Hoppa till huvudinnehåll

Cannabis vanligt bland unga i Lovisa: ”Man borde prata om droger redan i femman”

Socialhandledare vid polisen Marie Grönroos, sjukskötare Päivi Kanervio, ungdomsarbetare Nina Mikvelt och Niko Nordström
Socialhandledare vid polisen Marie Grönroos, sjukskötare Päivi Kanervio, ungdomsarbetare Nina Mikvelt och Niko Nordström. Socialhandledare vid polisen Marie Grönroos, sjukskötare Päivi Kanervio, ungdomsarbetare Nina Mikvelt och Niko Nordström Bild: Mikael Crawford Lovisa,tala om knarket

Ungdomar säger att det är lätt att få tag på droger i Lovisa. Men var, när och hur tar man upp droger till diskussion med barn och unga utan att stöta bort dem?

För sex år sedan uppdagades en omfattande droghärva i Lovisa, där flera minderåriga var inblandade. Ett tiotal domar fälldes 2013, bland annat för försäljning av cannabis.

Enligt polisen verkar försäljningen delvis ha gått under jorden. Polisen har ändå uppdagat narkotikaförsäljning i Lovisa också under de senaste åren.

Cannabislöv i Södra Haga.
Cannabisväxten. Cannabislöv i Södra Haga. Bild: Lukas Rusk cannabis,hampa,Södra Haga,Haga, Helsingfors,Helsingfors

Uppsökande ungdomsarbetaren Nina Mikvelt och polisens socialhandledare Marie Grönroos framhåller vikten av förebyggande arbete.

Grönroos tror att de som är unga i dag inte kommer ihåg cannabishärvan, men att skolor och föräldrar kanske gör det.

– Många upplevde det som chockerade att det i vårt lilla Lovisa kan hända något sådant. Men härvan kan ha haft en del bra följder. De unga förstår att de kan åka fast, och det väckte bra diskussioner.

Det är cannabis som gäller för de unga i åldern 16–20 som jag möter på jobbet. Varenda en av dem säger att det inte är farligt, att kaffe är mer beroendeframkallande än cannabis. Det har den unga läst på nätet

Grönroos håller med polisen: cannabisen har inte lämnat Lovisa och nya fall av innehav och försäljning uppdagas med jämna mellanrum.

– Folk åker fast hela tiden, men det behövs en stor mängd och massor av unga för att man ska skriva om det. Vi försöker lyfta fram att det pågår hela tiden, säger Grönroos.

De egna valen men också umgänget inverkar

18-åriga Niko Nordström berättar att han hade en period som 12-13-åring då han dagligen rökte rulltobak med cannabis tillsammans med en kompis på ett barnhem där han bodde.

– Nu är jag lycklig över att mitt huvud höll ett halvt års regelbundet missbruk.

Vändpunkten kom då han provade syntetisk cannabis och insåg att det inte lönar sig. Efter att ha bott utanför Lovisa en tid uppstod ett val då han flyttade tillbaka för ungefär ett halvt år sedan.

– Jag valde vem jag umgås med så att jag försökte ta avstånd till dem som missbrukar.

Han säger att han överraskades av hur många som faller utanför samhällshjulet när han flyttade tillbaka till Lovisa efter att ha bott annanstans en tid.

Varför vill unga använda droger?

– Man vill experimentera, säger Nordström.

bild på en man
Niko Nordström är 18 år och deltar i ungdomsarbetets verksamhet i Lovisa. bild på en man Bild: Sandra Crawford/Yle Lovisa,Forum,Niko

Hur kan ungdomsarbetet stöda ett drogfritt liv?

– Vi försöker stöda ungdomar att hålla på med annat. Vi har gym, musikklubbar, café och mammagrupper. Så sent som klockan 20–21 på fredag kväll bowlar vi och alla är nyktra.

Lovisa är en trygg stad enligt polisen. Stämmer det in med tanke på droger?

– Man behöver inte gå omkring och vara rädd. Men man ska inte i allt för stor utsträckning ta det som "att det här är lilla Lovisa, här kan sådant inte finnas". Det här berör också småstäder och landsbygden, säger Marie Grönroos.

I högstadiet i Lovisa svarade alla elever som jag frågade att de vet hur man skulle få tag på droger. Är ni medvetna om det?

– Största delen känner någon som känner någon. Det är alltför lätt att få tag på lättare droger. Blandar du in dig i den här världen kan det leda vidare till tyngre droger, säger Nina Mikvelt.

– De får tag på det om de vill, framför allt via nätet. Viktigast att påverka ungdomarnas egen attityd, så att de inte vill använda, säger Marie Grönroos.

Päivi Kanervio är rätt så ny sjukskötare inom missbruksarbetet på hälsocentralen i Lovisa. Hon blev överraskad över hur utbrett cannabisbruket är i den lilla staden.

I vilket skede ska man börja tala om drogrelaterade frågor med unga?

– Man måste tala om saker med deras rätta namn. Det är cannabis som gäller för de unga i åldern 16–20 som jag möter på jobbet. Varenda en av dem säger att det inte är farligt, att kaffe är mer beroendeframkallande än cannabis. Det har den unga läst på nätet, säger Kanervio.

– Det där hör jag ofta av de unga. De säger att alkohol och tobak är farligare, att till och med Coca-Cola är farligare, säger Nina Mikvelt.

Många föräldrar kanske inte förstår vart pengarna går, eller blundar för det. De tänker att tjugo euro lätt går åt till mopedbensin

– Då går vi igenom fakta, att cannabis kan leda till psykos, mentala problem och så vidare, säger Kanervio.

Vad är då fakta – är cannabis faktiskt farligt?

– Cannabis är farligare ju yngre man är när man börjar. Det kommer som en överraskning att det är cannabisen som styr livet och inte personen själv. Det smyger sig på.

Lovisa rådhus vintertid.
Folk röker på på allmänna platser i Lovisa utan att bry sig, säger Niko Nordström och Marie Grönroos. Bilden hänger inte ihop med uttalandet. Lovisa rådhus vintertid. Bild: YLE / Hanna Othman lovisa centrum

– Man kanske inte bli inlagd på sjukhus av cannabis. Men nog av syntetisk cannabis, som det finns mer av i Kotka. I och för sig har det nu blivit lätt att få tag på vad som helst också i Lovisa, säger Niko Nordström.

– Kanske man inte blir inlagd på sjukhus, men man kan bli trött och kanske somna i en snödriva eller börja spy, säger Päivi Kanervio.

Vuxen hjälp med källkritik efterlyses

Det bästa sättet är att fråga och själv gå in på forumen som de unga rör sig på. Där beskrivs det som spännande och det ges en positiv bild av cannabis.

Det kan stå något om att det var skrämmande, men de sorgliga berättelserna kommer aldrig upp på de sidorna, säger Marie Grönroos.

– De vuxna måste förstå att världen är annorlunda än när min generation växte upp utan mobiltelefoner eller internet. Nu finns det information överallt, och du hittar det du vill ha, säger Nina Mikvelt.

– De unga behöver vuxnas hjälp till källkritik, säger Grönroos.

– Till exempel Droglänken presenterar fakta, säger Päivi Kanervio.

– Den första informationen får man kanske i högstadiet. Det borde börja redan tidigare, kanske på femman eller sexan. När man går från sexan till sjuan söker man sin plats i gäng. För några kommer kunskapen om drogernas inverkan först på sjukhusbädden, säger Nordström.

"Prata rakt och ärligt"

Är ni rädda för att bli tanter som pratar över huvudet på den unga?

– Jag talar ungdomarnas språk. Ibland får jag lust att krama om dem, men kommer sen ihåg att jag inte är en mammafigur. Om jag pratar som en socialtant går det över huvudet på dem, säger Kanervio.

bild på en kvinna
Päivi Kanervio säger att man måste prata om droger på ett ärligt och rakt sätt med ungdomar som missbrukar. bild på en kvinna Bild: Sandra Crawford/Yle Lovisa

– Jag använder helst exempel från andra ungdomars liv. Det går bäst hem. Eller exempel från nätet. Exemplen kan handla om hur någon började använda cannabis och vilken väg livet sedan tog, säger Grönroos.

– Man testar ju tobak och allt möjligt som ung. De vuxna borde inte se cannabis som ett problem, då görs saken större än den är. De borde vara förstående och inte dömande i det skedet som den unga bara har prövat på. Då kan det hela gå att rädda, säger Niko Nordström.

Cannabis uppges vara den vanligaste drogen bland unga Lovisabor. Hur förhåller sig de unga till tyngre droger?

– De som är under 18 säger att starkare ämnen är det som "knarkare" använder. De identifierar sig inte med det, säger Kanervio.

– De poängterar att cannabis är långt ifrån amfetamin eller ecstacy, och säger "det är ju bara cannabis”. Då måste man ganska snabbt reagera på ordet ”bara”. Världen runt cannabis kan vara ganska hård, säger Marie Grönroos, och fortsätter:

– Det blir snabbt biverkningar med till exempel våld och brottslighet, sådant som de unga inte kommer att tänka på. Vi ska inte heller glömma bort att drogen är olaglig. De unga tycker om att gå diskussionen med mig, att "den är ju snart laglig".

– De säger att det är deras egen sak, och undrar varför andra ska andra blanda sig i, säger Mikvelt.

Skulden från första gången kan leda till ond spiral

Enligt Marie Grönroos, Nina Mikvelt och Niko Nordström kan pengar leda till sociala problem och att man blir fast i missbruket.

– Det kan börja från en liten skuld för första satsen, och så är man fast. Tio eller tjugo euro kan det vara frågan om. Man rånar nog knappast en affär, men ber till exempel föräldrarna om pengar, säger Nordström.

– Tio eller tjugo euro kan låta som en liten summa, men när det handlar om till exempel lågstadiebarn är det en betydande summa, säger Mikvelt.

kahdenkymmenen euron seteleitä
En ung persons beroende till den som säljer drogerna kan starta från en skuld på en tjugolapp och bli till en ond cirkel. kahdenkymmenen euron seteleitä Bild: Henrietta Hassinen / Yle euro,sedel,sedlar,Eurosedlar,50 euro note,valuta,ekonomi,Lön,köpkraft

– Många föräldrar kanske inte förstår vart pengarna går, eller blundar för det. De tänker att tjugo euro lätt går åt till mopedbensin, säger Nordström.

– Det är viktigt att föräldrarna frågar vart pengarna går. Jag vet att ungdomarna inte tycker om när man frågar, men fråga vad de ska ha pengarna till. Då kan det bli en diskussion om saken, säger Grönroos.

Var får Lovisaunga tag på droger?

– Från alla håll. Inte bara huvudstadsregionen. De kommer från Kouvola, Lahtis och Kotka, räknar Niko Nordström upp.

Hur kan problemet med drogmissbruk åtgärdas?

– Det borde finnas resurser att prata i skolor. De unga berörs av att höra dem som själva använt och deras egna berättelser. Till exempel närpoliserna i Lovisa gör ett jättefint arbete med det här. De har haft föräldrakvällar där de bland annat visat hur cannabis luktar, så att föräldrar kan känna igen lukten, säger Grönroos.

Alla är överens om att det utöver att prata med unga i ett tidigt skede är viktigt att informera föräldrarna om ämnet och förbereda dem på hur man kan prata om saken med sina barn.

Högstadieelever säger att de kan få tag på droger om de vill

Nina Mikvelt och Marie Grönroos framhäver att droger inte är ett problem för majoriteten av ungdomarna.

Av fyra högstadieelever i årskurs 8 och 9 säger en att hen blivit erbjuden och de andra vet om att det finns elever som har provat på.

Verner Nylund, Gustav Puurtinen, Fanny Tyskas och Caroline Lindholm gick i lågstadiet då cannabishärvan lyftes upp stort i Lovisa.

bild på elever
Verner Nylund, Fanny Tyskas, Gustav Puurtinen och Caroline Lindholm går i Lovisanejdens högstadium. I skolan och med kompisar kan man prata om droger, och eleverna säger att det inte är konstigt att diskutera saken under eget namn. bild på elever Bild: Sandra Crawford/Yle elever,Lovisa,högstadium,2018,Skola

– Jag är inte intresserad av att pröva på något sådant. Men vi har pratat mycket om ämnet i skolan. Det har varit aktuellt i vår klass, eftersom några har åkt på tester, säger Tyskas.

Hon säger att det skulle vara lätt att säga nej om någon skulle erbjuda droger.

– Droger ändrar personligheten. Jag har inget behov av att ändra på något i mig själv.

Nylund och Puurtinen säger att de inte kommer ihåg vad de har fått lära sig om drogernas inverkan. Inte heller med kompisarna kommer droger så ofta på tal, eftersom ingen av dem är intresserad av att pröva på dem.

Men om de skulle vilja få tag på droger så skulle det inte vara svårt, säger de. De andra instämmer.

Eleverna säger att det går att prata om droger med vuxna, till exempel kuratorn eller hälsovårdaren.

Men om man skulle vilja ta upp att en specifik person verkar ha problem med användningen skulle man vilja göra det anonymt.

Lindholm säger att hon kunnat prata med sina föräldrar om ämnet. Också de andra skulle kunna tänka sig att göra det.

Tala om knarket | Svenska Yles granskning 22.4–1.5.2018

• Mellan den 22 april och den första maj 2018 granskar Svenska Yle knarket.

• Hur påverkar knarket din vardag? Är du syster, bror eller bästa vän med någon som missbrukar? Jobbar du med folk som inte klarar av att ta sig till jobbet utan droger?

• Vår öppna granskning utgår från berättelser som personer i alla åldrar skickar in.

• Under granskningen hoppas vi kunna belysa flera aspekter av missbruk av narkotika och läkemedel med hjälp av era berättelser. Det kan handla om anhörigvården, polisens arbete, skolan, langning, partydroger, kriminalitet och så vidare.

• Vi garanterar att du får vara anonym om du vill.

Tala om knarket

Nyligen publicerat - Tala om knarket