Hoppa till huvudinnehåll

Också finländare kan hamna i klistret när Kina jagar spioner – Svenska Yles medarbetare turistade men blev tagen av polis

Meizhou bebos av en folkgrupp som heter hakka. En del hakkabyar består av enbart en byggnad som är konstruerat som ett fort, här som en cirkel.
Meizhou bebos av en folkgrupp som heter hakka. En del hakkabyar består av enbart en byggnad som är konstruerat som ett fort Meizhou bebos av en folkgrupp som heter hakka. En del hakkabyar består av enbart en byggnad som är konstruerat som ett fort, här som en cirkel. Bild: Yle/Björn Ådahl Kina,Hakka,Meizhou

"Kom aldrig tillbaka hit", stod det på skärmen på en smarttelefon som en officerare bestämt ville att jag skulle titta på. Sedan stannade han en buss och försäkrade sig om att jag och min hustru åkte iväg med den.

Några timmar tidigare hade min hustru och jag flanerat omkring i en unik, idyllisk by. Utan undantag hälsade byborna glatt på oss, och en jordbrukare bjöd oss på te i hans enkla men speciella boning.

Vi befann oss i kommunen Meizhou i det nordöstra hörnet av Kinas mest industrialiserade landskap, det sydliga Guangdong. Meizhou är en av de fattigaste och lantligaste delarna av Guangdong, och under de fem dygnen som vi tillbringade där såg vi inte en enda utlänning.

Nyfikna ungdomar, tvivelaktig hjälp

Från byn vandrade vi längs en landsväg till en tätort därifrån vi skulle ta en buss till närmaste stad. Medan vi väntade på den umgicks vi med några gymnasister som ivrigt försökte kommunicera med oss via översättningsprogram på deras smarttelefoner.

De här ungdomarna blev förskräckta när två soldater plötsligt dök upp. Ungdomarna vinkade åt oss när soldaterna förde oss bort.
De här ungdomarna blev förskräckta när två soldater plötsligt dök upp. Ungdomarna vinkade åt oss när soldaterna förde oss bort. De här ungdomarna blev förskräckta när två soldater plötsligt dök upp. Ungdomarna vinkade åt oss när soldaterna förde oss bort. Bild: Yle/Björn Ådahl Kina

När bussen anlände dök två soldater upp. De tecknade åt oss att vi inte skulle stiga på utan istället följa med dem.

- Vi vill hjälpa er, skrev en av soldaterna på sin smarttelefon medan de tog oss till ett närbeläget tehus.

Surmulen officerare, oönskad bilfärd

Efter en stund anlände officeraren. Till skillnad från de två soldaterna var han inte på gott humör utan meddelade bara - igen via en smarttelefon - att han ville se våra pass.

När officeraren noggrant hade granskat passen blev vi underrättade om att vi skulle bli körda till en polisstation. Vi ville få reda på orsaken, för vi visste att våra pass och visum var i sin ordning.

- Ett kort förhör, förklarade en av soldaterna via sin smarttelefon.

Överraskande polis, väntade misstankar

På stationen blev vi visade in i ett rum där två civilpoliser bidade sin tid. Snart steg en kvinnlig konstapel in, och till vår stora förvåning visade det sig att hon pratade flytande engelska.

Konstapeln översatte sedan officerarens frågor. Det blev genast uppenbart att han inte trodde på att vi var vanliga turister.

- Här på landsbygden finns det inget av intresse för utlänningar, så vad har ni här att skaffa, var den huvudsakliga innebörden i hans frågor som han ställde gång efter annan.

Problematisk avsaknad, talande kommentar

Officeraren tyckte också att det var konstigt att vi inte hade en guide med oss. Vi förklarade att vi har besökt Kina otaliga gånger och att vi därför vet att vi klarar oss på egen hand.

- Men en guide kan också se till att man inte ser sådant som man inte ska se, inflikade konstapeln då.

Småningom blev det uppenbart att konstapeln började inse att vi verkligen var turister. Hon verkade tycka att det var allt mer pinsamt att officeraren fortsatte förhöret.

Till slut var ändå också officeraren tillfreds. Han fotograferade våra pass och följde oss till närmaste plats därifrån vi kunde ta en buss bort från tätorten.

Kinesiska poliser marscherar med automatgevär i händerna och solglasögon.
Kinesiska poliser marscherar med automatgevär i händerna och solglasögon. Bild: EPA/Roman Pilipey Kina,poliser

Ömtåliga missiler, allmän misstänksamhet

Under bussfärden funderade vi febrilt på hur det kunde vara möjligt att vi, två finländare som närmar sig pensionsåldern, av allt att döma hade misstänkts för att vara någon form av spioner. Förklaringen hade antagligen att göra med det faktum att soldaternas uniformer avslöjade att de tjänstgjorde i Kinas missilstyrkor, så det fanns sannolikt en missilbas i närheten.

Tillbaka i Hongkong fick jag läsa att det kinesiska säkerhetsministeriet har utarbetat nya webbsidor som sporrar kineserna att rapportera utlänningar som kan utgöra ett hot mot den nationella säkerheten. De som avslöjar spioner eller spionage belönas med upp till 65 000 euro.

Det styrande kommunistpartiet anser i allt högre grad att i synnerhet USA men också andra västländer försöker sätta käppar i hjulen för utvecklingen i Kina. När partiets misstänksamhet sprider sig till gräsrotsnivån kan den dess värre tydligen ta sig uttryck i regelrätt paranoia.

Björn Ådahl, Meizhou/Hongkong

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes