Hoppa till huvudinnehåll

På gränsen

Brexit har fått världen att vända blicken mot Irland igen

Om ett knappt år ska den stå här – gränsen mellan EU-landet republiken Irland och Nordirland, som tillsvidare hör till Storbritannien.

Lifford i republiken Irland och Strabane i Nordirland förenas av en bro. Bron hör till de mest livligt trafikerade gränsövergångarna längs den över 500 kilometer långa gränsen mellan Nordirland och republiken Irland. Det finns närmare 300 gränsövergångar.

Det är en bro som det hänt en hel del på.

Här talar man fortfarande om den 26-åriga kvinnan Brid Carr som dödades vid bron i skottväxling mellan brittiska soldater och IRA då hon var på väg hem från sitt jobb i hotellet i Strabane i september 1971.

En staty vid gränsen mellan Nordirland och Irland.
En staty vid gränsen mellan Nordirland och Irland. Bild: Yle/ Johannes Waris Brexit,Nordirland,Kungariket Irland

I dag löper trafiken smärtfritt och det är bara det faktum att hastighetsbegränsningarna anges i miles i stället för kilometer i Nordirland och de tvåspråkiga vägskyltarna på den irländska sidan som berättar om att det här står en gräns mellan två länder.

Städerna har sammanlagt runt 20 000 invånare, av vilka Strabane står för åtminstone tre fjärdedelar.

Fler än 30 000 människor tar sig dagligen över gränsen för att jobba, handla eller studera. På parkeringsplatsen vid snabbköpet i Strabane har majoriteten av bilarna irländska republikens registerplåtar.

En och samma stad

I praktiken är Lifford och Strabane en och samma stad, säger många jag pratar med, och här vill man verkligen inte ha några gränskontroller på bron.

- Det skulle kännas underligt. Jag tycker inte om tanken, säger James Noonan, som arbetat som brevbärare på andra sidan floden i Strabane i 35 år.

Han berättar om brittiska soldater som utförde kontroller på personer som skulle på fotbollsmatcher till Derry som ligger 20 kilometer från Lifford och Strabane.

- Det kunde ta en timme och de gick igenom alla ens saker, säger Noonan.

Det har löpt 20 år sedan det så kallade Långfredags-fredsavtalet i Nordirland. Avtalet har lett till en avmilitarisering av gränsen, och den brittiska militärbaracken som kännetecknade gränsen tidigare har varit borta redan länge.

I juni borde det finnas en lösning på frågan om vad som händer med gränsen efter brexit.

får på nordirland
får på nordirland Nordirland

Farhågorna kring gränskontroller är ofta ekonomiska. Brian Gallagher driver en liten butik i Lifford.

- Gränskontroller skulle påverka oss, eftersom vi har mycket handel över gränsen, säger Gallagher.

Politikernas löften om att gränskontrollerna i praktiken skulle kunna göras "lättare" genom tekniska lösningar som kameror och annan övervakningsutrustning verkar inte vara realistisk.

- I den här delen av landet skulle kamerorna plockas bort på två dagar, säger Gallagher.

Mary, som jobbar i kassan, bor i Strabane och tar sig över gränsen flera gånger per dag, bland annat för att äta lunch.

- Jag anser att det inte borde finnas någon gräns där överhuvudtaget. Hela ön Irland borde vara ett land, säger hon.

Det är en mycket vanlig åsikt i de här gränstrakterna.

Brian Gallagher utanför sin butik i Lifford.
Hela Brexit var de konservativas och engelska högermediernas påhitt som inte gynnar någon i den här delen av världen, anser Brian Gallagher som inte tror på någon "teknologisk lösning" för gränsen Brian Gallagher utanför sin butik i Lifford. Bild: Yle/ Johannes Waris Irland,Nordirland,Brexit
Sarah McGerriarty säljer grönsaker i Strabane på gränsen mellan republiken Irland och Nordirland.
Sarah McGerriarty säljer grönsaker vid gränsen mellan republiken Irland och Nordirland. Sarah McGerriarty säljer grönsaker i Strabane på gränsen mellan republiken Irland och Nordirland. Bild: Yle / Johannes Waris Irland,Nordirland,Brexit

- Min pappa odlar potatis på andra sidan gränsen, så vi är lite oroliga över hur det kommer att gå med det, säger Sarah McGerriarty som säljer grönsaker i Strabane.

Brexit innebär kontroller vid export och import.

För närvarande är reglerna för till exempel livsmedelsäkerhet och djurskötsel identiska på båda sidorna om gränsen. Det beror långt på att bägge länder är medlemmar i EU.

En hård gräns skulle vara speciellt ödesdiger för livsmedelsindustrin i området. Det är inte alls ovanligt att produktionskedjan korsar gränsen flera gånger om.

Livsmedelsindustrin viktig

Den nordirländska ekonomin är beroende av livsmedelsexporten. Största delen av exporten till EU-länder går över gränsen.

Nästan hälften av allt fårkött som produceras i Nordirland transporters söderut över gränsen för processering. Det samma gäller närmare 40 procent av mjölken som produceras i Nordirland.

Mat och dryck är den största tillverkningssektorn i Nordirland och uppskattningsvis en av tio jobbar inom livsmedelsindustrin.

I gränstrakterna är andelen högre.

"Någonstans måste gränsen gå – här eller i havet"

Frank Heron traskar mot hemmet i Lifford. Han har besökt vänner i Strabane. Det gör han så gott som dagligen.

- För 25 år sedan skulle det ha varit farligt att stå här på bron, säger Heron.

Heron är inte glad över tanken om att hans dagliga promenader och butiksbesök skulle försvåras av gränskontroller.

Om britterna vill lämna den gemensamma marknaden så måste det finnas en gräns någonstans. Antingen går den i havet mellan Irland och Storbritannien, eller så går den här på min bakgård― Frank Heron
Liffordbon Frank Heron vid gränsen mellan republiken Irland och Nordirland.
Liffordbon Frank Heron besöker Strabane så gott som varje dag. Liffordbon Frank Heron vid gränsen mellan republiken Irland och Nordirland. Bild: Yle/ Johannes Waris Irland,Nordirland,Brexit

Ett enat Irland på agendan

55 procent av nordirländarna röstade mot ett brittiskt utträde ur EU i folkomröstningen i juni 2016. I Strabane var andelen högre – 67 procent.

Här röstar så gott som varannan väljare på det irländsk-republikanska partiet Sinn Fein vars mål är ett enat Irland

Nu går det livat till i partiets kontor i Strabane. Partiet förbereder sig för ett mellanval där en representant för Strabane och övriga västra Tyrone ska väljas till parlamentet i Westminster.

Sinn Fein vägrar dock av tradition att ta emot platser det brittiska parlamentet.

Brian McMahon är lokalpolitiker för Sinn Fein, och precis som många Sinn Fein-politiker från hans generation, har han tillbringat flera år i fängelse under oroligheterna i Nordirland.

- Osäkerheten har redan nu en effekt på gränsområden. Ingen vill investera i området. Alla kommer att få lida av problemen som brexit för med sig för oss, katoliker, protestanter, alla, säger McMahon.

Sinn Feins talesperson i Strabane
Brexit har satt tanken om ett Irland på agendan i kretsar där det aldrig tidigare ens talades om den möjligheten, säger Sinn Fein-medlemmen Brian McMahon. Sinn Feins talesperson i Strabane Bild: Yle/ Johannes Waris Sinn Féin,Brexit,Irland,Nordirland,Strabane

En framgångssaga för hela Irland

- Den fria rörligheten för människor och varor, och en i praktiken osynlig gräns mellan republiken Irland och Nordirland har varit en viktig del av fredsprocessen och studier visar att den medfört att nordirländska katoliker känt sig mer som en del av samhället i Nordirland,säger sociologen Katy Hayward, som forskar i brexit och gränsen vid Queen's University i Belfast.

- Det andra problemet är att personer som skulle jobba med gränskontroller skulle vara potentiella offer för politiskt våld, precis som under tidigare år.

Katy Hayward på sin bakgård i Belfast.
Brexitspecialisten och forskaren Katy Hayward vid Queen's University i Belfast. Katy Hayward på sin bakgård i Belfast. Bild: Yle / Johannes Waris Nordirland,Irland,Brexit
Michel Barnier vid murarna i Derry.
EU:s primära brexitförhandlare Michel Barnier besökte Derry i måndags. Derry, eller Londonderry, är en av de större städerna i Nordirland som ligger nära gränsen. Michel Barnier vid murarna i Derry. Bild: EPA Brexit,Nordirland,Irland,Michel Barnier,Eu,Londonderry

Vad kommer att hända nu?

- Det mest sannolika utfallet är nog någon typ av specialarrangemang för Nordirland i förhållande till EU, säger Hayward.

Hur gränsen kommer att se ut vet vi inte, men det vi vet med säkerhet är att det kommer att vara en betydligt hårdare gräns än vad vi har nu― Katy Hayward
Arlene Foster, ledaren för DUP.
DUP:s ordförande Arlene Foster. Storbritanniens premiärminister Theresa Mays konservativa regering är beroende av stöd från det nordirländska unionistpartiet. Arlene Foster, ledaren för DUP. Bild: EPA-EFE/PAUL McERLANE Arlene Foster,Democratic Unionist Party

- Ingen tror att vi kommer att återgå till våldsamheter, men jag anser att det är extremt osäkert att ha gränser och territorium i centrum för politiska debatter igen.

- En av fredsprocessens stora framgångssagor har varit att avpolitisera gränsen. Det är mycket beklagligt att vi nu håller på att gå i från det, säger Hayward, innan hon ger sig av för att tala på en konferens – på andra sidan gränsen.