Hoppa till huvudinnehåll

Linda Söderlund: Journalisterna har kritiserats för att gotta sig i ubåtsmordet, ändå har inte alla gruvliga detaljer rapporterats

Porträtt på Linda Söderlund
Porträtt på Linda Söderlund Bild: Malena Holmström / Yle korrespondent,linda söderlund

Intresset för ubåtsmordet i Köpenhamn har varit exceptionellt stort i hela Europa. De fasansfulla detaljerna i brottet har bidragit till fascinationen, men ändå har journalisterna valt att inte rapportera om allt, skriver Svenska Yles Nordenkorrespondent Linda Söderlund, som har följt rättegången i Köpenhamn.

Händelserna i ubåtsfallet har flera gånger beskrivits som rysligare än kriminalserierna på tv. I huvudrollerna har vi sett en ung och framgångsrik kvinna och en psykopatisk uppfinnare. Brottsplatsen var en hemmabyggd ubåt.

I rättssalen satt också offrets föräldrar som tvingades höra ingående beskrivningar av hur gärningsmannen hade torterat deras dotter.

Under hösten avslöjades fler och fler detaljer och som en pusseldeckare har de olika bitarna fogats samman. Den danska polisen var också ovanligt pratsam och berättade mycket mer om utredningen än vad den finska polisen antagligen hade gjort.

Dessutom ändrade den misstänkta gärningsmannen hela tiden sin berättelse om vad som egentligen hänt. Allt det här har bidragit till att ubåtsfallet är ett av Nordens mest uppmärksammade rättsfall genom tiderna.

Journalisterna har också visat respekt

Men den journalistiska rapporteringen om ubåtsmordet har också fått mycket kritik. Kritikerna anser att liknelsen med kriminalserier på tv visar att journalisterna har glömt att det handlar om riktiga mänskor och att det inte har funnits någon respekt för offret och hennes anhöriga.

Och det finns säkert flera inom journalistkåren som har gått över gränsen för vad som kan anses vara lämpligt. Men ändå är det många detaljer i brottsutredningen som aldrig har rapporterats offentligt.

Offrets sista sms: “Jag lever ännu, förresten. Men nu går jag ner. Jag älskar dig! Han har också tagit med kaffe och kakor.”

Jag följde med rättegången den första dagen i Köpenhamns tingsrätt. Det var en prövning att se bilderna som åklagaren visade och ibland måste jag titta bort.

I rättssalen satt också offrets föräldrar som tvingades höra ingående beskrivningar av hur gärningsmannen hade torterat deras dotter.

De här detaljerna har jag aldrig berättat om, av respekt för offret och hennes familj. Jag har inte heller sett att andra journalister skulle ha rapporterat om de gruvligaste detaljerna.

Brottet går inte att förklarar rationellt, hur gärna vi än vill

Under rättegången visades också offrets sista sms till pojkvännen: “Jag lever ännu, förresten. Men nu går jag ner. Jag älskar dig! Han har också tagit med kaffe och kakor.”

Senast då blev det klart för de hundra journalisterna i tingsrätten att det handlade om riktiga mänskor, om någon mot förmodan hade glömt det.

Den omfattande rapporteringen om ubåtsmordet handlar kanske också om att vi så gärna vill ha en rationell förklaring till varför gärningsmannen handlade som han gjorde. Varför ville han utsätta en annan mänska för så mycket lidande?

Det låter slitet, men ibland är det faktiskt så att verkligheten överträffar fiktionen. Det finns inga rationella förklaringar och vi kommer aldrig med säkerhet att få veta hur offret dog.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes