyglinje mellan Vasa och Helsingfors startar i höst

    Den nya linjen kommer att gå två gånger i veckan.

    Den nya linjen mellan Vasa och Helsingfors kommer att gå två gånger i veckan och trafikeras av flygbolaget Norwegian. Det har en stor betydelse för Vasaregionen, säger Peter Källberg, projektchef på Vasaregionens utveckling Vasek.

  • Japans kronprinspar besöker Fiskars

    Paret ska ta del av den finska hälsovården och kulturen.

    Det japanska kronprinsparet är i Finland den 2-5 juli och träffar president Sauli Niinistö och Jenni Haukio på Gullranda i Nådendal den 3 juli. De åker även till Fiskars under sitt Finlandsbesök.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje