Hoppa till huvudinnehåll

Pensionerad knarkpolis kritisk mot polisens besparingar: “Drogfallen i Västnyland är för små för att polisen ska satsa på dem”

Personporträtt av Frank Holmlund.
Frank Holmlund Personporträtt av Frank Holmlund. Bild: Yle/Minna Almark Karis (berg),Västnyland,Frank Holmlund,tala om knarket

Då polisens narkotikaenhet flyttade bort från Västnyland minskade intresset för att lösa drogrelaterade fall i regionen. Pensionerade knarkpolisen Frank Holmlund har följt med förändringarna från första parkett och han är inte nöjd.

Frank Holmlund kan enkelt peka ut ställen där man får köpa droger i Västnyland. Vi står invid busstationen i Karis centrum och inom en radie på femhundra meter vet han mellan fem och tio sådana platser.

- Man får tag på droger hur lätt som helst. Man får dem via nätet eller via sina kompisar, säger han krasst.

Poliserna var rädda för droger

Det var på 1970-talet som Frank Holmlund började jobba som polis. Han tog en paus några år i slutet av 80-talet för att år 1990 återvända till polisarbetet.

Ganska snabbt märkte han att drogerna hade blivit betydligt vanligare och att polisen stötte på dem allt oftare.

- Men många poliser verkade rädda för att ha något att göra med fall som hade med droger att göra, säger han.

Det var då Frank Holmlund beslöt sig för att sätta sig in i narkotikabrottsligheten.

Om vi fick nys om att något var på gång i Ingå, så räckte det att vi ringde dit för att kolla vad det var

Tålmodigt och målmedvetet började han bygga upp ett nätverk och skaffa sig kontakter ute på fältet.

För effektivt arbete ledde till tillsägelse

Så småningom hade Holmlund skapat ett nätverk av personer med olika bakgrund och livssituation. Han kunde lätt få information genom att ringa upp någon av sina småkriminella kontakter.

- Om vi fick nys om att något var på gång i Ingå, så räckte det att vi ringde dit för att kolla vad det var.

På den tiden fanns det ännu en narkotikaenhet som var stationerad i Raseborg. Enheten jobbade till och med så effektivt att den blev tillsagd att ta det lugnare.

- Vi blev ombedda att inte fara ut så hemskt mycket mera eftersom det blev för mycket fall. Det kostar, till exempel i tingsrättssdagar, berättar Holmlund.

Snart blev resurser och pengar en känslig fråga och under 2000-talet har polisen varit tvungen att skära ner en hel del. Det har lett till flera omorganiseringar och resurserna har omfördelats.

Ju fortare vi får tag i dem och kan hjälpa dem tillrätta, desto bättre blir resultatet

Då man skär ner är det enkelt att minska på de resurser som förorsakar mest kostnader, konstaterar Frank Holmlund.

Fallen i Västnyland fick b-status

År 2008 lades narkotikaenheten i Raseborgs ner och flyttade till Lojo. Fyra år senare lades också narkotikaenheten i Lojo ner och all verksamhet som har med droger att göra koncentrerades till Esbo.

Följderna blev genast tydliga för Holmlund och hans kollegor.

- De små fallen här i Västnyland blev i andra och tredje hand och vi gjorde allt mer sällan något åt det som skedde här.

Det är ledsamt att ungdomarna hänger med de så kallade fula typerna här vid busstationen och i butikerna. Det är lätt hänt att de idealiserar dem och då går det lätt snett

Allt handlar tyvärr om pengar, konstaterar han. Det som sker i Västnyland är helt enkelt för litet för att det ska löna sig att lägga resurser på det.

- Det är det som är det ledsamma. Jag tycker att man borde ta tag i de här problemen så snabbt som möjligt, i synnerhet när det gäller de unga. Ju fortare vi får tag i dem och kan hjälpa dem tillrätta, desto bättre blir resultatet.

Bra kontakt till missbrukare och anhöriga

För Frank Holmlund har arbetet med narkotika varit mer än ett jobb. Som polis var han redo dygnet runt och rörde sig aktivt på de ställen där folk samlades och där saker och ting hände.

Jag tycker att om jag kan något så ska jag dela med mig och om jag kan hjälpa så ska jag göra det

På det sättet har han fått en unik insyn i den värld där drogerna rör sig. Samtidigt har han lyckats skapa ett förtroende både bland dem som använder droger och dem som langar dem.

I samma veva har han också fått kontakt med den andra parten, det vill säga de anhöriga. Ännu i dag är det till honom många ringer om de till exempel misstänker att deras barn använder droger.

Polisen borde synas oftare här och hålla de fula typerna mera under tummen

Därför har han behållit sitt gamla jobbnummer också efter att han pensionerades från polisarbetet.

- Jag tycker att om jag kan något så ska jag dela med mig och om jag kan hjälpa så ska jag göra det. Jag kan inte bara stå och se på. Man kan snacka en massa, men man måste göra något också.

Unga hänger med missbrukare

I dag jobbar Frank Holmlund som väktare i Raseborg. I sin nya roll har han fått bra kontakt med många unga som hänger i butikerna på sin fritid.

- Jag ser inte drogerna konkret på samma sätt längre. Men det är ledsamt att ungdomarna hänger med de så kallade fula typerna här vid busstationen och i butikerna. Det är lätt hänt att de idealiserar dem och då går det lätt snett.

Holmlund efterlyser dels mera ansvar hemifrån: föräldrarna borde helt enkelt hålla bättre reda på vad deras barn sysslar med efter skolan. Dels önskar han att polisen var mer närvarande.

- Polisen borde synas oftare här och hålla de fula typerna mera under tummen.

“Satsa mera för att undvika stora problem”

Frank Holmlunds grova uppskattning är att det finns mellan 1 500 och 2 000 personer som använder droger i Västnyland. Av dem använder kanske en fjärdedel - sporadiskt eller regelbundet - tunga droger.

Fortsätter det så här blir problemen jättestora och det kommer att kosta samhället mycket pengar

Den största gruppen som använder droger är män mellan 18 och 30 år - så var det när Frank Holmlund jobbade som polis och så är det fortfarande.

Det som har förändrats är tillgängligheten, säger han. Nuförtiden är det enkelt att få droger via nätet och det har också fått priset på drogerna att sjunka.

Nu borde myndigheter så snabbt som möjligt koordinera arbetet sinsemellan och speciellt satsa på familjer som som har problem med droger.

- Fortsätter det så här blir problemen jättestora och det kommer att kosta samhället mycket pengar.

Tala om knarket | Svenska Yles granskning 22.4–1.5.2018

• Mellan den 22 april och den första maj 2018 granskar Svenska Yle knarket.

• Hur påverkar knarket din vardag? Är du syster, bror eller bästa vän med någon som missbrukar? Jobbar du med folk som inte klarar av att ta sig till jobbet utan droger?

• Vår öppna granskning utgår från berättelser som personer i alla åldrar skickar in.

• Under granskningen hoppas vi kunna belysa flera aspekter av missbruk av narkotika och läkemedel med hjälp av era berättelser. Det kan handla om anhörigvården, polisens arbete, skolan, langning, partydroger, kriminalitet och så vidare.

• Vi garanterar att du får vara anonym om du vill.

Tala om knarket

Nyligen publicerat - Tala om knarket