Heini Rautoma
Yle
Flera Borgåstuderande säger att de har blivit erbjudna droger men tackat nej. Närvårdarstuderande Linnea Westerholm gav sina medstuderande i uppgift att kartlägga hur farliga de olika drogerna är.
Närvårdarstuderande Linnea Westerholm är Yles extrareporter under Nyhetsskolans dag. Hon har planerat ett inslag om droger och har lagt fram gröna lappar med texten "amfetamin", "cannabis", "heroin" och andra droger.
Utgående från lapparna diskuterar studerande vid närvårdar- och datanomlinjen i Prakticums Borgåenhet hur farligt det är med droger.
En del säger att de hört namnen på drogerna eller känner igen deras effekter från filmer.
Flera säger att de blivit erbjudna olika slags droger, till exempel via kompisar. Tobak och alkohol ligger ändå närmare till hands, menar de. Dessutom kostar droger.
Varifrån behovet att få ett rus uppstår
– Man kan röka för att det är avslappnande, det är samma sak med alkohol, säger Meli.
– Det kan vara för att någon tycker att det är coolt och det kan uppstå ett grupptryck, säger Nina.
– Vissa använder alkohol för att det är roligt, men egentligen är det bara onödigt, säger Anton.
Vi ville veta hur vanligt det är bland unga i Borgå.
Anton, Adelina och Isabella säger alla tre att de blivit erbjudna men tackat nej.
– Jag är ganska bra på att stå på mig, säger Isabella.
Meli och Daniela har inte blivit erbjudna droger, men nog andra rusmedel. Det mest sannolika stället att bli erbjuden droger är på en fest eller på stan, tror de.
Daniela, själv uppvuxen på landsbygden i Lovisa, säger att hon, efter att ha läst om cannabis bland unga i Lovisa, är överraskad över att många unga har blivit erbjudna droger.
– Jag tänker att det finns mer ju närmare huvudstadsregionen man kommer, säger hon.
Diskussion om droger genom test med lappar
Studerandenas uppgift är att rangordna droger enligt hur farliga de är. Westerholm hade gjort upp listan utgående från en lista som publicerades av The Lancet. Hon exkluderade alkohol och tobak från listan för att fokusera på droger.
Ämnena betygsattes enligt hur stor skada drogen har på den individ som använder sig av den, hur beroendeframkallande den är och hur stor skada användande av drogen utgör för samhället.
I ordning från den farligaste till den minst farliga fanns heroin, kokain, metadon, amfetamin, hasch, morfin, cannabis, lösningsmedel, LSD och ecstacy.
En del upplevde att uppgiften var svår. De flesta visste namnet på drogerna, men var inte säkra på deras effekter.
Många klassade ändå heroin, kokain och amfetamin som de farligaste drogerna.
Varnande exempel och rykten formar den egna uppfattningen
Daniela och Meli säger att deras värdering av hur farliga drogerna är beror på vad de hört om drogerna. Till exempel om ecstacy hade de hört ett farligt exempel:
– Vi såg en film i skolan där huvudpersonen dog av en gångs missbruk av exstacy.
Meli och Daniela säger också att man måste utgå från vilka mängder man använder. De tänker att de droger som de hört om är farligare än sådana som de inte hört om.
– Så kan det också vara att man hört om att folk använder till exempel cannabis, men att de inte har fått problem av det. Då tänker man kanske att den är mindre farlig, säger Meli.
Också Kristian tar hjälp av filmvärlden i sin rangordning:
– Alla har vi sett på serien Breaking Bad, och där används amfetamin. Amfetaminpillrena ser skrämmande ut.
Kan man säga att en drog är farligare än en annan?
Minna Rehnstrand, resurslärare på Prakticum med rusmedelsmissbruk som specialområde, ifrågasatte rangordningen av drogerna till en viss del, men ansåg att listan kan vara en utgångspunkt för diskussion om fysiska och andra effekter av droger.
Som lärare anser Rehnstrand att det är viktigt för en närvårdare att kunna känna igen missbruk och skicka den som missbrukar vidare till rätt vård.
De studerande från närvårdarlinjen som gjorde uppgiften har ännu framför sig studier om droger och missbruk.
