Hoppa till huvudinnehåll

#14 "Jag har funnit en ro och tysthet som jag aldrig upplevt förr"

Maskros och en siluett av en cyklist i bakgrunden
Maskros och en siluett av en cyklist i bakgrunden Bild: Mostphotos cykel,tala om knarket

Svampar är inte en undermedicin som gör dig frisk på en gång. Men jag har hittat ett liv värt att leva, skriver en läsare om sina erfarenheter.

Jag är en helt normal, 35+ kvinna från Österbotten. Innan jag fyllde 30 hade jag aldrig använt olagliga ämnen, aldrig haft med dem att göra. Jag rökte inte ens.

Alkohol använde jag mycket som yngre, men det lämnade till största delen bort av sig själv då jag blev äldre. Mediciner har jag ju nog använt, men endast som ordinerade av läkare.

Min bakgrund är färgad av flera svåra depressioner. Skolan har alltid gått bra, jag var en snäll flicka som kom hem med tior i betyget.

Efter att jag hade fått examen från yrkeshögskolan, med fina vitsord, siktade jag mig direkt in på arbetslivet och det var då det började gå ordentligt nedåt. Deppad hade jag varit som yngre också, men på något sätt klarat mig.

Läkarna har medicinerat mig för flere olika diagnoser, som sedan har blivit omkullkastade. Mina senaste huvudsakliga diagnoser är PTSD och återkommande depressioner, och jag skulle säga att den här gången har läkarna träffat rätt.

Efter att jag fyllt 30 hade jag nått botten. Djup depression med svår ångest. Totalt hopplös, med vetskapen att fast mitt mående skulle bli bättre, skulle jag om en stund vara på botten igen.

Det är en smärta som är svår att förklara för någon, ett lidande så djupt och tankar så tunga att man drunknar. Man dör. Man är redan död inuti, då man inser att det inte finns någon annan utväg än att ta sitt eget liv.

Ja. Jag stod inför det vägskälet i mitt liv, där jag måste välja mellan att begå självmord eller hitta en gnutta av hopp som jag kunde klänga mig fast vid. Att fortsätta en stund ännu. Den gnuttan hade jag hittat.

Jag hade läst på internet om psilocybin som finns i bland annat svampar och dess verkan. Kunde den lindra min smärta? Det var då jag bestämde mig för att det var den vägen jag skulle välja.

Faktiskt funderade jag på ifall jag skulle välja LSD eller svampar. Jag bestämde mig för svampar, för att odla dem själv. Då behövde jag inte ha kontakt med drogförsäljare och jag skulle veta exakt vad det är jag lägger i min mun. Det kändes helt enkelt som det säkraste valet.

Jag hittade fakta både för och emot psilocybin på internet. Användning av svampar är ju absolut inte riskfritt, det är väldigt viktigt att komma ihåg.

Jag hittade också utförliga beskrivningar på hur man kunde odla svampar och det var också via internet jag hittade ett ställe där jag kunde köpa svampsporer. Det var så det började.

Riskerna. Ja, dem var jag nog rädd för. Jag visste att det fanns risk för illamående och uppkastning. Jag var medveten om risken för en "bad trip", likaså hade jag läst om risk för psykos och hört att trippen kan lämna på.

Numera kan jag säga att då man väljer att använda svampar måste man vara beredd att omfamna det man upplever, både det goda och det onda. Min åsikt är att det inte finns en "bad trip", utan en trip är en trip är en trip. Du måste ta det som det kommer.

Jag har aldrig använt svampar då jag festar eller för skojs skull. Det är något jag alltid har använt enbart för att hitta och hela mig själv. Att bli beroende har aldrig oroat mig.

Upplevelserna är så mäktiga att man har mycket att tugga på då man har kommit tillbaka. Dessutom är toleransen så kraftig att det tar sin tid före man kan använda svampar på nytt. Fysiskt beroende har jag aldrig upplevt.

Har jag upplevt några av dessa risker då? Jo det har jag. Jag har använt svampar flere gånger, min uppskattning är cirka 10-15. Speciellt då jag började använda svampar började jag må illa och spy. Det var okej, tyckte jag.

Det var något jag var beredd att att gå igenom. Jag har också fått uppleva väldigt svåra känslor, som exempel kan jag berätta att jag har suttit i badrummet, lutat mig mot kaklet och skrattat och gråtit om vartannat, varit säker på att jag kommer att dö.

Det svåraste jag kommer ihåg hittills är den gången då jag mådde väldigt illa, spydde flera gånger. Hade väldigt svår ångest och en entitet av ren ondska bredvid mig; som vibrationer i luften. Då fick jag verkligen slåss mot viljan att dö.

I allmänhet har jag känt att under påverkan har man en bra chans att undersöka sina rädslor och negativa känslor med en viss distans och ett nytt förstående till dem.

Jag vill beskriva det här väldigt utförligt för jag vill understryka den saken att det här är inget att leka med. Jag har aldrig riktigt upplevt rädsla över känslor och upplevelser; man måste vara beredd att ta emot dem.

Jag är säker på att jag har haft stor nytta av de redskap jag fått under alla år av terapi, det är lättare att hantera det som kommer emot.

Nu när jag nått den punkten där alla frågar sig varför i helvete jag använder svampar ifall upplevelserna är så hemska, kan vi förflytta oss till frågan där jag beskriver upplevelserna i helhet, deras positiva sidor och vad jag har fått ut av det hela.

Det går inte att plocka isär trippen, utan den borde beskrivas som en helhet. Det vackra och mystiska jag upplevt är något så otroligt att det är svårt att hitta ord att beskriva det. Jag har funnit en ro och tysthet som jag aldrig upplevt förr.

Jag har varit en medvetenhet som flutit omkring i intet där tid och rum inte existerar, där framtid, nutid och det förflutna finns alla på en gång. Jag har sett över rymd och tid, varit som ett fritt medvetande till de mest förunderliga ställen.

Kommunicerat med entiteter, både goda och onda. I det tillfället finns å andra sidan inte gott och ont, det finns inga känslor. Det finns bara ro och iakttagande.

Jag har upplevt att jag kommit hem, i religiös bemärkelse kan det beskrivas som att jag kommit hem till min himmelske fader. Jag har andats klart ljus, för att stärka mig och orka lite längre, jag har badat i ljuset som fyllt mig med sin heliga kraft.

Fast jag har bett att få stanna har jag blivit skickad tillbaka. Det är så oändligt vackert, man blir fylld av ljus och betydelse. Med förundran och mening.

Här kan man nämna att det finns ju en risk att man kan uppleva sig speciell och utvald efter en sådan upplevelse. Att man är förmer. Det gäller att ta sin upplevelse med en nypa salt.

Ja, jag kommer absolut att använda svampar igen, vid behov. Nu har jag inte behov. Vad har jag fått ut av mina upplevelser då? Fast jag har mina svackor fortfarande, har jag hittat en balans och en självkännedom jag aldrig haft förr.

Jag är inte arbetsför, jag är absolut inte frisk. Svampar är inte en undermedicin som gör dig frisk på en gång. Men jag har hittat ett liv värt att leva. Jag har fått en ny syn på livet.

Min nyhittade balans ännu väldigt skör. Jag måste verkligen veta och hålla mina gränser för att hållas på ytan. Nuförtiden har jag dock styrkan och glöden inom mig, där det förr var kallt och tomt.

Skulle jag rekommendera åt andra att använda svampar? Nej. Aldrig. Inte på det sättet. Det är inget att leka med, det är någonting man måste läsa om och komma fram till själv.

Svampar är inte för alla, och som sagt har det sina risker. Jag berättar gärna om min egen upplevelse ifall någon frågar.

Det känns väldigt bra att få berätta om sina upplevelser så här, vara öppen och ärlig. Att berätta om sina upplevelser även om det är anonymt.

Jag skulle vara så glad, ifall det skulle komma en tid då jag kunde tala med mina nära och kära om det jag upplevt. Nu är det inte möjligt, p.g.a. stämpeln som svamparna har.

Tala om knarket | Svenska Yles granskning 22.4–1.5.2018

• Mellan den 22 april och den första maj 2018 granskar Svenska Yle knarket.

• Hur påverkar knarket din vardag? Är du syster, bror eller bästa vän med någon som missbrukar? Jobbar du med folk som inte klarar av att ta sig till jobbet utan droger?

• Vår öppna granskning utgår från berättelser som personer i alla åldrar skickar in.

• Under granskningen hoppas vi kunna belysa flera aspekter av missbruk av narkotika och läkemedel med hjälp av era berättelser. Det kan handla om anhörigvården, polisens arbete, skolan, langning, partydroger, kriminalitet och så vidare.

• Vi garanterar att du får vara anonym om du vill.

Tala om knarket - publikens berättelser

Tala om knarket

Nyligen publicerat - Tala om knarket