Hoppa till huvudinnehåll

Anorektiker, minnessjuka, missbrukare: Självbestämmande och tvångsvård hör till det svåraste att lagstifta om

Lotta Hämeen-Anttila och Sami Munther
Det är svårt och viktigt att lagstifta om självbestämmanderätten, säger regeringsrådet Lotta Hämeen-Anttila och erfarenhetsexpert Sami Munther. Lotta Hämeen-Anttila och Sami Munther Bild: Yle/Anna Savonius tvångsvård,lagstiftning,Självbestämmande,klient- och patientlagen

Tvångsvård – men med rätt till självbestämmande när ens situation förändras. Det är en central fråga i den nya klient- och patientlagen, som ska ges till riksdagen i höst.

- En typisk situation när självbestämmanderätten prövas är när man råkar ut för något som innebär att man inte själv kan bestämma över sitt liv. Kanske man är medvetslös efter en sjukdomsattack? Eller en av parterna är i en hotfull situation, där någon annan persons hälsa eller trygghet är i fara?

Regeringsrådet Lotta Hämeen-Anttila är ordförande i arbetsgruppen och hon listar situationer på löpande band – där vår självbestämmanderätt prövas – och kanske begränsas, tillfälligt eller för en längre tid.

I sådana omständigheter måste det finnas klara bestämmelser om hur man – lagligt – får gå tillväga. Upprätthålla livet? Skydda vårdpersonal mot våldsamma personer? Hur göra med en minnessjuk person som irrar runt på stan?

Regeringsrådet Lotta Hämeen-Anttila är ordförande för beredningen av den nya klient- och patientlagen.
Lotta Hämeen-Anttila är ordförande för den arbetsgrupp som berett klient- och patientlagen. Regeringsrådet Lotta Hämeen-Anttila är ordförande för beredningen av den nya klient- och patientlagen. Bild: Yle/Anna Savonius autonomi,social- och hälsovårdstjänster,social- och hälsovårdsministeriet,lagstiftning,klient- och patientlagen

En arbetsgrupp med representanter från flera patientorganisationer plus så kallade erfarenhetsexperter har deltagit i beredningsarbetet, som den förra regeringen lämnade på hälft.

Nu säger gruppen att man är på slutrakan med mål att få kunna stadfästa den nya lagen 2020.

- De vanligaste situationerna när lagen prövas är vid jouren. Därför berör den väldigt olika typer av människor.

- De minnessjuka är den största gruppen, som omfattas av den nya lagen. Hittills har vi vårdat dem med oklara bestämmelser som varierar, förklarar Hämeen-Anttila.

Hon säger att grundlagen har ställt till många problem just gällande självbestämmanderätten.

- Vi måste kunna motivera varför vi tar till olika åtgärder, så att de står i samklang med grundlagen, säger hon.

Nu preciseras principerna för tvångsvård vid anorexi

En stor bit som arbetsgruppen lyfte fram handlar om tvångsvården och kriterierna för att vårdas mot sin vilja.

- Här har ordvalet varit väldigt ålderdomligt. Vi tar ätstörning som exempel. Här ska lagen gällande tvångsvård kunna tillämpas. Bestämmelserna har varit otydliga.

Hämeen-Anttila säger att man inte haft som mål att dramatiskt ändra på principerna för tvångsvård i lagstiftningen. Det viktiga är att folk får tillräckligt med tjänster när de behöver dem.

- Vi har funderat mycket över människans rätt att själv i ett tidigt skede säga hur hen vill bli behandlad. Att bli snabbintagen för psykiatrisk vård till exempel. Genast när personen ifråga förmår diskutera sin egen situationen är målet att beredas möjlighet att säga hur hen vill bli behandlad.

- Vi har länge talat om psykiatrisk vårdvilja eller -önskan och nu omfattas den av lagen. Vi hoppas också att den används överallt.

Ett dygn av tvångsvård – är det vettigt?

Missbruksproblematiken som Svenska Yle rapporterat om med hashtaggen #talaomknarket föranleder också frågor kring lagstiftningen, särskilt gällande tvångsvård.

- Vi har funderat på vårdtiderna här, säger Hämeen-Anttila. För dem som har rusmedelsproblem kan det finnas motivation att söka vård men avvänjningssymtomen blir så starka att krafterna sinar.

- Vi har utvecklat en tanke om att en missbrukare förbinder sig till (tvångs) vård då i ett dygn i taget. Typ: "Släpp inte ut mig på ett dygn". Den här viljeyttringen kan sedan förnyas efter behov.

Ett dygn är en väldigt kort tid ...

- Visst är den det. Men det har visat sig att en sådan här praxis kunde fungera. Man vill ta vara och respektera den berördas egen vilja också. Ett dygn kan räcka, då abstinenssymtomen är värst.

Är självbestämmanderätten (över sitt eget liv) helig i Finland?

- Vi tycker inte mera att det är så, inte efter en så lång period av intensiv lagberedning. Vi har jobbat länge på den här lagstiftningen nu.

Hur kommer vårdreformen att rådda till det här?

- Våra strukturer fungerar nog. Vårdreformen hör inte i sig ihop med vår lagstiftning. Vi har en stark substanslagstiftning i grunden, det är det viktigaste.

- Vi vet hur vi ska handla oberoende vem som erbjuder tjänsterna.

"Självbestämmanderätten har varit en grundfråga"

Sami Munther har deltagit i lagstiftningsarbetet som erfarenhetsexpert. Han har själv erfarenhet av psykiska problem och vård och upplever att han kunnat tillföra mycket praktiskt till lagberedningsarbetet.

- För mig har självbestämmanderätten varit en grundfråga. När jag själv varit på avdelning och behandlats illa har jag funderat mycket på de här sakerna.

Sami Munther är erfarenhetsexpert.
Sami Munther Sami Munther är erfarenhetsexpert. Bild: Yle/Anna Savonius lagstiftning,erfarenhetsexperter,klient- och patientlagen

Utvecklingen har gått framåt enligt Munther – och så också lagstiftningen. Han brände ut sig på 1990-talet och blev utan ordentlig vård, sådan som skulle ha hjälpt honom då.

Han började som erfarenhetsexpert 2011. Enda sättet att inverka på de här frågorna om vård och självbestämmande är att delta och påverka.

Jag vill vara delaktig i mitt eget liv― Sami Munther, erfarenhetsexpert

- Nu har jag återhämtat mig och är mera du med mig själv, förklarar han. Jag har mera distans och kan se den större bilden av mig själv, min problematik och samhället.

Hur har du kunnat bidra till lagstiftningen med klient- och patientlagen?

- På varje möte har jag fört fram livets olika värden, som respekt och bemötande. Man får inte straffa dem som vill komma tillbaka till arbetslivet. Vilka omständigheter leder till att man blir sjuk – sådant har jag kunnat berätta om.

- Det handlar ju om våra mänskliga rättigheter, betonar Munther.

Samtidigt, säger han, är det viktigt att ibland begränsa våra rättigheter. Här måste man följa gällande paragrafer.

- En stor sak för mig var att lagen nämner oss vid namn – erfarenhetsexperter. Vi är fem personer, från olika områden, som funnits med på beredningsmötena och därför känns det bra att vi nämns vid namn.

Munther säger att många av erfarenhetsexperterna har liknande erfarenheter som han – att inte ha fått den hjälp de behövde när det var aktuellt. Därför har det varit viktigt att tillföra egna aspekter på lagstiftningen så att andra inte behöver drabbas på samma sätt.

Stora beslut i livet fattas inte genom att knäppa med fingrarna, man behöver stöd och tid för att själv kunna avgöra― Sami Munther

- Det finns många grå zoner i vården, fortfarande. Anhörigas roll har också varit oklar när det gäller patienter med psykiska problem – för att nämna ett exempel. Som patient behöver man stöd för att kunna fatta beslut om sin egen situation, ifall man just då är instabil.

- Stora beslut gällande livet kan inte fattas med "ett knäpp", uttrycker sig Munther. De kräver tid och man behöver få den tiden, tillsammans med sina anhöriga.

"Var och en vill känna sig delaktig i sitt eget liv"

Sami Munther säger att det kommer att ta tid för vårdpersonal på alla plan att ta till sig den nya klient- och patientlagen. Alla behöver ny kunskap, också de studerande, om vilken praxisen är när det gäller självbestämmande för olika patientgrupper.

- Om man beter sig dåligt eller har impulsivt beteende, så finns det en orsak bakom det. Ifall man blir hörd som människa kan det bidra till att aggressiviteten minskar. Här är bemötandet oerhört viktigt.

- Var och en vill känna sig delaktig i sitt eget liv, det här är den viktigaste frågan för oss alla, summerar Sami Munther.

Läs mera:

Riksdagshuset

Politiker svarar på knarkproblemet - kan bli aktuellt med avkriminalisering

Flera länder, bland dem Norge och Portugal, har gått in för en avkriminalisering av missbrukarna för att sänka tröskeln att söka hjälp. Så här svarar de riksdagsledamöter som Svenska Yle har frågat om avkriminalisering.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes