Hoppa till huvudinnehåll

Amfetamin vanligaste blodfyndet hos drogpåverkade rattfyllerister – så här många narkotikapåverkade förare fick polisen fast där du bor

Suddig vy framåt från bilens vindruta
Suddig vy framåt från bilens vindruta Bild: Mostphotos bilar,tala om knarket

Centralkriminalpolisen har tagit fram detaljerad statistik över sina narkotika- och läkemedelsrelaterade blodprovsanalyser på Svenska Yles begäran. Uppgifterna visar att narkotikafynden har ökat snabbt. Andelen läkemedelspåverkade förare ökar också, men inte i motsvarande takt.

När polisen misstänker att en förare är påverkad av andra substanser än alkohol är det Centralkriminalpolisens kriminaltekniska laboratorium i Vanda som analyserar blodproverna.

Under de fem senaste åren har antalet sådana narkotika- och läkemedelsrelatarede blodprovsundersökningar nästan fördubblats, samtidigt ger en allt större andel av dem positivt utslag på blodmarkörer som tyder på användning av narkotika. Också antalet läkemedelsfynd har ökat, men inte i samma takt.

Med visualiseringen nedan kan du undersöka uppgifterna enligt polisinrättning och jämföra med tidigare år.


2017

Vad visar blodproven?

På grund av blandmissbruk kan ett och samma blodprov innehålla spår av flera ämnen. För läkemedel uppges antalet fall dels där halterna överstiger de doser som används i medicinsk vård, dels sådana som ryms inom vanliga receptgränser. Den senare kategorin omfattar också fall som inte klassificeras som rattfylleri om medicin har intagits enligt recept.

De vanligaste fynden i blodproven visar på användning av amfetamin, cannabis och bensodiazepiner.

Bensodiazepinerna ingår i receptbelagda lugnande medel, sömnmedel och epilepsimediciner men missbrukas i omfattande skala.

Bland bensodiazepinerna har det skett vissa förändringar under åren, till exempel så att klonazepam (Rivatril) år 2017 var ett vanligare fynd än diazepam (Diapam). Svenska Yle har tidigare rapporterat att gatuhandeln med Rivatril från Centraleuropa har ökat i huvudstadsregionen.

Det finns regionala skillnader gällande vilka ämnen som hittas i blodproven. Amfetamin verkar vara ovanligare i blodprov polisinrättningen i Österbotten under flera av åren och i både Västra och Östra Nyland har man de två senaste åren upptäckt anmärkningsvärt mycket metamfetamin bland blodproven.

I relation till invånarantalet hade Uleåborgs polisinrättning betydligt färre fall av narkotika- och läkemedelsrelaterat rattfylleri år 2017 än resten av landet, medan de högsta siffrorna finns i Helsingfors, Tavastlands och Lapplands polisinrättningar.

Analyserna av blodproven mäter både direkta halter av läkemedel och narkotika och halterna av ämnesomsättningsprodukter som uppstår efter bruk.

De vanligaste fynden och ämnena med vanliga namn, * innebär att det rör sig om en ämnesomsättningsprodukt:
Amfetaminer: amfetamin, metamfetamin, MDMA (ecstasy)
Cannabis: THC/THC-COOH* (hasch, marijuana)
Bensodiazepiner: diazepam/nordazepam*/oxazepam* (Diapam/Valium), klonazepam/7-aminoklonazepam* (Rivatril), alprazolam (Xanax)
Opiater: buprenorfin/norbrupenorfin* (Subutex/Temgesic)

Olika ämnen påverkar körförmågan på olika sätt. Enligt polisen kan cannabis göra föraren yr och mindre förmögen att bedöma hastigheter och avstånd, medan amfetamin bland annat ökar risktagningen och orsakar aggressivt beteende. Triangelmärkta läkemedel kan till exempel minska observations- och koordinationsförmågan, reaktionshastigheten och balanssinnet.

Bättre polisarbete eller flera drogpåverkade förare?

Återspeglar siffrorna en verklig ökning i antalet narkotikapåverkade förare på vägarna, eller är förklaringen att polisen har blivit bättre på att upptäcka dem?

Kriminalingenjör Petri Varjos uppger att det inte har skett några betydande förändringar i kriminaltekniska laboratoriets analysmetoder som kunde förklara ökningen under de senaste åren.

Med andra ord har sannolikheten för att känna igen otillåtna ämnen i blodproven knappast ökat märkbart sedan år 2013.

Men det kommer alltså in allt fler blodprover för analys till laboratoriet. Det här betyder att polisen i sitt fältarbete allt oftare misstänker narkotika- eller läkemedelspåverkan.

Har polisen på vägarna då blivit bättre på att känna igen personer som är påverkade av läkemedel eller narkotika?

Vid Polisstyrelsen tror man att det eventuellt kan bidra till trenden, men att grundorsaken sannolikt återspeglar ett högre narkotikabruk överlag.

- Undersökningar av narkotika i avloppsvatten och myndigheternas narkotikabeslag stöder antagandet att droganvändningen har ökat, och det torde vara den centrala orsaken till att fallen har blivit fler, säger polisöverinspektör Samppa Holopainen vid Polisstyrelsen.

- Å andra sidan har polisens metoder för att avslöja narkotikaförare utvecklats och lärts in i rutinerna. Det har säkert en viss betydelse för om fallen avslöjas. Antalet poliser som arbetar med övervakningen har minskat de senare åren, så ur det perspektivet har polisens roll ändå minskat.

Välj område:

Så drogtestas förarna

Salofas nya snabbdrogtest som tillverkas i Salo.
Snabbtest för narkotika och läkemedel. Testet ger utslag på amfetamin, buprenorfin (Subutex), benzodiazepiner (Rivatril, Diapam, etc), kokain, MDMA (ecstasy) och metamfetamin Salofas nya snabbdrogtest som tillverkas i Salo. Bild: Yle/Jarkko S. Lahtinen snabbdrogtest

Polisens metoder för att identifiera narkotika- och läkemedelspåverkade förare skiljer sig från alkoholrelaterade rattfyllerier. Förarna identifieras vanligtvis utgående från deras beteende i trafiken, inte genom razzior där alla skulle drogtestas.

Ifall polisen fattar misstanke om rattfylleri men alkometern visar noll används så kallade snabbtester som kan ge indikationer om föraren har använt otillåtna ämnen.

Polisen på fältet får ofta tillräckliga bevis om alkoholpåverkan med precisionsalkometrar, men ett positivt snabbtest för droger är inte i sig tillräckligt, utan misstankarna måste bekräftas genom blodprov.

Över 90 procent av de blodproven som analyseras för narkotika och läkemedel ger positivt utslag. Ifall läkemedel har använts inom ramen för ett giltigt recept rör det sig dock inte om rattfylleri.

Källa: Polisen

Tala om knarket | Svenska Yles granskning 22.4–1.5.2018

• Mellan den 22 april och den första maj 2018 granskar Svenska Yle knarket.

• Hur påverkar knarket din vardag? Är du syster, bror eller bästa vän med någon som missbrukar? Jobbar du med folk som inte klarar av att ta sig till jobbet utan droger?

• Vår öppna granskning utgår från berättelser som personer i alla åldrar skickar in.

• Under granskningen hoppas vi kunna belysa flera aspekter av missbruk av narkotika och läkemedel med hjälp av era berättelser. Det kan handla om anhörigvården, polisens arbete, skolan, langning, partydroger, kriminalitet och så vidare.

• Vi garanterar att du får vara anonym om du vill.

Teknisk korrigering: Visualiseringarna syntes inte i artikeln, felet åtgärdades 27.4.2018 kl 9. -LL

Tala om knarket

Nyligen publicerat - Tala om knarket