Hoppa till huvudinnehåll

Det värker så du tror att huvudet spricker - vad händer i hjärnan vid migrän?

Henkilö Migreenissä
En kvinna som håller händerna för ansiktet. Henkilö Migreenissä Bild: Yle/ Raili Löyttyniemi migrän,sinnesstämning,depression,nervsystemet

Migrän är en av de vanligaste hjärnsjukdomarna. Och enbart i Finland lider över en halv miljon av den plågsamma huvudvärken. Ny forskning visar att ärftligheten spelar en stor roll tillsammans med andra riskfaktorer. Här tar vi också upp de olika faktorer som kan utlösa ett anfall och de olika faserna under en attack samt en kort beskrivning av de nyaste medicinerna inom området.

Anfallen varierar men de kan också för den erfarna migränikern vara verkligt smärtsamma och skrämmande. En tröst är ändå att inga bestående förändringar sker i huvudet. Ingenting förstörs och efter anfallet fortsätter livet som förr.

Nästan var tionde finländare har migrän. Det betyder en halv miljon finländare. En del av patienterna upplever att sjukdomen märkbart begränsar deras liv. Men de flesta står ut och klarar sig.

En neurologisk sjukdom

Migrän är en neurologisk sjukdom som kan drabba alla. Den är ett komplicerat samspel mellan nerv- och blodkärlssystemen, som pågår under ett migränanfall. Samtidigt frigörs kemiska ämnen som gör blodkärlen extra smärtkänsliga.

Migrän tros vara en neurovaskulär sjukdom vars mekanismer börjar inuti hjärnan för att sedan sprida sig till blodkärlen. Den exakta mekanismen för huvudvärken som uppstår vid migrän är oklar.

- Migrän är en attack-sjukdom i hjärnan dit det hör en rad ofrivilliga störningar i det autonoma nervsystemet. Till exempel att man blir blek, får förändringar i svettutsöndringen, störningar i tarmfunktionen och illamående.

Men attackerna går om och all kroppsverksamhet återgår till det normala, förklarar professor Markus Färkkilä som är f.d. överläkare i neurologi, och har forskat i migrän i cirka tjugo år.

Bild av manshuvud, hjärnan synlig
Vad händer i hjärnan under ett migränanfall? Bild av manshuvud, hjärnan synlig Bild: Mostphotos / Sebastian Kaulitzki hälsa,hjärnan,huvudvärk,Hjärnforskning,cirkulationsstörningar i hjärnan,hjärna

Störningstillstånd i hjärnan

Under de senaste åren har man kommit fram till att nervcellernas funktion ändras under ett anfall. Troligtvis så att cellhinnornas genomtränglighet förändras och nervcellernas verksamhet avtar, säger Färkkilä.

När cellverksamheten dämpas så förändras blodcirkulationen. Kring blodkärlen i hjärnan uppstår en inflammationslik reaktion och de inflammationsämnen som förmedlar smärta får till stånd en hård huvudvärk.

Smärtan åtföljs ofta av illamående, kräkningar, ljuskänslighet, ljudkänslighet, luktkänslighet, trötthet och irritabilitet.

Migrän är alltså ett störningstillstånd i hjärnan. Och man vet inte exakt hur tillståndet uppstår.
Hjärnan
Ett migränanfall kan kännas som en explosion i hjärnan. Hjärnan hjärnan

Utlösande faktorer

De vanligaste faktorerna, så kallade triggerfaktorer, som kan utlösa migrän är starkt ljus, stress, hormonförändringar och alkohol. Att vissa livsmedel som choklad, starka ostar, rödvin, citrusfrukter, starkt kryddad mat eller en del livsmedelstillsatser skulle utlösa migrän finns det inga belägg för, säger Markus Färkkilä.

Inte ens choklad. Färkkilä förklarar att sambandet snarare är det man upplever ett ökat sockerbegär innan ett migränanfall och äter choklad och så bryter attacken ut.

- Inte för att du åt choklad utan för att du i vilket fall som helst höll på att få ett migränanfall, betonar han.

Men även långvarig fysisk träning, p-piller, för mycket eller för lite sömn, hetta och starkt solljus, starkt blinkande ljus, höga ljud och starka lukter, svängningar i temperatur och lufttryck kan utlösa ett anfall. Migränanfall kan även utlösas utan att de går att härleda till någon triggerfaktor.

Män har i allmänhet kortare attacker än kvinnor. Kvinnor får ofta migränanfall i samband med menstruation och ägglossning.

Många olika symptom

Ett migränanfall kan vara väldigt skrämmande. Varför kommer orden ut i fel ordning och det är svårt att producera hela meningar?

Varför domnar munnen och händerna och varför blir synfältet suddigt eller så kan det se ut som sågtandade bollar svävar i luften? Och varför gör den bultande huvudvärken allt omöjligt?

- En hård huvudvärk väcker ofta rädsla och gör det svårt att göra normala och vanliga saker. Värken är den värsta av symptomen. Många har också en känsla av att hjärnan stannar. Det blir svårt att tänka och tala och man är rädd för synstörningarna, säger Färkkilä.

Migrän med eller utan aura

Det vanligaste symtomet på aura är att du upplever synfenomen, som exempelvis ett växande tomt hål i synfältet, suddiga dallrande synintryck, sicksackmönster, blixtar, flimmer eller dubbelseende.

Du kan också få stickningar och domningar kring munnen och i ena armen. Det kan börja i handen för att sedan sprida sig upp längs armen. Du kan få svårt att styra kroppen och att prata som vanligt. Det kan också hända att du får förvrängd kroppsuppfattning.

En människas huvud.
Symtomen under aurafasen brukar vara likartade hos en och samma person, men kan variera en hel del mellan olika personer. En människas huvud. Bild: Pixabay hjärnan,huvudet,människan (art)

Auran kommer oftast före värken

Om du har migrän med aura är det vanligt att auran kommer före huvudvärken. Auran varar oftast tjugo till trettio minuter, ibland upp till en timme. Efter det att auran börjat ge med sig brukar huvudvärken komma. Auran kan förekomma också under huvudvärksfasen.

Det förekommer också migrän med enbart aura, utan någon huvudvärk. Det här förekommer hos cirka 2 procent av migränikerna. Detta blir vanligare med stigande ålder.

Ibland kan det vara svårt att skilja cirkulationsrubbningar i hjärnan, till exempel stroke, från migrän med aura men utan huvudvärk. Det kallas också värklös migrän.

Första tecknen på migrän är vanligtvis trötthet, gäspningar,
förändrad sinnesstämning, irritation, depression eller eufori, trötthet, sug efter vissa livsmedel, stela muskler (särskilt i nacken), förstoppning eller diarré, samt känslighet för lukter eller ljud.
På dem följer synstörningarna.

- Aurasymptomen kan vara olika och i bland är auran det enda som uppstår. Vid migrän utan aura börjar huvudvärken direkt, säger Markus Färkkilä.

De som lider av migrän lär sig att känna igen sina triggers och att undvika dem. Regelbunden hälsosam livsstil samt att inte låta nacke och axlar att bli spända samt att undvika stress och alkohol verkar hjälpa samt lämplig motion och solglasögon.

Migrän kan också vara olika under olika livsskeden. Den kan också bli lättare och till och med försvinna under många år.

Man har inte hittat en migrän-gen men ny forskning visar på hög ärftlighet

Det är inte helt klarlagt varför man får migrän, men det förefaller till stor del vara en ärftlig sjukdom.

Cirka 70 procent av personer med migrän uppger att de har en nära anhörig med migrän.

Man har inte kunnat hitta en migrän-gen utan det finns många olika. En del gener till och med skyddar mot migrän och en del verkar utsätta för migrän.Det verkar finnas många gener som höjer risken när de uppträder samtidigt uppstår ett anfall.

Markus Färkkilä har varit med och kartlagt gener som kan förorsaka migrän. Forskarna har mätt blodcirkulationen och nervcellsverksamheten i hjärnan och undersökt gener.

Man vet en hel del om migrän-gener men ingen av dem kan enskilt förklara orsaken till att migrän uppstår.

Ny forskning visar på ärftlighet

Ny unik finländsk forskning visar på att tusentals gener samverkar till att migrän går i arv. Risken att ärva migrän beror också på vilken typ av migrän det handlar om.

Undersökningen visar att det finns klara skillnader i ärftligheten mellan migrän med eller utan aura.

I undersökningen kom man också fram till att det finns skillnader i den genetiska bakgrunden mellan olika typer av migrän och att genetiska riskfaktorer i samverkan har stor betydelse för hur migrän går i arv.

De genetiska riskfaktorernas börda är större hos dem som lider av migrän med aura och unga migränpatienter.

Fortfarande vet man rätt lite om hur migrän går i arv.

Forskare hoppas nu att de nya forskningsresultaten ska snabba på utvecklingen av individuella vårdinsatser.

Den nya forskningen publicerades i vetenskapstidskriften Neuron den 3.5.2018.

Yttre faktorer påverkar migräntröskeln

Man vet att individens motståndskraft varierar över tiden och ibland talar man om en persons ”migräntröskel”. När tröskeln är hög har man liten benägenhet att utveckla ett migränanfall och vice versa.

Inre och yttre faktorer som hormonsvängningar, långdragen mental stress, avslappning efter stress, stark trötthet, väderomslag eller hög läkemedelskonsumtion kan påverka ”migräntröskeln”.

Anfallen uppträder när antalet utlösande faktorer är nog starka och/eller många nog för att i tillräcklig utsträckning sänka individens tröskelnivå.

Ett rep som håller på att brista.
Någon forskare är till och med av den åsikten att om man är tillräckligt stressad så kan vem som helst få ett anfall. Ett rep som håller på att brista. Bild: Mostphotos stress,stressreaktioner,stresshantering,bråttom

Migrän är vanligare hos kvinnor

I Finland lider cirka 10 procent av befolkningen av migrän. Av kvinnor cirka 20 procent och av män runt 6-7 procent.

Barnmigrän är lika vanligt hos både flickor och pojkar men efter tonåren är det långt fler kvinnor som migrän än män.

kvinna sitter på golvet med huvudet mot knäna, ser deprimerad ut.
Migrän börjar också ofta först i tonåren. Man vet att menstruationen för många kvinnor är en utlösande faktor. kvinna sitter på golvet med huvudet mot knäna, ser deprimerad ut. Bild: Shuttetstock depression

Graviditet kan innebära en tillfällig förbättring för en del, medan andra får en försämring under denna period. Efter klimakteriet blir migränanfallen ofta lindrigare men det finns människor som har svår migrän även vid hög ålder.

Skrämmande anfall

- Det verkar som att hjärnfunktionen återgår till det normala efter ett migränanfall. Men under de senaste åren har forskning visat att personen som lider av migrän med aura, har en något förhöjd risk att få cirkulationsstörningar också i fortsättningen

Risken är ändå väldigt liten enligt Färkkilä.
- Exempelvis tobaksrökning och högt blodtryck och högt kolesterol är mer betydande faktorer.

Migrän är inte självförvållad.

- Folk förstår inte att migrän har en stark biologisk bakgrund och att det handlar om ett störningstillstånd i hjärnan, det här upplevs som psykiskt tungt för dem som lider av migrän.

En illustration av en stort öppet piller därifrån det kommer små kugghjul ut och åker till ett huvud.
Många människor tror att en migränpatient kan påverka migränanfallen. En illustration av en stort öppet piller därifrån det kommer små kugghjul ut och åker till ett huvud. Bild: Mostphotos hjärnan,hjärnskador,mental hälsa,mediciner,vetenskap,depression,Tablett,forskning,neurologi

Många lider verkligen och blir sängliggande många dagar i månaden, oförmögna att jobba, studera eller att sköta hemarbeten.

Tack vare de nyaste medicinerna som verkar förebyggande mot migrän är många migräniker i dag nästan symptomfria.

Professor Färkkilä anser att om man får ner patienternas månatliga attacker till hälften så kan man anse att det fungerar.

Beträffande läkemedlesutvecklinen har man har nyligen publicerat lovande forskningsresultat.

En signalsubstans, känd med förkortningen CGRP, verkar i centrala nervsystemet genom att den förstärker smärtan i blodkärlens väggar. Den verkar vara en av de centrala orsakerna till att migrän uppstår.

CGRP har länge ansetts spela en avgörande roll för orsakerna till migrän.

- Man har märkt att man kan blockera den här signalsubstansen med ett att intravenöst tillföra en peptid som binder till sig själva CGRP-molekylen.

Preliminära forskningsresultat visar att för dem som fått placebomedicin minskade migränen med 30 procent medan för dem som fått den nya peptiden var minskningen upp till 70 procent.

- Det här visar att det här faktiskt kan vara ett bra preventivt läkemedel som fungerar bättre än andra tidigare preventiva mediciner, säger Färkkilä.

Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar. Om fler av oss blir hjälpta genom en ny förebyggande medicin skulle det spara såväl lidande som stora samhällsekonomiska kostnader för sjukfrånvaro, vård och anfallsmediciner.

- Man har också märkt att depression hör till migrän, kanske så att depression och migrän har samma genetiska bakgrund. Och att bära en så tung sjukdom genom hela livet är psykiskt tungt annars också.

Migränanfallets olika skeden

Migränanfallet kan normalt delas upp i flera mer eller mindre distinkta faser. Långt ifrån alla patienter upplever samtliga faser.

1. Prodromalfasen

Prodromalfasen, som upplevs av omkring 70 % av patienterna, föregår själva migränhuvudvärken med associerade symtom och varar mellan 2 och 48 timmar.
Man kan då uppleva väldigt varierande symtom som att vara alert eller slö, utåtriktad eller inåtvänd, hyperaktiv eller trött, klartänkt eller okoncentrerad, törstig och hungrig eller vara illamående och led på mat.

Omgivningen kan lägga märke till prodromalen genom att en person blir mer irriterad, hyperaktiv, får svårt att koncentrera sig, får ökat begär efter sötsaker.

2. Aurafasen

Omkring 10 procent av alla migräniker uppger att de har aurasymtom vid varje anfall, medan omkring 30 procent anger att aurasymtom bara ingår i vissa av anfallen.

Aurasymtomen inleder vanligen migränattacken, utvecklas gradvis under 5 till 20 minuter och varar sällan längre än 1 timme. Vanligt är de pågår i cirka 20-30 minuter.
Efter det kan det förekomma en lugn intervall på en knapp halvtimme innan huvudvärken sätter in.

Vanliga aurasymtom är flimmer i form av skarpt lysande zick-zack mönster, punkter eller blixtar följt av ett mer eller mindre utbrett synfältsbortfall. Betydligt mera sällsynt är domningar i ena kroppshalvan, svårighet att tala eller hallucinationer.

Till skillnad från motsvarande epileptiska anfallssymtom sitter känselförnimmelserna i samband med migrän än på höger, än på vänster sida.
Aurasymtomen vid migrän uppvisar också ett långsammare spridningsmönster. Domningarna börjar vanligtvis i fingrarna och sprider sig en bit upp på underarmen under loppet av minuter och därefter till ansiktet.

3. Huvudvärksfasen

För drygt två tredjedelar av migränikerna utgör huvudvärksfasen första tydliga tecknet på att en attack är i antågande. Den börjar som en mild molande värk, för att under en timmes tid successivt tillta i intensitet.

Fullt utvecklad är huvudvärksattacken förenad med en svår smärta som av patienten beskrivs som glödgad, skärande eller bultande.
Vanligt är att huvudvärken omfattar endast ena halvan av huvudet, men den kan också växla till motsatta sidan eller förekomma i hela huvudet eller kännas mest i till exempel tinning eller bakhuvud.

4. Resolution och återhämtning

Under migränanfallets senare faser återgår individen långsamt men säkert till sitt normaltillstånd. Patienten känner sig vanligtvis mycket trött och urlakad i upp till ett par dygn efter attacken.

Artikeln är delvis baserad på artikelserien: Oudot tunteet som är en serie radiprogram som tar upp olika fenomen. Redaktör Ilona Ikonen.
Sammanställd på finska av redaktör Raili Löyttyniemi

Vi har dessutom intervjuat Professor Markus Färkkilä som är pensionerad överläkare i neurologi för artikeln.

Källor:
FIMM
Neuron
Huvudvärksförbundet
Internetmedicin.se

Här kan du läsa mera om den nya finländska migränforskningen
i Vetenskapstidskriften Neuron

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix