Hoppa till huvudinnehåll

En hyllning till svenska förebilder och mammas rötter i Korpo - därför väljer finska rockbandet Sammal att sjunga också på svenska

Åbobandet Sammal
Åbobandet Sammal Bild: Samu Nara suomirock,progressiv rock,rockband,Svart Records

När Åbobandet Sammal debuterade år 2013 var det många lyssnare och kritiker som jämförde dem med 1970-talets inhemska pionjärer inom den progressiva rocken med namn som Wigwam och Tasavallan Presidentti på Love Records i spetsen. Eftersom ”progen” alltid stått högt i kurs bland seriösa musikdiggare i Finland, togs bandet följaktligen väl emot.

Att det är Svart Records – likaså från Åbo – som ger ut Sammal är inte heller helt oväsentligt. Från att ha börjat inom punk och hc, har nämligen skivbolaget på senare tid till glädje för alla nymornade vinylnördar utvidgat sin repertoar med mer än välkomna nyutgåvor av alla de gamla Love-klassikerna, som i original betingar skyhöga priser.

Så visst tycks det finnas en beställning på nyprogressiv rock, funderade jag.

En nyprogressiv våg?

Eftersom Sammal nu i vår är aktuell med sin tredje fullängdare, Suuliekki, besluter jag mig för att ta en tur till Åbo för att träffa sångaren Jan-Erik Kiviniemi och ena gitarristen och keyboardisten Juhani Laine. Det visar sig att man inte är helt förtjusta i att bli placerade i något slags nyprogressivt fack:

Jan-Erik Kiviniemi och Juhani Laine från Sammal
Jan-Erik Kiviniemi och Juhani Laine från Sammal Jan-Erik Kiviniemi och Juhani Laine från Sammal Bild: Samu Nara suomirock,musiker,rockband

- För oss är det här inte någonting som vi har tänkt på så mycket, svarar Jan-Erik Kiviniemi, och Juhani Laine hakar på.

Den där stämpeln man får om man till exempel spelar Hammond med ett visst sound är ganska stark.― Juhani Laine

- Direkt kommer det referenser till att det här är Uriah Heep eller det där är Deep Purple, trots att jag inte har så mycket med dem att göra.

I själva verket är det svårt att spela Hammond utan att låta som dem, så med andra ord handlar det också om instrumenteringen och om att ingå i en beprövad rocktradition.

- Visst gillar vi att lyssna på den där gamla 1960- och 70-tals musiken, medger Kiviniemi vidare, men influenserna handlar mera om vad vi spelar, än att vi skulle ha tänkt på att försöka låta som nåt särskilt

Stormvarning – en låt på svenska

Att Sammal sjunger på finska, inte på engelska, är värt att påpeka. Men intressant i sammanhanget, särskilt ur ett finlandssvenskt perspektiv, är också att bandets andra skiva, Myrskyvaroitus, inleds med titellåten på svenska, Stormvarning.

Myrskyvaroitus; skivomslag
Myrskyvaroitus Myrskyvaroitus; skivomslag Bild: Svart Records skivomslag,suomirock

Det här vill jag höra mera om; varifrån kommer svenskan, är det något slags ställningstagande?

- Jag har i många år haft en önskan att göra en låt på svenska, berättar Jan-Erik Kiviniemi, för min släkt från min mammas sida är finlandssvensk och kommer från Korpo.

Det är en förklaring. Och till saken hör att Juhani i sin tur har vuxit upp i tvåspråkiga Hangö där alla kompisarna talade svenska.

En annan förklaring handlar om att svenskan blir ett slags hommage till sådana svenska band, som killarna säger sig gilla:

- Trettioåriga kriget, Dungen, Fläsket brinner, räknar de upp.

Just Dungen har i likhet med Sammal för övrigt lyfts fram av musikpressen för sina ”nyprogressiva” eller ”nypsykedeliska” influenser. De två andra nämnda representerar Sveriges progressiva 70-tal, som det ursprungligen lät.

Referenser till den finlandssvenska litteraturen

En annan jämförelse med Dungen, som jag strax får återkomma till, gäller språket.

Men först måste jag reda ut kring en annan ”svensk” Sammal-låt, som får mitt litteraturvetarjag att lystra till. På b-sidan av en sjutums vinylsingel, som bandet gav ut inför den kommande fullängdaren, finns nämligen en instrumentallåt med titeln Urwind/Alkutuuli - först på svenska.

- Kan det här rent av vara fråga om en Bo Carpelan-referens?

- Jo, titeln kommer från en bok av Bo Carpelan, säger Jan-Erik, det är vår andra gitarrist, Juras påfund (Jura Salmi), han skulle kunna berätta mera.

Romanen Urwind belönades med Finlandiapriset år 1993 och det är alltså huvudpersonen som heter Daniel Urwind. Han driver ett antikvariat i ett gammalt höghus i Helsingfors, lever där med sina böcker och det är något av den här stämningen som Sammal har försökt fånga i sin instrumental.

Sjutums singel av Sammal: Suuliekki - Urwind/Alkutuuli
Sjutums singel av Sammal: Suuliekki - Urwind/Alkutuuli Sjutums singel av Sammal: Suuliekki - Urwind/Alkutuuli Bild: Ralf Sandell singel,Vinylskiva,skivspelare,skivomslag,suomirock,Urwind

Flera låtar än Stormvarning och Urwind/Alkutuuli – i sig spännande titlar som känns betydelsebärande och inbjuder till analyser om inbördes samband – har Sammal för tillfället inte. Resten går på finska, vilket också är umgängesspråket inom bandet.

Finskan blir en del av helhetsupplevelsen

Men vad gäller Dungen, som vi tidigare var inne på, så kan man notera, att de svenska själafränderna nått en viss framgång också internationellt, inte minst i USA, trots – eller kanske tack vare att – de sjunger på svenska.

Gustav Ejstes och Dungen
Dungen, svenskt rockband Gustav Ejstes och Dungen Bild: Kim Hiorthøy Dungen,rockband,rock,psykedelisk rock

Det här är ingenting nytt för Jan-Erik Kiviniemi då han jämför:

- Jo, det är en lite liknande situation för oss, jag menar, folk runt omkring i världen är inte förbryllade över det finska språket.

I stället verkar man ta till sig det som en del av helheten, så att sången blir mera som fonetiska ljud, än det som sägs i texten. Ett exotiskt plus, liksom.

Till saken hör att Sammals videor brukar få ungefär lika många engelskspråkiga kommentarer som finska, och skivorna recenseras på engelska och diskuteras på internationella forum för invigda entusiaster.

- Jo, folk kanske tar bättre emot sånt här idag, konstaterar Juhani Laine.

I Finland var det länge normen för många att sjunga på engelska och i slutet av 90-talet skulle alla band utomlands, menar han vidare.

Nuförtiden känns det ganska konstigt att tänka på det viset. Varför sku man inte kunna göra sin grej på finska eller svenska eller något annat språk som inte är så internationellt?― Juhani Laine

Vad gäller Sammal så är just sången på det första inhemska en bidragande orsak till att man trots eventuella 70-tals influenser ändå lyckas låta omisskännligt samtida. Det handlar bland annat om en viss känsla i texterna, som gör att de beprövade elementen låter fräscha.

”Den svåra tredje skivan” - och Pepe Willberg

I våras har bandet alltså gett ut sin tredje fullängdare, Suuliekki – mellan debuten och uppföljaren år 2014 kom också EP:n No2. Men om man i rockkretsar och media ibland brukar tala om ”den svåra tredje skivan” , så medger Jan-Erik Kiviniemi och Juhani Laine att det funnits en viss, om inte press, så åtminstone en vilja att förnya sig.

- Jo, vi har kanske var och en av oss, låtit våra egna musikpreferenser komma fram, så att det finns ganska många stilar på skivan, säger Juhani.

Trummisen gillar exempelvis afrobeat, vilket kan höras, och karibiska intryck med calypsorytmer låter lite överraskande. Men på ett bra sätt.

Själva titellåten sedan, har en lite rolig bakgrundshistoria; Juhani Laine berättar:

- Det var så att ett skivbolag kontaktade oss och frågade ifall vi ville göra en låt för Pepe Willberg.

Vi sa så klart, jo! Och så började vi dona på låten.― Juhani Laine

Men eftersom den skulle gå till Pepe Willberg, ville man inte göra som vanligt, enligt ett beprövat koncept. Utan någonting annorlunda, modigare, som inte direkt skulle funka för bandet.

- Nå, så gjorde vi en demo och skickade den till skivbolaget och dom sa att det låter bra.

Suuliekki; sjutums vinylsingel med Sammal
Suuliekki Suuliekki; sjutums vinylsingel med Sammal Bild: Ralf Sandell Vinylskiva,singel,suomirock,skivomslag

Dess värre hörde Pepe Willberg aldrig av sig. Han var väl ”bisi”, som killarna säger.

Men då beslöt man att hålla låten för sig själva. Poängen är att Sammal knappast skulle ha gjort en låt som Suuliekki om den inte hade beställts enkom för en av landets ledande sångare. Så historien fick ett lyckligt slut ändå.

Här kan du höra ett inslag om Sammal från Vår musik: