Hoppa till huvudinnehåll

Invånare vill inte ta över ansvaret för vägunderhållet - Raseborgs stad avvaktar med Leksvallvägen

Närbild av plogbil
Raseborgs stad har på frivillig bas skött en del vägar utanför detaljplanerat område. Men det ska det bli slut på och det gillar inte alla invånare. Närbild av plogbil Bild: Mikael Crawford/Yle snöplogning

Raseborgs stad beslutade i januari att underhållet av flera vägar överförs från staden till fastighetsägare och andra vägdelägare. Beslutet har inte fallit i god jord hos de berörda.

Staden har fått ta emot fyra stycken begäran om omprövning när det gäller beslutet att flytta ansvaret för elva vägar till fastighetsägarna.

En begäran har undertecknats av över 130 personer och en begäran om omprövning kommer från Fiskarsbolaget som äger mark längs Leksvallvägen.

Raseborgs stad backar nu ett steg i sitt beslut om Leksvallvägen. Tekniska nämnden väntar med att ge ifrån sig ansvaret för Leksvallvägen tills en ny lag träder i kraft.

För de tio andra vägarna står beslutet kvar:

  • Norra byvägen
  • Mossavägen
  • Norrskogsvägen
  • Harstigen
  • Mossaberget
  • Mäklarvägen
  • Hummelgärdet
  • Kolmilsvägen
  • Förbindelsevägen mellan riksväg 25 och Mannerheimsvägen
  • Gammelbodavägen

Leksvallvägen väcker mest debatt

På listan med de elva vägarna är det frågan om Leksvallvägen som har väckt mest motstånd.

Ett av de argument som lyfts fram för att staden ska fortsätta ha ansvar för vägen är att vägen används av många andra än dem som bor längs med vägen.

Bland annat Dagmars park lockar besökare liksom Skogby idrottsplan med en bana för frisbeegolf och Skutviken där det regelbundet ordnas stora scoutläger med ibland flera tusen deltagare.

Dagmars källa rinner ner till stranden i Källviken
Dagmarskällan och Dagmar park är populära besöksmål. Dagmars källa rinner ner till stranden i Källviken källviken

Dessutom använder bär- och svampplockare vägen, liksom motionärer och båtägare som besöker sina båtar.

Invånarna och Fiskarsbolaget lyfter fram att vägen används regelbundet för att dirigera om trafiken när det har skett en olycka på riksväg 25. Vägen är alltså allmännyttig.

Försvarsmakten använder regelbundet vägen för sina övningar. De kör med tunga fordon på vägen.

Vid vägen ligger också servicehemmet Rosinne, tidigare Fridebo, med 18 vårdplatser.

Ett hus i Leksvall som är servicehemmet Attendo Rosinne.
Rosinne, tidigare Fridebo. Ett hus i Leksvall som är servicehemmet Attendo Rosinne. Bild: Yle/Veronica Montén Västnyland,Ekenäs,Raseborg,leksvall

De som protesterar mot beslutet lyfter också fram att den cirka sju kilometer långa vägen är asfalterad.

”Asfalteringsunderhållet är betydligt svårare för en privat fastighetsägare att underhålla än en grusväg”, skriver Fiskarsbolaget i sin begäran om omprövning. Det kan bli både dyrt och besvärligt.

De 134 personer som har undertecknat en annan begäran om omprövning lyfter fram samma sak. ”Det är inte många hushåll längs Leksvallvägen, största delen är skog ägt av Fiskars”, skriver de.

De lyfter också fram i sin begäran att ett väglag i Tenala år 2006 upplöstes och staden återtog skötseln av vägen. Där handlade det om en sträcka på bara en kilometer asfalterad väg som blev för dyr att sköta.

Staden vill vänta

Tekniska nämnden beslutade på sitt möte på tisdagen (24.4) att man nu för Leksvallvägens del väntar på att en ny lag om enskilda vägar ska träda i kraft, enligt nuvarande planer vid årsskiftet.

- Enligt den nya lagen kan staten också vara delägare i ett väglag. Det är inte möjligt i dagens läge, säger Piia Nordström som är ansvarig gatuchef i Raseborg.

Piia Nordström i Raseborg.
Piia Nordström. Piia Nordström i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark gatuchef,Raseborg

Nordström förklarar att om staten kommer med som part i ett väglag ändrar det situationen. Det gör det ekonomiskt lättare för de övriga inom väglaget.

Nordström lyfter fram samma argument som invånarna och Fiskarsbolaget för att också staten ska bära ett ansvar för vägen.

Hon konstaterar bland annat att den tragiska olyckan i Skogby i höstas där ett arméfordon och en rälsbuss krockade vid en plankorsning visar att vägen är i flitig användning.

Efter olyckan stängdes korsningen, men fram till dess utgjorde plankorsningen den ena ändan av Leksvallvägen.

Raaseporin onnettomuus tasoristeys ilmakuva 3
Leksvallvägen var också den väg den tragiska olyckan i höstas inträffade där tre beväringar och en tågpassagerare dog. Raaseporin onnettomuus tasoristeys ilmakuva 3 Bild: Jaani Lampinen / YLE Raseborg,Plankorsning,trafikolyckor,Plankorsningsolyckan i Raseborg 2017

Dagmars park, som gavs som gåva till 100-årsjubilerande Finland, sköts av statliga Forsstyrelsen.

Raseborgs stad går också med som part i väglag där staden äger fastigheter och behöver en vägrätt, säger Nordström.

Men i fallet Leksvallvägen är stadens ägande litet.

- Vi äger bara fastigheten där serviceboendet Rosinne finns. Det ligger genast i början av den ena ändan av vägen, säger Nordström.

Väglag kommer

Grundtanken är alltså ändå att det bildas väglag, säger Piia Nordström.

- Av någon anledning bildades det inte väglag när nuvarande riksväg 25 bildades och Leksvallvägen inte längre var landsväg. Inga vägrätter har delats ut. Det är ovanligt, säger Nordström.

Raseborgs stad kommer alltså inte längre att på frivillig basis sköta om vägunderlaget för flera mindre vägar.

Tekniska nämndens ordförande Werner Orre (SFP) säger att staden har gjort samma sak i Karis och Pojo.

- Där väckte frågan mindre diskussion, säger han.

Samma regler för alla

Orre lyfter fram att samma grundprinciper för gatuunderhållet ska gälla i hela staden. Leksvallområdet är inget undantag.

Werner Orre
Werner Orre. Werner Orre Bild: Yle/Christoffer Westerlund werner orre,Raseborg,Ekenäs

Orre konstaterar också att ett väglag ingalunda lämnas ensamt eller utan stöd.

- Staden delar årligen ut pengar för vanligt vägunderhåll. Den summan ska nu justeras uppåt då det kommer nya väglag, säger Orre.

Förutom de årliga pengarna från staden kan man sedan både av staden och av staten ansöka om bidrag när det blir fråga om att göra större reparationsarbeten, säger Orre.

Lantmäteriverket väntar

På Lantmäteriverket säger lantmäteriingenjören Mikael Still att verket inte utför någon vägförrättning förrän någon som har rätt till vägrätt ansöker om det.

Då ordnas det en vägförrättning där man kan slå fast vägrätter, men där man också kan besluta om ett väglag.

- Om det är ändamålsenligt kan man bilda ett väglag. Det går också att komma överens sinsemellan och då behövs inte ett väglag, säger Still.

Han säger att ett väglag kan bildas trots att det finns parter som motsätter sig det. Det beror på omständigheterna.