Hoppa till huvudinnehåll

"Hjärnan fungerade bättre, men det är ett skrämmande sätt att börja dagen med en LSD-lapp på tungan"

Lampor som belyser.
Lampor som belyser. Bild: Mostphotos lampor,Studio

Jag hade använt droger sporadiskt för nöjesbruk. När jag studerade utomlands blev min syn på dem väldigt nyttoinriktad, säger "Hanna".

Svenska Yle har träffat "Hanna" som har en utländsk högskoleexamen i en kulturbransch. Drogerna var en del av vardagen på högskolan, både bland personalen och studerande.

– Det finns en koppling mellan kreativitet och droganvändning, så de var accepterade, berättar hon.

Arbetsmängd var stor

Ganska snabbt blev det klart att arbetsmängden i högskolan var stor. Dessutom måste hon jobba vid sidan av studierna för att klara sig ekonomiskt.

– Drogerna hjälpte mig orka jobba längre dagar och mer koncentrerat. I och med att det var allmänt så diskuterades det inte hemskt mycket, säger hon.

Hon säger att hon mikrodoserade LSD. Det betyder att hon tog en bråkdel av vad nöjesbrukarna gjorde.

– Det kändes som om hjärnan fungerade bättre, säger "Hanna".

Tyckte du att det fanns en risk med det?

– Jag var väldigt rädd för att bli beroende eller att hamna i en situation där jag måste använda droger för att kunna vara kreativ. På sikt skulle det kunna vara ödesdigert för min kreativitet, säger hon.

Vissa tappade fokus

Under åren såg hon många personer som inte klarade av att hålla sig till det pragmatiska bruket av droger. Trots att de hävdade motsatsen.

– Vissa sade att de använde endast sporadiskt, men i praktiken var det deras livsinnehåll. De tappade fokus och blev isolerade. Jag ville inte att det skulle gå så för mig, säger hon.

"Hanna" hör till en grupp droganvändare som det saknas forskning om. De som klarar av sitt bruk utan större problem.

Ljus i en urban och nattlig miljö.
Ljus i en urban och nattlig miljö. Bild: Mostphotos ljus (strålning)

Största delen av forskningen handlar om de som missbrukar droger och är inne i vårdsystemet. Men de som använder droger och inte berörs av vården är svårare att undersöka.

– Fenomenet är svårt att forska i, hur många skulle vilja berätta om drogbruket på arbetsplatsen till en forskare, frågar Antti Hytti avdelningschef på EHYT.

Föreningen för förebyggande rusarbete (EHYT ry) gjorde en enkät om hur allmän användningen av droger och läkemedel är inom arbetslivet sommaren 2017.

Enligt den använde 15 procent av finländarna receptbelagda psykofarmaka eller smärtstillande medel för att förbättra sin prestation i arbetet eller överlag orka arbeta.

– Med droger var motsvarande siffra två procent, vilket är en låg siffra jämfört med andra länder, säger Antti Hytti.

Knappast ett dolt problem

Enligt honom är det svårt att få syn på droganvändningen i arbetslivet.

– I jämförelse med alkoholen så känner vi sämre igen symptomen på droganvändning, säger han.

Att det vore ett stort dolt problem, tror han inte.

– I så fall skulle vi sannolikt få höra om det när vi är ute och talar på arbetsplatser, säger han.

LSD-lapp till frukost

"Hanna" har nu återvänt till Finland med en examen i bagaget. Hon är nöjd med att klarade av studierna bra och att hon även lyckades klara jobben vid sidan av.

Men metoden, det vill säga den pragmatiska droganvändningen, är hon tveksam till.

– I mitt fall handlade det trots allt om en begränsad tidsperiod. Men jo, det är ett skrämmande sätt att börja dagen med en LSD-lapp på tungan, säger hon.

Hade du lyckats klara av studierna och ekonomin utan droger?

– Bra fråga, som jag kanske inte kan svara på. Men då kändes det som det enda alternativet. Det var en kamp och alla medel var tillåtna.

Är du nöjd?

– Jag är nöjd, men är jag stolt? Nej.

Hennes syn på den pragmatiska användningen har blivit mer kritisk. Inte så mycket till drogerna i sig, men till förhållandena som gör att folk väljer dem.

– Om någon skulle använda droger i mitt projekt så skulle jag ingripa, även om det kan verka skenheligt.

– Men jag skulle gärna se att pressen inte är så hård i branschen att folk väljer drogerna för att överleva en dag på jobbet, avslutar "Hanna".

Hanna heter på riktigt någonting annat..

Tala om knarket | Svenska Yles granskning 22.4–1.5.2018

• Mellan den 22 april och den första maj 2018 granskar Svenska Yle knarket.

• Hur påverkar knarket din vardag? Är du syster, bror eller bästa vän med någon som missbrukar? Jobbar du med folk som inte klarar av att ta sig till jobbet utan droger?

• Vår öppna granskning utgår från berättelser som personer i alla åldrar skickar in.

• Under granskningen hoppas vi kunna belysa flera aspekter av missbruk av narkotika och läkemedel med hjälp av era berättelser. Det kan handla om anhörigvården, polisens arbete, skolan, langning, partydroger, kriminalitet och så vidare.

• Vi garanterar att du får vara anonym om du vill.

Tala om knarket

Nyligen publicerat - Tala om knarket