Hoppa till huvudinnehåll

Även de som jobbar med missbrukare kan bli medberoende: "Det gäller att kunna sätta gränser"

Porträtt på kvinna
Eva Asplund, verksamhetsledare på Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård, har jobbat med missbrukare i femton år och vet att fallgroparna är många. Porträtt på kvinna Bild: Yle/Anki Westergård vårdare,tala om knarket

Professionellt medberoende har alltid förekommit, men det är först nu man börjar bli medveten om fenomenet. Att jobba med missbrukare förutsätter att man kan sätta gränser och ställa motkrav.

Defintionen på professionellt medberoende är att en person "inom ramen för sitt arbete låter andra människors handlingar styra och påverka sina egna tankar, känslor och handlingar".

Det är lätt hänt att man som professionell inom områden som missbrukarvård och socialtjänst men också som chef, läkare eller lärare, faller in i klientens beroendeproblematik.

På så sätt kan man omedvetet och mot sin egen vilja istället bli en möjliggörare.

Det kan vara allt från att hjälpa och stöda med pengar eller att man tillåter att klienten går i samma banor och att man inte kräver en förändring.

Det berättar Eva Asplund, verksamhetsledare för USM, Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård. Hon har jobbat med missbrukare i femton år och vet att fallgroparna är många.

Krav och motkrav

Asplund säger att det inte är ovanligt att det hunnit gå väldigt långt innan klienten kommer till vård.

- Ingen har tidigare ställt några krav på klienten, eller snarare motkrav, inom vård och omsorg eller andra sociala stödåtgärder.

En av riskerna, enligt Asplund, är att alltid tänka i samma banor trots att man försökt med olika vårdinsatser.

Då gäller det att försöka någonting nytt följande gång, till exempel att man lägger upp en annan plan åt klienten.

För den professionellt medberoende slukar engagemanget i klienten mycket energi.

Asplund konstaterar att alla de som söker sig till social- och hälsovårdsbranschen i grunden har en vilja av att hjälpa och stöda, och redan det kan vara en av fallgroparna.

- Man vill väl, men det kan bli fel.

Att vara alltför känslomässigt engagerad i sin klient kan ha många konsekvenser.

Dels är det ett dysfunktionellt beteende, men det kan också skapa problem i arbetssituationen då det kan ta tid och fokus från andra arbetsuppgifter.

Det kan också hända att man undanhåller information om sin klient för sina medarbetare, att man snabbare blir utbränd och en känsla av otillräcklighet.

Händer som håller i en kaffekopp.
Det finns inga siffror på hur många eller hur vanligt det är att drabbas av professionellt medberoende. Fenomenet har dock alltid funnits, det har bara inte talats om det. Händer som håller i en kaffekopp. Bild: Yle/Anna Savonius Händer,Kaffe

Lägga ansvaret där det hör hemma

Asplund påminner om att ansvaret för tillfrisknandet skall ligga på klienten.

En klientens misslyckanden kan tas personligt av den som försökt hjälpa till, men man måste komma ihåg att tillfrisknandet är en process, och klienten måste ta ansvar för sitt handlande.

- Missbrukarnas olika vägar är ju väldigt olika, men för varje vårdinsats så kommer hen alltid framåt och lär sig saker på vägen.

Asplund hoppas att kunskapen om professionellt medberoende skulle bli mer känd i Finland.

I Sverige talar man om det och det ges utbildningar om professionellt medberoende och det finns de som föreläser om temat.

För att undvika att bli professionellt medberoende är det viktigt att hålla isär jobb och fritid. Man måste lära sig att avgränsa så att man inte tar med sig jobbet eller klientens problem med sig hem.

- Vi skall jobba med klienten och inte för klienten. De skall själva göra jobbet och vi skall vara hjälp till självhjälp.

Tala om knarket

Nyligen publicerat - Tala om knarket