Hoppa till huvudinnehåll

“Jag fick ingen hjälp så jag startade själv en grupp för anhöriga. Den räddade mitt liv” - Så fungerar stödet för anhöriga till missbrukare i Svenskfinland

Två kvinnor i en hängmatta
För många anhöriga har kamratstöd betytt mycket Två kvinnor i en hängmatta narkotika,tala om knarket

I teorin har anhöriga till missbrukare rätt att få stöd, men i praktiken haltar det på många håll i Svenskfinland. Många har fått kämpa för att få tala med någon, andra har arrangerat stödet själva. I Svenskfinland fungerar tjänsterna för anhöriga bäst i Österbotten och sämst i Åboland.

Missbruk är inte bara den enskilda individens problem. När någon missbrukar drabbar det hela familjen. Mycket av missbrukarvården fokuserar ändå i huvudsak på att hjälpa missbrukaren.

Den hjälp som erbjuds anhöriga varierar stort från kommun till kommun. Ändå är det ofta de anhöriga som drar störst nytta av hjälpen så länge missbrukaren inte vill ha vård.

Man räknar med att det för varje missbrukare finns minst sex anhöriga som far illa på grund av sin familjemedlems missbruk. 2016 fick närmare 60 000 personer hjälp för sitt drogmissbruk på olika vårdenheter i Finland. Mörkertalet är stort, långt ifrån alla missbrukare vill ha vård. I runda tal har alltså närmare 400 000 finländare någon i sin närhet som som kämpar med drogmissbruk.

Vi bad anhöriga till missbrukare svara på en enkät med frågor om den hjälp de fått för egen del. Enkäten riktades till anhöriga som redan deltog i grupper eller på annat sätt var i kontakt med instanser inom missbrukarvården. 23 personer från olika håll i Svenskfinland svarade.

Först kommer chocken och sedan vanmakten

Svaren visar att många anhöriga hade liknande erfarenheter. Ofta kom insikten om att någon i familjen missbrukar droger som en chock.

Pulsen steg till 200. Först blev det tomt i huvudet, det var som att se en film― Mamma
.
- När missbruket först uppdagas är de anhöriga ofta i något slags chocktillstånd och vill ha information om droger och vilken hjälp det finns att få, säger säger Anne Salovaara-Kero, verksamhetsledare på Österbottens kriscenter Valo.

Valo är en av de få instanser som erbjuder samtalsstöd och anhöriggrupper på svenska i Österbotten. Valo hör till den så kallade tredje sektorn och finansieras av Veikkaus och Vasanejdens föreningar r.f.

Med tiden inser de anhöriga att missbruket inte kommer att ta slut i en handvändning och att de inte kan göra något så länge missbrukaren inte vill ha hjälp. Att hjälpa en missbrukare kan istället leda till att man möjliggör missbruket.

Många lever med missbruket som följeslagare i åratal. Familjen pendlar mellan hopp och förtvivlan och bär på en ständig oro.

Anne Salovaara- Kero, regionkoordinator för organisationen Fri från narkotika.
Anne Salovaara-Kero Anne Salovaara- Kero, regionkoordinator för organisationen Fri från narkotika. Bild: Yle/Kati Enkvist salovaara-kero

- Då är det viktigt att de anhöriga gör något för att orka själv. Här kan det hjälpa med terapi, att delta i grupper för anhöriga och att försöka ta avstånd från sin missbrukande familjemedlem, säger Salovaara-Kero.
Jag brukar säga att det bästa du kan göra för ditt barn är att hjälpa dig själv
― Anne Salovaara-Kero

“Jag fick ingen hjälp så jag startade själv en grupp. Den räddade mitt liv”

Av de som svarade på enkäten var det bara fyra av 23 som hade blivit erbjudna hjälp. Över hälften uppgav att de till en början inte heller hade insett att de behöver hjälp för sin egen del. Många hade inte fått hjälp fast de bad om den och en del hade blivit bollade hit och dit före de till slut hade hittat någon att tala med.

Alla de som svarade på enkäten har varit i kontakt med någon instans för att få hjälp med sitt eget mående. Ändå upplevde de flesta att stödet för de anhöriga inte fungerar.

- Anhöriga får inte stöd om de inte själva kämpar för att få det. Vi är utmattade med ångest och vanmakt. Om myndigheterna skulle lyssna och involvera anhöriga så skulle allt se annorlunda ut, säger en av de som svarade på enkäten.

- Det var mest fokus på missbrukaren. Jag kände att jag inte fick behandla mitt medberoende, berättar en annan person.

Några av de som svarade hade till slut själva startat grupper för att få tala med andra anhöriga.

- Jag fick ingen hjälp så jag och en annan mamma bildade en grupp för mammor till missbrukare, berättar en mamma.

Inget minimikrav för vård av anhöriga

Som anhörig har man lagstadgad rätt till vård, men på många håll är tjänsterna för anhöriga bristfälliga eller obefintliga. Vill man dessutom få hjälp på svenska minskar alternativen ytterligare.

Lagen om missbrukarvård säger klart och tydligt att också de anhöriga till missbrukaren ska vårdas. Också anvisningarna i God medicinsk praxis som uppdaterades i april i år nämner vikten av att vårda hela familjen.

Så här långt är alla överens, problemet är att lagen bara säger att kommunerna ska ta de anhöriga i beaktande och utvärdera stödbehovet. Det finns inget minimikrav på vården av de anhöriga och ingen utvärderar kommunernas tjänster för anhöriga.

- Vårt system bygger på att kommunerna och de privata aktörerna i första hand idkar självkontroll, säger Pekka Ojaniemi på tillstånds- och tillsynsverket för social och hälsovårdstjänster Valvira.

Har man inte fått hjälp kan man göra en reklamation till kommunen som ska svara inom utsatt tid. Är man inte nöjd med kommunens svar svaret kan man gå vidare och klaga hos regionförvaltningsverket.

Man kan också ta sitt ärende till kommunens social- eller patientombudsman. I praktiken är det få anhöriga som har energi att kämpa för sina egna rättigheter till vård.

Läget är bäst i Österbotten och Raseborg sämst i Åboland

I en forskningsrapport om den vård de anhöriga får gjord för THL 2013 konstaterar författarna att stödet för anhöriga är splittrat. Den kartläggning vi har gjort för svenskfinlands del och svaren i enkäten visar på samma sak.

Missbrukarvården är kommunens ansvar och olika kommuner sköter den på olika sätt.
Missbrukarvården är ett lapptäcke som sytts ihop av kommunala tjänster, köptjänster, samarbeten över kommungränser, föreningar och andra aktörer inom tredje sektorn. Beroende på var du bor ser vårdkedjan olika ut.

I listan nedan kan du se hur din kommun organiserat vården av drogmissbrukare.

Välj först kommun.

I Svenskfinland fungerar tjänsterna för svenskspråkiga anhöriga bäst i Österbotten och i Raseborg. Där finns det flera instanser som erbjuder olika former av stöd och grupper.

De åboländska kommunerna köper tjänster av A-kliniken i Åbo som inte erbjuder något stöd för anhöriga på svenska. I Åboland finns det inte heller några lokala föreningar med svenskspråkiga grupper.

Det hjälper att tala med andra som vet hur det är

Människor står hand i hand
Ofta upplever man att bara andra i samma situation kan förstå hur det är att ha en nära anhörig som missbrukar droger Människor står hand i hand narkotika,tala om knarket

För de flesta har det haft stor betydelse för det egna måendet att få tala om sin situation med andra anhöriga eller med professionella.

På frågan om vilken hjälp de anhöriga upplever att de hade behövt svarade 17 av 23 att de behövde få träffa andra i samma situation, 14 att de behövde psykologhjälp eller terapi för att kunna bearbeta sina egna känslor och 15 att de hade behövt någon att fråga om råd då olika problemsituationer uppstår. Många talar också om vikten av att hela familjen får hjälp, inte bara missbrukaren.

Forskning visar att ett familjeterapeutiskt förhållningssätt inte bara hjälper de anhöriga utan också missbrukaren. Man lär sig att sätta gränser, att inte känna skam och att inte möjliggöra missbruket. Missbrukare vars familjer får hjälp har visat sig vara mer motiverade att sluta.

Vi frågade också om vilka råd de anhöriga själva önskar att de hade fått. Många talar om vikten att söka hjälp för sin egen del och att inte känna skuld.

- Sök genast hjälp, ingen förälder klarar av att hantera detta ensam. Och det är inte på grund av att du är en misslyckad förälder, detta kan hända vilken tonåring som helst.

- Jag skulle berätta om mamman som har två söner; den ena framgångsrik familjefar, den andra missbrukare på gatan. Lika lite som den enas framgång är mammas förtjänst, lika lite är det mammas fel att andra sonen missbrukar. Det är inte ditt fel, droger är ett helvete och man kan inte veta vem som drabbas.

“Det är den största sorg jag upplevt”

Att vara närstående till någon med ett tungt missbruk har liknats vid att stå bredvid när ens barn långsamt begår självmord.

- Det är den största sorg jag gått igenom, säger en mamma.

Av de 23 anhöriga som svarade på enkäten uppgav 16 att de lidit av utmattning, 15 hade svårt att känna lycka, 14 uppgav att deras förmåga att jobba påverkades. Mer än hälften kände ständig oro och ångest och 11 hade lidit av depression. Många nämnde också att missbruket tärt på familjerelationerna.

- Nästan alla är själva sjukskrivna i något skede, säger Anne Salovaara-Kero, verksamhetsledare på Österbottens kriscenter.

Både Anne Salovaara-Kero och A-klinikens överläkare Kaarlo Simojoki berättar att det är vanligt att anhöriga insjuknar i depressioner och andra sjukdomar.

A-klinikkasäätiön johtava ylilääkäri Kaarlo Simojoki
Kaarlo Simojoki är överläkare på A-kliniken A-klinikkasäätiön johtava ylilääkäri Kaarlo Simojoki Bild: Tiina Jutila / Yle

- Jag har varit med om flera fall där familjemedlemmar till missbrukare blivit förtidspensionerade på grund av depression, säger Simojoki.

Social- och hälsovårdsreformen kan leda till förbättringar

Många anhöriga efterlyser tydligare ansvarsfördelning och klarhet i vart man ska vända sig och vad man har rätt till.

- Min erfarenhet säger att hjälpen man får är helt beroende på den anhöriga själv och vad man orkar kräva, säger en pappa som svarade på enkäten.

- Det borde finnas en kontaktperson som man genast kunde ta kontakt med när misstanken om droger finns. Jag visste ingenting om knark, annat än att man kunde blanda öl med piller, säger en mamma.

Eftersom det ofta är de små kommunerna som har minst tjänster och köper det mesta hoppas många att social- och hälsovårdsreformen kommer att medföra förbättringar.

- I bästa fall blir det bättre när enheterna blir större, Säger Anne Salovaara-Kero.

I många små kommuner är antalet missbrukare så få att det helt enkelt inte finns ett underlag för mer tjänster.

Källor: Svenska Yles enkät "Anhörig berätta vad du behöver" som skickades till anhöriga via kommunala missbrukarkordinatorer, övriga instanser som jobbar inom missbrukarvården och aktörer inom tredje sektorn som jobbar med missbrukare och deras anhöriga.
THL: Statistisk årsbok om alkohol och narkotika 2017
THL 2013: Alkoholi- ja päihdehaitat läheisille,muille ihmisille ja yhteiskunnalle.
Folkhälsoinstitutet 2007: Nuorten päihdehäiriöidenja samanaikaisten muiden mielenterveyshäiriöiden arviointi ja hoito.
God medicins praxis, vård av missbrukare http://www.kaypahoito.fi/web/kh/suositukset/suositus?id=hoi50041
Lagen om missbrukarvård 17.1.1986/41

Tala om knarket | Svenska Yles granskning 22.4–1.5.2018

• Mellan den 22 april och den första maj 2018 granskar Svenska Yle knarket.

• Hur påverkar knarket din vardag? Är du syster, bror eller bästa vän med någon som missbrukar? Jobbar du med folk som inte klarar av att ta sig till jobbet utan droger?

• Vår öppna granskning utgår från berättelser som personer i alla åldrar skickar in.

• Under granskningen hoppas vi kunna belysa flera aspekter av missbruk av narkotika och läkemedel med hjälp av era berättelser. Det kan handla om anhörigvården, polisens arbete, skolan, langning, partydroger, kriminalitet och så vidare.

• Vi garanterar att du får vara anonym om du vill.

Tala om knarket

Nyligen publicerat - Tala om knarket