Hoppa till huvudinnehåll

Antisemitism i Tyskland: ”Offentligt judiskt liv endast möjligt under polisskydd”

Charlotte Knobloch
Charlotte Knobloch Charlotte Knobloch Bild: Johnny Sjöblom Charlotte Knobloch

Tyskland får ta bakslag efter bakslag i kampen mot antisemitismen. Det anser Charlotte Knobloch, en av de mest kända judiska profilerna i landet. Som de stora problemen ser hon högerpopulister och muslimska invandrare som kommer till Tyskland med judehat i bagaget.

Synagogan i München badar i solljus. Med sina väggar som påminner om klagomuren i Jerusalem står den i djärv kontrast till många av de övriga husen i stadskärnan av München.

En djärv kontrast är det också mellan mänskorna som rör sig här under en vanlig onsdagseftermiddag.

Det är många föräldrar som hämtar sina barn från den judiska skolan och så är det de kostymklädda männen, som med vaksam blick och allvarlig min patrullerar kring byggnaderna.

Synagoga i München.
Synagogan och det judiska museet i München. Synagoga i München. Bild: Johnny Sjöblom Synagoga,München

De närmast liggande gatorna är avspärrade för biltrafik. På så gott som varje hus i området är övervakningskameror installerade.

Offentligt judiskt liv i Tyskland är i dag möjligt endast under polisskydd och med rigorösa säkerhetsarrangemang, säger hon jag är här för att träffa.

– Då vi började bygga synagogan och de övriga husen utgick jag från att säkerhetsarrangemangen skulle vara mer eller mindre överflödiga då allt stod klart för ungefär tio år sedan.

– Nu senare har jag tvingats konstatera att jag hade fullkomligt fel. I dag är säkerhetsläget betydligt sämre och vi behöver mer övervakning än tidigare, säger Charlotte Knobloch som är ordförande för den judiska församlingen i München och den kanske mest kända judiska profilen i hela Tyskland.

Antisemitism på skolgården

Under de senaste veckorna har antisemitismen igen varit på tapeten i Tyskland.

Man frågar sig hur det är möjligt att antisemitismen har hittat sin väg till skolgårdarna, i synnerhet vid skolor i Berlin.

– Att jude används som skällsord på tyska skolgårdar hade jag inte räknat med, åtminstone inte under min livstid, säger Knobloch.

I fallet med just Berlinskolorna visar en undersökning som rundradiobolaget RBB rapporterar om att antisemitism i kombination med islamism hör till skolvardagen bland en hel del elever med turkisk- och arabisk bakgrund.

I undersökningen konstateras bland annat att de antisemitiska tankegångarna härstammar från imamer och moskéföreningar.

För en tid sedan ordnades i Berlin och flera andra tyska städer evenemang där deltagarna bads bära den traditionella judiska huvudbonaden, kippan.

Bakom protesterna låg en händelse där en ung man attackerades på gatan efter att han ville pröva vad som händer om man går runt i Berlin med en kippa på huvudet.

Mannen hann gå bara några hundra meter innan han och hans kompis blev antastade och attackerade av några unga män med arabisk bakgrund.

– De här barnen och ungdomarna är ju inte födda som antisemiter, så man måste utgå från att det här kommer från föräldrarna, från hemmen och från samhället, säger Knobloch.

Överlevde under falsk identitet

Själv vet den pigga 85-åringen mer än väl vad antisemitism i dess värsta form handlar om.

Charlotte Knobloch överlevde Förintelsen undangömd på en bondgård i Bayern. En familjebekant lät omvärlden förstå att den då tioåriga flickan var ett utomäktenskapligt barn och räddade på så sätt hennes liv.

Efter kriget hade hon tänkt lämna Tyskland för gott, men till slut valde hon att stanna i alla fall.

Sedan mitten av 1980-talet leder Knobloch den judiska församlingen i München och hon är tidigare chef för det judiska centralrådet i Tyskland.

När hon nu talar om att kampen mot antisemitismen i Tyskland endast präglas av bakslag, väcker det alltså uppmärksamhet.

För israeliska flaggor brinner också i Tyskland. När president Donald Trump i december meddelade att han tänker flytta den amerikanska ambassaden i Israel till Jerusalem väckte det vrede också i Tyskland, främst bland muslimska demonstranter.

– Jag har redan länge varnat för de här demonstrationerna och det hat mot judar som demonstranterna sprider, men mina varningar har klingat för döva öron och det här har fått fortsätta, säger Knobloch.

Problem från två håll

Knobloch ser det som ett stort problem att muslimska flyktingar kommer till Tyskland med ett hat mot Israel och mot judar i bagaget.

– Hat från muslimsk sida är vi ständigt konfronterade med. Så klart handlar det i flyktingsituationen om mänskor som behöver hjälp, men samtidigt finns det mänskor bland flyktingarna där man verkligen måste överväga om de alls borde få den här hjälpen.

Men när det kommer till antisemitism i Tyskland ser Knobloch också ett annat problem. Det högerpopulistiska partiet AfD.

Partiet har hela tiden styrt högerut och antisemitiska tankegångar har fått förekomma.

– Partiet sprider hat mot judar, mot religioner och hat mot mänskor. Tyvärr så gör man det dessutom med stor framgång, säger Knobloch.

Hon har också hårt kritiserat AfD för att vissa säger att partiet ställer upp för judar i Tyskland då man försöker förhindra att fler muslimska flyktingar kommer till landet.

”Skammens minnesmärke”

Inom AfD har flera uttalanden om judar och Tysklands historia väckt kritik.

Det mest omdiskuterade fallet är talet där Björn Höcke, en av de mest kända AfD-medlemmarna, kallade minnesmärket över Förintelsen för ett skammens minnesmärke.

Höcke frågade sig bland annat om något annat land än Tyskland skulle ställa upp ett sådan här minnesmärke på en synlig plats i centrum av huvudstaden.

Efter uttalandet diskuterades om Höcke skulle bli utslängd från partiet, men i dag är det mer eller mindre klart att han inte blir av med sitt partimedlemskap.

Knobloch hade hoppats på att de övriga partierna på något sätt hade kunnat förhindra AfD:s starka frammarsch, men vad man ska göra åt situationen nu längre har hon inget direkt svar på.

Stora oklarheter i statistiken

I Tyskland registrerades ifjol närmare 1 500 brott med antisemitiska förtecken.

Mörkertalet är ändå stort då brotten riktade mot judar också kan finnas listade i statistik över politisk- eller högerextremistiska brott.

Från judisk sida betonas också att många brott aldrig anmäls, då sannolikheten att de reds ut och att man får fast de skyldiga är så gott som obefintlig.

Vem som begår brotten är likaså en aning oklart – just nu pekar statistiken främst i riktning ytterhögern.

För att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv i Tyskland tillsatte regeringen nyligen ett ombud med ansvar för de här frågorna.

Som en första åtgärd har ombudet bland annat lovat att se över just statistiken kring brotten mot judar, för att därefter kunna ta itu med saken.

– Så som statistiken nu ser ut återspeglar den inte verkligheten, säger det nya ombudet Felix Klein till tidningen Bild.

En livsuppgift

Charlotte Knobloch har redan länge efterlyst ombud för judiska frågor och hon anser att riktningen nu är den rätta även om åtgärden kommer sent.

– Det görs nog en hel del, men man är rätt så sent ute. Antisemitiska tankegångar är redan fast förankrade.

– Man får ändå inte ge upp hoppet, med de rätta personerna på de rätta posterna kan man uträtta mycket och vi gör förstås vårt bästa för att stöda de här personerna i deras arbete, säger Knobloch.

Själv vägrar hon tro att det skulle vara omöjligt att bekämpa antisemitism.

– Jag har vigt en stor del av mitt liv åt att bygga broar mellan judiskt och icke-judiskt liv och jag hoppas att jag har gjort det med framgång. Annars måste man se det som att jag har misslyckats och inte uppnått det jag ville, säger Charlotte Knobloch.

Synagoga i München.
Synagoga i München. Bild: Johnny Sjöblom Synagoga

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes