Hoppa till huvudinnehåll

Kan Angela Merkel och Emmanuel Macron övertala Trump att inte säga upp avtalet om Irans kärnenergi?

jDonald Trump, Angela Merkel, Emmanuel Macron på G-20-möte i Hamburg, juli  2017
Donald Trump, Angela Merkel och Emmanuel Macron på G-20-möte i Hamburg, juli 2017 jDonald Trump, Angela Merkel, Emmanuel Macron på G-20-möte i Hamburg, juli 2017 Bild: EPA/FELIPE TRUEBA Donald Trump,Angela Merkel,Emmanuel Macron

President Donald Trump får den här veckan besök av två viktiga europeiska ledare som kommer att uppmana honom att hålla fast vid avtalet om Irans kärnenergianvändning.

Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel besöker Vita huset med bara några dagars mellanrum.

Kongressen kräver besked var tredje månad

När kongressen 2015 godkände kärnenergiavtalet med Iran krävde den att presidenten med 90 dagars mellanrum ger besked om hur Iran följer avtalet. Efter det bekräftas avtalet på nytt.

Följande tidsgräns löper ut den 12 maj då Trump måste ge klara besked om hur han ser på avtalet.

Samtidigt pågår det samtal inom den så kallade E3-gruppen - Tyskland, Frankrike och Storbritannien - där länderna försöker förhålla sig till det ultimatum som Trump ställde då han senast förlängde avtalet.

I januari gav Trump EU tid till mitten av maj för att lösa problemen med avtalet - om EU inte vill att avtalet skrotas.

Öppet brev från europeiska parlamentariker till kongressen i USA

Hundratals europeiska parlamentsledamöter från E3-länderna skickade förra veckan ett öppet brev till kongressledamöterna i USA.

I brevet uppmanade de USA:s kongress att stöda Iranavtalet. De varnade för följderna av ett omintetgjort kärnenergiavtal och påpekade att man då skulle tappa kontrollen över det iranska kärnenergiprogrammet och skapa grogrund för ytterligare konflikter i Mellanöstern.

Angela Merkel och Emmanuel Macron
Angela Merkel och Emmanuel Macron Angela Merkel och Emmanuel Macron Bild: AFP / Lehtikuva Angela Merkel,Emmanuel Macron

Trump vill riva upp "ett mycket dåligt avtal"

Donald Trump hotar med att dra USA ur något som han beskriver som ett mycket dåligt avtal, och han kräver att avtalet omförhandlas.

Trump anser att avtalet är för milt, och att Iran redan har brutit mot delar av det, till exempel i fråga om begränsningar av tungt vatten och internationella inspektörers möjligheter att genomföra granskningar.

Trump efterlyser också nya sanktioner mot Iran. Han vill att sanktionerna riktas direkt mot det iranska revolutionsgardets polisstyrka. Revolutionsgardet har både ekonomiskt och politiskt inflytande och stor makt över den iranska utrikespolitiken.

Trumps stab anser att avtalet inte är tillräckligt starkt kopplat till Irans övriga vapenutveckling, bland annat utvecklingen av lång- och medeldistansrobotar.

EU och IAEA: Iran håller sig till avtalet

EU:s utrikespolitiska chef Federica Mogherini har för sin del sagt att Iran inte har gjort sig skyldigt till några brott mot avtalet och att avtalet inte ska omförhandlas.

FN:s atomenergiorgan IAEA har bekräftat att Iran har hållit sig till avtalet och att landet inte har något kärnvapenprogram.

Inom IAEA råder det ändå en viss pessimism, och det befaras att USA inte kommer att bekräfta avtalet i maj inom utsatt tid.

Både inom EU och USA har det hörts liknande pessimistiska tongångar.

Om USA drar sig ur Iranavtalet splittras USA och Europa, och ändå har båda ett gemensamt problem och delar oron över Irans ballistiska missilprogram och det iranska stödet för Syriens president Bashar al-Assad.

Donald Trump, Brigitte Macron, Emmanuel Macron
Donald Trump, Brigitte Macron, Emmanuel Macron Donald Trump, Brigitte Macron, Emmanuel Macron Bild: AFP / Lehtikuva Donald Trump,Brigitte Macron,Emmanuel Macron

Hur ska Merkel och Macron hantera Trump?

Hur realistiskt är det att Merkel och Macron kan övertala Trump att hålla fast vid Iranavtalet?

Enligt bedömare i USA är deras inflytande begränsat. En del analytiker påpekar att en varm relation till presidenten är viktig och att Merkel och Macron den vägen kan uppmuntra honom till att beakta deras förslag.

Emmanuel Macron på besök i USA 23.4.2018
Emmanuel Macron i USA 23.4.2018 Emmanuel Macron på besök i USA 23.4.2018 Bild: AFP / Lehtikuva Emmanuel Macron,USA,Frankrike
Donald Trump, Brigitte Macron, Emmanuel Macron och Melania Trump
Donald Trump, Brigitte Macron, Emmanuel Macron och Melania Trump Donald Trump, Brigitte Macron, Emmanuel Macron och Melania Trump Bild: AFP / Lehtikuva Donald Trump,Melania Trump,Emmanuel Macron,Brigitte Macron

En tidigare amerikansk IAEA-ambassadör säger att Merkels och Macrons enda möjlighet att lyckas är om de kan förklara för Trump varför det är viktigt för USA att avtalet inte går om intet, och om de kan peka på följderna av ett upprivet avtal.

Frågan är om USA verkligen vill ha en värld där det inte finns ett kärnenergiavtal med Iran. Kan det ligga i USA:s intresse att trasa sönder en europeisk allians och att inte ha några som helst begränsande avtal med Iran?

Utan ett avtal skulle Iran känna sig motiverat att satsa på kärnvapen för att kunna försvara sig mot eventuella framtida aktioner från USA:s sida.

Irans president Hassan Rouhani varnar USA:s president Donald Trump för "allvarliga konsekvenser" om kärnenergiavtalet bryts.

- Om inte Vita huset lever upp till överenskommelsen kommer Iran att reagera starkt, sade Rouhani i statlig tv i dag.

Rouhani sade i onsdags att Iran fortsätter med att både tillverka och köpa hurdana vapen som helst för att försvara landet.

- Vi har inte väntat .. och vi tänker inte heller vänta på era kommentarer eller överenskommelser, sade Rouhani.

Ali Khamenei och Hasan Rouhan
De iranska ledarna Ali Khamenei och Hasan Rouhani Ali Khamenei och Hasan Rouhan Bild: AFP / Lehtikuva Iran,Ali Khamenei,Hassan Rohani

Frankrikes president Macron är "Trump-viskaren"

Frankrikes president Emmanuel Macron rapporteras vara den världsledare som har en av de bästa relationerna till den amerikanska kollegan Donald Trump. Han har därför kallats Trump-viskaren ("The Trump Whisperer")

Macron själv har sagt att det avtal som finns med Iran är långt ifrån perfekt men att det måste räddas eftersom det inte finns någon Plan B som kan lägga locket på Irans kärnvapenprogram.

Också i Iran betraktar man situationen på samma sätt.

- Macron har rätt i att det inte finns någon Plan B. Det är allt eller inget. Europas ledare borde övertala Trump att inte bara bibehålla avtalet, utan att göra något ännu viktigare; börja tillämpa sin egen del av avtalet, skrev Irans utrikesminister Javad Zarif i går på Twitter.

Federica Mogherini, EU:s höga utrikespolitiska representant, och Irans utrikesminister Javad Zarif.
EU:s utrikespolitiska representant Federica Mogherini och Irans utrikesminister Javad Zarif, ansågs ha varit de som rodde iland avtalet och de betraktades som starka kandidater för Nobels fredspris på grund av sitt arbete. Federica Mogherini, EU:s höga utrikespolitiska representant, och Irans utrikesminister Javad Zarif. Bild: EPA/Craig Ruttle / POOL Federica Mogherini,Mohammad Javad Zarif

Iranavtalet undertecknades år 2015 i Wien

  • Iranavtalet JCPOA (Joint Comprehensive Plan of Action) undertecknades den 14 juni 2015 i Wien. Mer än tio år av samtal hade därmed äntligen lett till ett resultat.
  • Iran ingick avtalet tillsammans med USA, Storbritannien, Ryssland, Frankrike, Kina och Tyskland.
  • Syftet med avtalet är att Iran ska förhindras att utveckla kärnvapen.
  • Enligt avtalet ska insynen i Irans kärnenergiprogram förbättras. Landets kärnenergianläggningar ska öppnas för det internationella kärnenergiorganet IAEA som har i uppgift att främja fredlig användning av kärnenergi.
  • Ett villkor för avtalet var att olika internationella sanktioner mot Iran skulle hävas.
Iransamtal 6.7.1015
Iransamtal 6.7.2015 Iransamtal 6.7.1015 Bild: EPA/GEORG HOCHMUTH kärnenergiprogram

Då fanns det en politisk vilja både i USA och Iran

  • Avtalet kunde ingås eftersom det fanns en politisk vilja hos de involverade presidenterna.
  • Barack Obama var redo att förhandla på ett helt annat sätt än George W. Bush. Också Hassan Rouhani drev en helt annat linje än föregångaren Mahmoud Ahmadinejad
  • Obama och Rouhani tvingades dock på var sitt håll komma till rätta med mindre försonliga krafter. I iransk politisk retorik har USA kallats "Stora Satan", och för patriotiska amerikaner är Iran en av "ondskans axelmakter".
En man läser en tidning i Iran
En man läser en tidning i Iran Bild: EPA-EFE/ABEDIN TAHERKENAREH Iran,Donald Trump

Iranavtalet viktigt på många sätt

  • Iranavtalet har betydelse för ekonomin och handeln. Iran är en viktig marknad för västerländska företag, och sanktionerna mot Iran har satt stopp för en hel del affärsverksamhet.
  • I Iran finns det ett starkt behov av att få landets ekonomi på fötter, och då måste sanktionerna avlägsnas. Avtalet ger Iran bättre möjligheter att ha större interaktion med omvärlden, framför allt med Europa.
  • Också de oroligheter som förekommer i Mellanöstern har skapat ett större behov av samarbete mot gemensamma hot - till exempel terrororganisationen IS.
  • Förbättrade diplomatiska relationer betyder också att riskerna för krig kan minskas.

Kritik mot avtalet

  • Den långa fiendskapen mellan USA och Iran innebär att det har funnits en djupt rotad misstro mellan länderna - i synnerhet i konservativa kretsar.
  • Iranavtalet har väckt kraftig kritik i USA. År 2015 hotade president Barack Obama med att lägga in sitt veto om kongressen röstade mot avtalet.
  • Farhågorna i USA visavi avtalet gäller bland annat misstankar om att Iran ändå kommer att kunna utveckla kärnvapen - trots avtalet - eftersom landet tillåts anrika en viss mängd uran.
  • Vidare riktas det kritik mot att inspektionerna av kärnanläggningar i Iran aldrig kommer att garantera full insyn.
  • Länder som Israel och Saudiarabien oroas å sin sida över att ett rikare och starkare Iran får ökat inflytande i regionen på bekostnad av deras säkerhetsintressen. Kärnavtalet befaras ge Iran resurser att stöda rörelser som Hizbollah och Hamas, och därmed ge Iran mer destruktiv makt.

Källor. BBC, dw.com, Reuters, AFP, AP)

Hassan Rouhani – den moderata diplomaten

68 år gammal, född till enkla förhållanden på den iranska landsbygden.

Valdes till president år 2013 på löften om att öppna landet diplomatiskt och ekonomiskt.

Länge en del av landets politiska elit. Har bland annat suttit i nationella säkerhetsrådet och varit chefsförhandlare i kärnkraftsfrågor under president Mohammad Khatami.

Respekterad troslärd och en del av den grupp som utförde revolutionen år 1979. Var i exil med ayatolla Khomeini i Paris före revolutionen.

Har till skillnad från största delen av det iranska etablissemanget studerat utomlands.

Beskrivs ibland som reformist, men är snarare en moderat del av det traditionella etablissemanget.

Betonar diplomati, ekonomisk tillväxt, utbildning och utveckling vid sidan om försiktiga sociala reformer.

Artikeln uppdaterad 25.4.2018 kl.11:11: På två ställen stod det tidigare felaktigt "Irak" där det skulle stå "Iran".