Hoppa till huvudinnehåll

Drogmissbrukare som vill ha substitutionsbehandling behandlas olika i Svenskfinland – livsfarligt anser experterna

Två medicinkapslar
Substitutionsbehandling kräver ett diagnostocerat opioidberoende och bevis på att man försökt sluta med sitt missbruk. Men eftersom det saknas tillräckligt tydliga rekommendationer över hur behandlingen skall gå till, varierar villkoren från ort. Två medicinkapslar Bild: All Over Press missbruk,mediciner,opiater,Tablettes

Opioidberoende som vill bli av med sitt missbruk behandlas olika beroende på var de bor. Reglerna för de på Åland och delvis även i Vasa är betydligt striktare än i exempelvis Helsingfors och Åbo.

Att låta brukare få den vård de behöver har bevisats vara billigare än att neka dem vård. Detta enligt uträkningar som gjorts inom ramarna för gängse vård.

Ändå finns det orter i landet där man blir utslängd från substitutionsprogrammet för att man inte följt de enligt orten uppsatta reglerna.

Substitutionsvård är vård med läkemedel för personer som inte kunnat sluta med sitt drogmissbruk på egen hand.

En drogmissbrukare som vill få hjälp med att bli av med sitt substitutionsberoende skall uppfylla två krav: hen skall ha ett konstaterat opioidberoende, och hen skall ha försökt genomgå en abstinensbehandling tidigare utan att lyckas.

Lagen är otydlig när det kommer till direkta rekommendationer om hur en substitutionsbehandling skall gå till. Det här har gjort att man på vissa orter lagt till egna villkor för opioidberoende som önskar få substitutionsbehandling.

Lagen från 2008, social- och hälsovårdsministeriets förordning om avgiftning och substitutionsbehandling av opioidberoende personer med vissa läkemedel, ger ramar för vad som får göras, men den innehåller inte direkta rekommendationer.

Det innebär att olika vårdinrättningar kan tillämpa egna regler och villkor för substitutionsbehandlingen.

Carola Fabritius är specialläkare i psykiatri och har subspecialitet i beroendemedicin. Hon har länge efterlyst mera kliniska rekommendationer än vad gängse vården nu ger vid handen.

De medicinska reglerna är klara och tydliga, men när och hur behandlingen i praktiken skall ske finns det inga regler om.

Sprutor, en pulverpåse och en sked. I bakgrunden en person som spänner ett band runt överarmen.
De opioidmissbrukare som vill ha substitutionsvård kan nekas den vården beroende på var de bor, även om de uppfyller de grundläggande kraven om ett diagnosticerat beroende och har bevis på att de försökt sluta tidigare. Sprutor, en pulverpåse och en sked. I bakgrunden en person som spänner ett band runt överarmen. Bild: Mostphotos beroende,heroin,kokain,hälsa,injektioner,nålar,sprutor,narkotika,knarkare,drogmissbruk,missbruk,rusmedel,Lågtryck,Crack,knark

Hög tröskel på Åland och i Vasa

I den ovannämnda lagen nämns inte någon åldersgräns för behandlingen. I Helsingfors är åldersgränsen i dag 18 år, men på Åland har man höjt gränsen till 20 år.

I Helsingfors kan man påbörja sin substitutionsbehandling direkt efter konstaterat behov och efter att man själv försökt sluta.

På Åland krävs upp till tolv veckors rena urinprover, vilket är så gott som en omöjlighet för den som försöker sluta med sitt opioidmissbruk.

Det är fullt möjligt att påbörja en substitutionsbehandling bara efter ett par dagar om det är illa ställt med patienten. Det är exempelvis kutymen i Helsingfors.

På Åland och i Vasa har man nolltolerans vad gäller andra droger och läkemedel, men i lagen står inget om att detta skulle vara förbjudet.

- Det är upp till vårdinstitutionerna om de tolererar att de som är i substitutionsbehandling har ett cannabismissbruk eller inte, säger Fabritius.

Enligt Fabritius skall ett sidobruk inte vara ett hinder för att få substitutionsbehandling ifall det inte är mycket allvarligt.

I Finland används läkemedlen metadon och buprenorfin-naloxon i substitutionsbehandlingen. Det verkar enbart på opioidmissbruket, alla de övriga missbruken jobbar man med genom avgiftning och psykosociala vårdmetoder.

Dosering enligt patientens mående

Fabritius ser allvarligt på att laborera med substitutionspatienternas doser.

Att som i fallet på Åland sänka dosen till hälften, utan att ens träffa patienten i fråga, borde inte ske. Men eftersom det inte finns några föreskrifter om hur den kliniska delen skall handhas kan sådant hända.

Att göra en sådan kraftig och plötslig halvering av en metadondos medför stora risker för patienten.

Behovet finns ändå kvar och då är enda möjligheten att köpa sin medicin illegalt. På så sätt kan hela behandlingen sättas på spel.

Förutom dessa uppenbar risker har det också rent fysiska konsekvenser för patienten.

- Förutom ett enormt drogsug har man starka fysiska symtom som oro, ångest, frossa, sömnlöshet, magproblem, en fruktansvärd värk i hela kroppen.

Fabritius tycker att det är mycket beklagligt att substitutionsvården ser så olika ut beroende på var man bor.

De strikta kraven kan i värsta fall vara livsfarliga för patienten, säger hon.

Hon betonar att det i alla städer borde finnas en lågtröskelbehandling tillgänglig - utan särskilda villkor.

Det garanterar att man får en tillräcklig dos och att man i så liten utsträckning som möjligt behöver använda övriga mediciner eller narkotika för att klara sig och därmed hållas vid liv.

Man som tänder en joint.
Olika vård beroende på var i landet man bor. Vissa orter ställer krav på höjd åldersgräns, flera veckors rena urinprover och nolltolerans mot sidomissbruk. Det här försätter vissa patienter i en svår sits. Man som tänder en joint. Bild: Etienne Ansotte / EPA skunk

Oroliga och upprörda

Emelie Holmström är ordförande i Ålands brukarförening och hon har blivit kontaktad av många brukare på Åland som är upprörda över att Ålands hälso- och sjukvård lagt till de nya striktare reglerna i behandlingsöverenskommelsen.

På Åland räcker det alltså inte med de två grundkraven på ett diagnosticerat opioidberoende och bevisade försök på att bli av med sitt beroende. Man ska vara minst 20 år, ha 12 rena urinprov och ha varit opioidberoende i minst två år.

- Det här drar enbart ut på tiden för att komma igång med behandling, säger Holmström.

Tanken på bland annat Åland är alltså att den som vill ha hjälp skall bevisa sin rätt till substitutionsbehandling.

Men enligt en förordning från social- och hälsovårdsministeriet skall vården vara så lättillgänglig för patienten som möjligt.

Fabritius anser att kravet på ett tvåårigt beroende är föråldrat. Enligt diagnoskriterierna i ICD 10 som praxisen bör utgå ifrån, finns inga sådana krav.

Även i Vasa krävs ett minst tvåårigt opioidbruk innan man kan få substitutionsvård.

Annat i Åbo

Holmström efterlyser klara rekommendationer om hur lagen egentligen skall tolkas, vem som har rätt till behandling och hur länge den får ta.

Också Fabritius säger att det vore väldigt angeläget att Valvira skulle utforma likartade behandlingsscheman runtom i Finland.

Att vården varierar så kraftigt beroende på var man bor är ett underkännande av praxisen inom substitutionsvården.

Holmström tar som ett exempel om en åländsk patient som upplevde att hen hotades bli utslängd ur substitutionsbehandlingen på grund av sin cannabiskonsumtion.

Hen kontaktade då Åbo universitetssjukhus och begärde ett utlåtande över vilka situationer som kan kräva en utskrivning och hur de ser på sidomissbruk.

Svaret blev att ingen blir utskriven på grund av sidomissbruk. När personen gav utlåtandet till personalen på Åland backade de.

Efter några år kom frågan upp igen eftersom personens cannabiskonsumtion fortsatt och de ville avsluta hens behandling.

Då kom pappret upp igen och hen fick stanna.

- Men de som inte har ett sådant papper skrivs fortsättningsvis ut på grund av sitt sidomissbruk, konstaterar Holmström.

Tala om knarket | Svenska Yles granskning 22.4–1.5.2018

• Mellan den 22 april och den första maj 2018 granskar Svenska Yle knarket.

• Hur påverkar knarket din vardag? Är du syster, bror eller bästa vän med någon som missbrukar? Jobbar du med folk som inte klarar av att ta sig till jobbet utan droger?

• Vår öppna granskning utgår från berättelser som personer i alla åldrar skickar in.

• Under granskningen hoppas vi kunna belysa flera aspekter av missbruk av narkotika och läkemedel med hjälp av era berättelser. Det kan handla om anhörigvården, polisens arbete, skolan, langning, partydroger, kriminalitet och så vidare.

• Vi garanterar att du får vara anonym om du vill.

Tala om knarket

Nyligen publicerat - Tala om knarket