Hoppa till huvudinnehåll

Hon ska nosa fram den gömda narkotikan

En betydande del av tullens narkotikaavslöjanden görs tack vare narkotikahundarnas insats. År 2016 gjordes cirka 30 000 sökningar med hund, vilket ledde till 1 400 polisanmälningar.

Narkotikan som används i Finland smugglas i huvudsak in från utlandet, ofta från Baltikum och Västeuropa. Därför är det ytterst viktigt för myndigheter att se till att på olika sätt begränsa införseln som sker per post eller via flyg- och fartygstrafiken.

Ett av de största fynden gjordes år 2016, då en narkotikahund i Vasa hittade 104 kilogram amfetamin och 3 kilogram kokain till ett värde på 14,3 miljoner euro i gatuhandeln.

I dag har tullen 46 hundar som är skolade för att hitta tobak, pengar, vapen och sprängämnen. Av dem är 38 tränade för att hitta narkotika.

Inskolning genom lek

Om några veckor inleder ytterligare en narkotikahund sitt uppdrag. Labrador retrievern Pada ska bevaka bland annat Ålands passagerar-, last- och posttrafik.

Vi träffar Pada när hon kommit från Åland till Åbo för två veckors skolning tillsammans med hundförare Tomas Eriksson. Det här är deras andra träningssession.

Johan Hagström, Klaus Renfors och Tomas Eriksson
Johan Hagström, Klaus Renfors och Tomas Eriksson. Johan Hagström, Klaus Renfors och Tomas Eriksson Bild: Annika Holmbom / Yle Tullen,narkotikahundar,Narkotikasmuggling,johan hagström

Pada och Tomas har tillsammans med två av Tullens hundförare, Klaus Renfors och Johan Hagström, precis hunnit granska kryssningspassagerare i hamnen och gjort lagersökningar när vi träffar dem.

- Det har gått riktigt bra, förvånansvärt bra, säger Eriksson.

1-åriga Pada är Erikssons tredje tullhund. Den har bott hos honom under tre månader. och de kommer alltså att fortsätta jobba och bo ihop efter avslutad skolning.

Träningen har inletts hemma med social träning och med att bekanta sig med närområden och förstås Erikssons arbetsplats. Så småningom har de sedan börjat träna på att känna igen narkotika.

Tomas Eriksson tillsammans med hunden Pada.
Tomas Eriksson och Pada Tomas Eriksson tillsammans med hunden Pada. Bild: Annika Holmbom / Yle narkotika,narkotika -- smuggling,narkotikahundar,Tullen,tomas eriksson

Inskolningen sker genom lek. Det gäller att börja med lätta övningar som man sedan med tiden gör mer utmanande. Det är viktigt att inte börja med alltför svåra saker, påpekar instruktör Johan Hagström.

Samarbetet måste funka

Förutom att hunden ska lära sig känna igen olika dofter, så är samarbetet också en viktig aspekt i träningen. Det är hundföraren som visar var hunden ska söka.

- Vi sätter ut narkotika som hunden får söka efter och försöker jobba som ett team, så att arbetet tillsammans också kommer igång mellan hundförare och hund, det är det som är det svåra, berättar Eriksson.

Tiken Pada är annorlunda jämfört med de tidigare tullhundar som Eriksson jobbat med.

- Hon är lugnare till sättet, söker lite långsammare och mer metodiskt än hanarna. Men hon är en jätteglad och trevlig hund.

Och det ser riktigt lovande ut.

- Hon gör framsteg hela tiden. Hon har en jättebra näsa för narkotika och hon är träffsäker.

Men det är inte vilken hund som helst som lämpar sig för jobbet, berättar Johan Hagström.

- Labradorer har lätt för sig att söka lukter och så är de människovänliga, vilket är till nytta då man rör sig bland stora folkmassor.

Roligt men utmanande

Förutom en bra näsa krävs också en vilja från hundens sida, tillägger Eriksson.

- Den ska ha ett driv, att den vill söka, att den tycker att det är roligt att gå på jobb. Det måste vara en aktiv hund.

Det som däremot kan bli en utmaning för hunden är de miljöer där hunden ska göra sitt jobb, påpekar Hagström: trånga lager, maskinrum, långtradarsläp, flygplatser och fartygsterminaler som är fulla med passagerare.

Hunden är också fäst vid sin förare och där är det också en utmaning att lära hunden att söka mer självständigt. Därför ställs också krav på hundförarna.

- Först och främst måste du ha en jättebra kontakt med hunden, att du kan jobba tillsammans och förstå hunden. Hunden vet oftast vad läget är, men du som förare måste förstå och lita på din hund, säger Eriksson.

Tomas Eriksson hade jobbat länge vid tullen då det blev en plats ledig för en hundförare. Eftersom han hade tidigare erfarenhet av hundar så tog han chansen.

- Det är ingenting jag skulle byta bort. Det blir lite som en livsstil, jag och hundarna, säger han med ett skratt.

Turistsäsongen ger jobb

I slutet av maj är Padas officiella skolning över, men också efter det fortsätter träningen. Ju mer erfarenhet hon har, desto smidigare går jobbet.

Till sommaren kommer också turistsäsongen i gång på Åland, vilket innebär att färjorna är fulla med passagerare och last av olika slag som ska granskas.

- Det är ju mest passagerare och bilar, men även posttrafik, lager, kurirpost, fritidsbåtar, flyg.

På grund av sitt läge är det förhållandevis mycket narkotika som kommer till Åland.

- Främst är det ju frågan om hasch och amfetamin, men det förekommer också subutex, marijuana, kokain, heroin och ibland receptbelagda, narkotikaklassade mediciner. Det är mycket varierat.

Trots att det kommer in droger från finska fastlandet är det ändå närmast från Stockholm som narkotikan förs in.

Ett av tullens ansikten utåt

Även om hunden har ett oslagbart luktsinne i förhållande till sin förare så kan inte den arbeta ensam. Men den är billig i drift och effektiv.

- Man behöver inte skruva isär bilar för att leta reda på narkotikan, utan hunden kan hitta också det som inte syns utåt.

Hunden har också en viktig preventiv funktion, påpekar Eriksson.

- De som ser hunden jobba kanske inte vågar ta in narkotika eller kanske slänger bort narkotikan då de ser hunden.

Tullens hundar

- Det först tullhundarna togs i bruk 1969.

- I dag har tullen 46 hundar som jobbar runt om i landet. 38 av den inskolade för att hitta narkotika.

- Tullen har också hundar inskolade för att hitta pengar, tobak, snus, vapen eller sprängämnen.

- Den vanligaste rasen är labrador retriever, men det förekommer också golden retriever, nova scotia retriever och cockerspaniel.

- Hundarna bor och arbetar tillsammans med en hundförare.

- Arbetsdagen är mellan 8 och 12 timmar lång, av vilket 2-3 timmar är effektiv arbetstid. Arbetet utförs i 10-20 minuters sjok för att hundens sinnen ska hållas skarpa.

Tala om knarket | Svenska Yles granskning 22.4–1.5.2018

• Mellan den 22 april och den första maj 2018 granskar Svenska Yle knarket.

• Hur påverkar knarket din vardag? Är du syster, bror eller bästa vän med någon som missbrukar? Jobbar du med folk som inte klarar av att ta sig till jobbet utan droger?

• Vår öppna granskning utgår från berättelser som personer i alla åldrar skickar in.

• Under granskningen hoppas vi kunna belysa flera aspekter av missbruk av narkotika och läkemedel med hjälp av era berättelser. Det kan handla om anhörigvården, polisens arbete, skolan, langning, partydroger, kriminalitet och så vidare.

• Vi garanterar att du får vara anonym om du vill.

Tala om knarket

Nyligen publicerat - Tala om knarket