Hoppa till huvudinnehåll

Gräns för grovt rattfylleri för drogpåverkade bilister saknas: "Finns en massa narkotika som påverkar människan på olika sätt"

Kimmo Nuotio
Professor i straffrätt vid Helsingfors universitet, Kimmo Nuotio. Kimmo Nuotio Bild: Samu Takala / Yle Kimmo Nuotio

Det finns inte fastställda gränser för mängden narkotika i blodet som krävs för att ett fall ska bedömas som grovt rattfylleri. ”Det finns en massa narkotika som påverkar människan på olika sätt, vilket gör det svårare att reglera”, säger Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet.

Yle Huvudstadsregionen rapporterade att antalet drogpåverkade bilister är nästan lika högt som antalet alkoholpåverkade bilister i huvudstadsregionen.

Rattfyllerister blir oftast fast vid polisens razzior, där bilister blåser i alkomätare.

Ifall en person blåser under gränsen för rattfylleri på grund av alkohol, som är 0,5 promille, men trots det beter sig konstigt eller avvikande så kan polisen misstänka att föraren är påverkad av narkotika. Enligt Samppa Holopainen, polisöverinspektör vid polisstyrelsen, kan sådant avvikande beteende till exempel vara märkbart utvidgade pupiller.

I trafiken råder nolltolerans mot narkotika.

Även mindre mängder narkotika i blodet leder till att personen gjort sig skyldig till rattfylleri. Gränsen för grovt rattfylleri är däremot betydligt otydligare när det gäller droger, än när det gäller alkohol.

För alkohol har gränsen dragits vid 1,2 promille.

– Promillegränserna för rattfylleri då föraren druckit alkohol baserar sig på att vi har kunskap om hur mängderna påverkar en människas tillstånd, säger Nuotio.

Snabba drogtest är bara riktgivande

Förr hade man mindre kunskap om alkoholpåverkan. Då bedömde man rattfylleri på grund av alkohol på samma sätt som rattfylleri på grund av narkotika bedöms i dag.

Enligt Nuotio fanns det problem med drogpåverkade bilister redan för 20 år sedan. I dag finns det mer kunskap om hur man ska upptäcka och bevisa att en förare använt narkotika.

Både tekniken, den medicinska kunskapen och polisens förmåga att upptäcka fallen har förbättrats.

Narkotikatesten som polisen utför på vägen är bara riktgivande. Ifall ett test ger ett positivt resultat förs den misstänkta föraren alltid på blodprov.

Blodproven analyseras i ett laboratorium och en läkare ger ett utlåtande om hur narkotikan i blodet kan antas ha påverkat personen.

Trots att inga fastställda gränser finns för narkotika i blodet så syns skillnaden på rattfylleri och grovt rattfylleri ändå tydligt i polisens arbete.

Autojono Kehä 1 -tiellä.
De förare som döms för grovt rattfylleri på grund av att de har använt narkotika blir oftast fast efter att polisen fått ett tips om att de har betett sig farligt i trafiken. Autojono Kehä 1 -tiellä. Bild: Eila Haikarainen/Yle. Ring I,bilar,väg

– Det är oftast grovt rattfylleri om föraren har narkotika i blodet och kör på ett sätt som orsakar fara för omgivningen, säger polisöverinspektör Holopainen.

Grova rattfyllerister åker oftast fast då polisen fått tips om eller sett att en förare beter sig farligt i trafiken. Alkoholpåverkade rattfyllerister blir fast i polisens blåstest.

"Det är bra att vi har nolltolerans"

Det krävs bevis på en betydande inverkan på människans förmåga att köra för att fallet ska räknas som grovt rattfylleri. Varje fall måste ändå bedömas individuellt, enligt Holopainen vid polisstyrelsen.

Graden av fara som bilisten har orsakat är sist och slutligen det som avgör skillnaden mellan rattfylleri och grovt rattfylleri.

Grovhetsbedömningen är mera krävande för narkotikapåverkade bilister. Nuotio anser att det behövs mera rättspraxis för att de här situationerna ska kunna bedömas tydligt.

– Det är ändå bra att vi har nolltolerans, för då är det lättare att få bort drogpåverkade personer ur trafiken, säger Nuotio.

Bilister som döms för att ha kört medan de var påverkade av narkotika åtalas för narkotikabrott i de fall där det finns bevis om innehav eller förmedling av narkotika.

Polisen genomsöker inte en bil endast på grund av ett positivt snabbtest. Om det finns en misstanke om att det finns sådana mängder narkotika i bilen som skulle orsaka fängelsestraff på över 6 månader så kan polisens allmänna ledare ta beslutet att bilen ska genomsökas.

Artikeln uppdaterad 24.4.2018 klockan 12:41 då ordet 'Helsingfors' ändrades till 'huvudstadsregionen'.

Tala om knarket

Nyligen publicerat - Tala om knarket