Hoppa till huvudinnehåll

Krambambuli i Kryddhulta

Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

Kryddhultas stjärnor var Albin (Kurre Österberg), Emma (Stina Österberg), Vilgot ”Mosn” Boman (Kaj Rehnberg) och Egon (Mikael Berg). Pontus Dammert regisserade sketcherna och filmen för tv.

Ingen i landet är för stor och inget för smått för att drabbas av Albin, Emma, Egon och Boman. Kryddhulta är Finlands nya samvete.

Med det här valspråket rumlade Kryddhultaborna in i finlandssvenskarnas hem.

"Krambambuli i Kryddhulta" sändes på annandag jul 1977 och den västnyländska lokalpressen mötte filmen med glädje.

Signaturen OS skriver i Västra Nyland den 28 december 1977 att Kryddhulta-gänget verkligen livade upp julannandagen med sin första helaftonsfilm.

- Om Kryddhulta-humorn kan man vara av olika åsikt. Det är buskis, om man så vill, men en genomarbetad och konsekvent buskis i så fall, fortsätter OS. Huvudpersonerna är vid det här laget professionella bygdekomiker.

Skribenten skriver vidare att det det är en alltigenom välgjord och roande sillsallad som serveras i ett fartfyllt tempo med oefterhärmlig humor och på ett härligt klingande västnyländskt tungomål.

Några dagar senare (den 3.1 1978) fortsätter Västra Nyland att ge rosor till TV för denna kulturgärning där Kryddhultaborna gläder på en ren och oförfalskad svenska utanför "Håfors".

Och den västnyländska naturen är så vacker efter alla bilder från det tråkiga norra Finland att skribenten är glad att hen skaffat färg-tv.

I kolumnen konstateras att den västnyländska humorn inte finns annanstans i landet. Så definierar Kryddhultaborna sig själva också:

Kryddhulta - knappast någonstans är skogen och gräset så grönt, himlen så blåer och blommorna så vackra. Men annars är bygden helt vanliger, normaler, liksom människorna som bor här. Normala människor som dig och mig.― Introduktionen till Krambambuli i Kryddhulta, 1977

Pontus Dammert har både regisserat och producerat Krambambuli i Kryddhulta. Idén kom i ett samtal med Kurre Österberg (Albin) som skrev manuskriptet.

- Vi har exakt samma humor, påpekar Pontus Dammert i Katso 52/1977 .

Vilgot, Albin och Egon är lata och vill mest använda tid till egna projekt. Och gärna med ett måttligt inmundigande av förfriskningar.

Men Albins Emma jagar på honom för att hjälpa till på gården.

Krambambuli i Kryddhulta innehåller dessutom polisjakter, kärlek, dans, sprit och allmänt smygande i buskarna. I bygden har ett bankrån begåtts.

Albin (Kurre Österberg) och Vilgot Mosn Boman (Kaj Rehnberg) och polisen, 1977
Albin och Mosn Boman diskuterar med polisen vid deras projekt, 1977 Albin (Kurre Österberg) och Vilgot Mosn Boman (Kaj Rehnberg) och polisen, 1977 Bild: Yle kuvapalvelu Kryddhulta,Kurt Österberg,Kaj Rehnberg,1977,Krambambuli i Kryddhulta

När Kryddhulta-serien från 1974 gick i repris 2007 blev den kanske inte blev så väl mottagen. I alla fall inte på finskt håll.

I Ilta-Sanomat skriver Matti Linnavuori den 20.10 2007 att revy-humor oftast är simpel och består av arketyper, talfel och dialekt. Skämten går ut på att toffelhjälten inte vill ta itu med hemarbeten. Och en sådan humor håller kanske inte tidens tand.

Men klicka igång långfilmen Krambambuli i Kryddhulta och avgör själv hur du tycker att den åldrats.

Drama i tv och radio

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Många faror på skolvägen

    Hur tar man sig till skolan?

    Hur tar man sig till skolan; till fots, med cykel, båt eller buss? När nya förorter byggs glömmer man skolbarnen.

  • Sursik skola 1975 – teori och praktik i grundskolan

    Elever och lärare om sin skola.

    På 1970-talet övergick de flesta skolor till att bli grundskolor. Redaktörerna Joan Harms och Birger Thölix besöker Sursik skola i Bennäs, Österbotten för att bekanta sig med teori och praktik i grundskolan.

  • Skolmaten genom flera decennier

    Finland ger skolbarnen varm mat.

    Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

Nyligen publicerat - Arkivet