Hoppa till huvudinnehåll

Black Rose Wars, Secret Hitler, Spirit Island – brädspel inspirerar som aldrig förr, men var är alla kvinnor och barn?

Björn Fast, Ari Suomi, Niclas Willberg och Thomas Sundell sitter och spelar brädspel.
Björn Fast, Ari Suomi, Niclas Willberg och Thomas Sundell på Wasa Wargames Club. Björn Fast, Ari Suomi, Niclas Willberg och Thomas Sundell sitter och spelar brädspel. Bild: Yle/Jessica Morney brädspel

Brädspelen har upplevt en renässans under de senaste åren och segertåget verkar inte avta. På alla brädspelsplattformers moder – BoardGameGeek – kan du redan hitta närmare 100 000 brädspel. Men varför intresserar brädspelen inte kvinnor och barn?

Afrikas Stjärna, Monopol och Schack. Det är kanske det första du kommer att tänka på när du hör ordet brädspel. Spel som i huvudsak bygger på tur, slump och tärningar eller ett abstraktare strategibygge.

Slump och tärningar har inte försvunnit någonstans men i dag är brädspelen så mycket mer – ett eget litet universum som bygger på en mångfald olika mekanismer; spel med varierande uppbyggnad, tematik och logik.

Abstrakta spel och strategiska spel, samarbetsspel och familjespel, partyspel och barnspel. Brädspel kopplade till appar och artificiell intelligens. Därtill otaliga mixar av olika kategorier och mekanismer.

Att ge en enkel och entydig definition på fenomenet brädspel anno 2018 är omöjligt.

Det som däremot är klart är att brädspelen säljer, både internationellt och i Finland. Men det inhemska segertåget kantas av två utmaningar: hur få med fler kvinnor och barn?

Sprid ordet bland kvinnor

Så länge det har funnits brädspel har kvinnor trots allt spelat, det har vi historiska belägg på. Men genom tiderna är det männen som dominerat.

En som har funderat på hur man kunde engagera fler kvinnor och barn är juristen och spelfantasten Thomas Sundell i Vasa.

Han har varit spelintresserad hela livet, och brädspelen blev en passion och hobby för knappa tio år sedan.

Han både bloggar om brädspel och är medlem i Wasa Wargames Club, och gästar dessutom gärna världens största brädspelsmässa som årligen ordnas i Essen.

- På mässan i Essen finns en ganska stor andel kvinnor, kanske en tredjedel av besökarna. Jag kan inte se samma intresse hos oss, jag har inte märkt att kvinnor i betydande grad skulle spela i Finland och jag vet inte riktigt varför det är så, konstaterar Sundell.

Han misstänker att kvinnornas ringa spelande helt enkelt kan handla om okunskap.

- Min fru, som också spelar, menar att kvinnor kanske inte kommer i kontakt med hobbyn och ser vad som står till buds. Jag kan tro att det är en stor del av grejen och skulle hoppas att det inte är frågan om några självförstärkande könsstereotypier som kring dataspelen på 80- och 90-talen, som någonting som bara nördiga killar höll på med.

Närbild på Thomas Sundell.
Thomas Sundell är inbiten brädspelare. Här på Wasa Wargames Club. Närbild på Thomas Sundell. Bild: Yle/Jessica Morney brädspel

Brädspelen är populära framförallt i Europa och USA. Stora brädspelsländer i Europa är till exempel Tyskland, Frankrike och Polen.

Det finns massor av spel som skulle passa kvinnor alldeles ypperligt

Utbudet är digert. Bara på brädspelsmässan i Essen lanseras hundratals nya spel per år. Spektret är enormt och endast fantasin sätter gränser för genrer, teman, typer, upplägg och mekanismer.

Gadda er mot spelet, kvinnor

En genre som vuxit markant under de senaste tio åren är så kallade samarbetsspel. Spelarna konkurrerar inte sinsemellan utan samarbetar mot spelet.

- Det finns massor av spel som skulle passa kvinnor alldeles ypperligt. En tänkbar orsak till att kvinnor spelar mindre är att kvinnor tenderar att vara mera sociala än män och söker mera samarbete. Men på senare tid har det kommit allt mer samarbetsspel, berättar Sundell.

Och tematiken är inte alltid krig utan det finns väldigt många olika teman.

- Jag skulle välkomna flera kvinnor till hobbyn, för där finns alla förutsättningar, säger Sundell med eftertryck.

Utmana ungarna!

En annan potentiellt stor men svårflörtad spelgrupp som Sundell vill nå ut till är barnen.

- Jag tror att brädspel överlag är en växande hobby, men barn och unga är inte nödvändigtvis en del av den tillväxten. Det handlar väldigt mycket om vad vi vuxna serverar barnen. Om vi inte ger dem större utmaningar än barnspelen kommer de att tröttna i något skede och den digitala världen tar över.

Brädspel är en social aktivitet och Sundell tror att barnen gärna skulle umgås med föräldrarna om de bara tyckte att spelandet är tillräckligt meningsfullt.

Första steget för att locka barnen att spela brädspel är att vuxenvärlden tar till sig det som finns bortom de vanliga butikshyllorna.

- Framför allt brinner jag för att man skulle få barn att spela mera utmanande spel. Jag har själv utmanat mina barn med spel som egentligen har varit för svåra för deras ålder. När min dotter var sex år gammal var det första spelet jag spelade med henne ett som hade åldersrekommendationen åtta år. Och hon var jättestolt över att få spela ett spel avsett för åttaåringar.

Närbild på brädspelet Mechs vs. Minions.
Spelet Mechs vs. Minions baserar sig på dataspelet League of Legends. Närbild på brädspelet Mechs vs. Minions. Bild: Yle/Jessica Morney brädspel,Mechs vs. Minions

Fler finurliga spel i skolan

Spel används också i viss grad i skolundervisningen och är någonting vi säkert kommer att se mer av i pedagogiska sammanhang i framtiden.

Spelforskningen är ett hett ämne i Finland och internationellt. Men även här gäller det att inte underskatta barns förmågor.

Jag tror att lösningen på alla problem handlar om att man borde få ut kunskapen om det utbud som finns

- Ett faktum är att om ett spel lyser med att det är ”pedagogiskt”, då vill barnen inte spela. Ett spel ska i första hand vara roligt, och så ska man lära sig något i smyg vid sidan om. De klassiska spelen där man slår en tärning, går till en ruta och läser en text – sådant funkar inte, poängterar Sundell.

Enligt honom är det viktigt att spelet har en mekanism och ett tema som är intressant och som lär barnen någonting.

Kunskap om utbudet A och O för att nå kvinnor och barn

Till stor del handlar det om att lyckas förmedla kunskap om den uppsjö av brädspel som står till buds.

- Jag tror att lösningen på alla problem – på hur man ska få barn att spela brädspel, på hur man ska få kvinnor att spela brädspel – allt handlar om att man borde få ut kunskapen om det utbud som finns. Att vuxna tar till sig det och förmedlar det till barnen. Att kvinnor tar till sig det och börjar spela, konstaterar Sundell.

Ett bra brädspel är… vad?

Enligt Thomas Sundell är ett spel som bäst när mekanismerna; vilken logik spelet bygger på, och temat fungerar bra ihop och förstärker varandra.

- Det ska finnas mekanismer som fungerar, som är balanserade och roliga; som ger utmaningar och meningsfulla val. För mig och många andra är temat viktigt. Jag har en förkärlek för allt som involverar kartor och liknande, och är fortfarande på jakt efter det perfekta spelet i genren empire builders, där du bygger upp ett imperium.

Antikforskaren, fackboksförfattaren och spelutvecklaren Ari Saastamoinen har forskat i brädspel som kulturhistoriskt fenomen och har själv konstruerat brädspelet Xoliba, ett abstrakt strategispel som också kan spelas mot artificiell intelligens konstruerad av studerande vid Helsingfors universitet.

Fast brädspelsutbudet kan te sig som en vild djungel tycker han att man inte ska försöka kategorisera spel som bra eller dåliga.

- Olika slags brädspel fungerar för olika slags personer. Det gäller såväl grafisk utformning och tema som det abstrakta tänkandet, strategin och slumpen, konstaterar Saastamoinen.

Ålder och egna preferenser inverkar. Det existerar inte ett spel som skulle behaga precis alla.

- En spelutvecklare sade att det inte finns några dåliga brädspel alls, det finns bara fel målgrupper. Det här tycker jag är ganska bra sagt.

Närbild på Ari Saastamoinen.
Antikforskaren Ari Saastamoinen har själv konstruerat strategispelet Xoliba. Närbild på Ari Saastamoinen. Bild: Ari Saastamoinen/privatbild Ari Saastamoinen

Kvinnor spelar – digitalt

Om brädspelen inte riktigt har nått ut till kvinnorna är kvinnorna däremot starkt representerade i den digitala spelvärlden.

Bland digitala spel spelar kvinnor mest så kallade ”casual games” som man kan spela på mobilen eller paddan i en halv timme eller en kvart, och återkomma till senare.

- I den digitala världen är den största demografiska gruppen av spelare kvinnor. Inte tonårspojkar, utan kvinnor över 18 år utgör den största enskilda gruppen av alla spelare, berättar Derek Fewster som är universitetslektor vid magisterprogrammet för kultur, kommunikation och historia vid Helsingfors universitet och forskar i både digitala spel och brädspel.

Detta, eventuellt något överraskande, faktum är något man inte precis gjort väsen av.

- Det här är sådant som firmorna inte vill gå ut med. De försöker vara så ungdomliga som möjligt, och då kan man inte erkänna att jag gör det här spelet för en 30-årig kvinna; det säljer bättre om det marknadsförs för en 17-årig pojke. Om man alltså ska sälja spelet åt en 17-årig pojke.

Man kan fråga sig varför marknadsföringen inte riktar sig till kvinnor då dessa trots allt utgör ett så stort spelarsegment.

- Spelmakarna är främst män. Det är ett problem inom industrin. Kvinnliga designers behandlas i regel ganska dåligt. Kontroverser har böljat över nätet och man frågar sig varför speldesign-världen är så avog mot kvinnliga designers och spelmakare.

Man kunde ju tro att det är i spelmakarnas intresse att ta kvinnorna i betraktande.

- Det är en tidsfråga innan de förstår det – gamla strukturer tar tid att bryta, konstaterar Fewster.

Brädspel är även politik

I sin egen forskning är Derek Fewster intresserad av att se spelen som historieskrivning.

Han granskar bland annat den historiska trovärdigheten och autenticitetskänslan i spelen och använder också konkret spelen i sin egen undervisning.

Derek Fewster håller upp ett brädspel i sitt arbetsrum.
Universitetslektor Derek Fewster granskar brädspelen ur en historisk synvinkel. Derek Fewster håller upp ett brädspel i sitt arbetsrum. Bild: Yle/Andrea Nordqvist Derek Fewster

- Det som är synnerligen intressant är vad som händer med brädspelen från och med 1800-talet. Då blir de betydligt fler. På 1800-talet hade man mera pengar, mera fritid och behov av att förnöja sig på nya sätt, berättar Fewster.

På den här tiden stiger teknologin in i bilden och det blir både enklare att trycka spelen och billigare att tillverka pjäserna.

- På 1900-talet kommer alla sorters strategiska spel in i bilden, och då kommer historien med i spel på riktigt, då man simulerar eller leker historiska skeenden. Det var kalla kriget som långt formulerade de strategiska spelens popularitet, berättar Fewster.

Då kalla kriget tog slut förändrades bilden igen. Då lanserades spel med enklare regler som bara tar en timme eller två att spela.

Och det sker en diversifiering hela tiden; de gamla spelen försvinner inte utan det kommer in nya typer och modeller med nya tolkningar.

Ett aktuellt tema i Finland just nu som även syns i spelvärlden är året 1918. Derek Fewster berättar att det kommer ut minst fem nya finska brädspel eller kortspel som tar upp 1918.

Politiken smyger sig också fortfarande in i spelen i olika former.

Bild på brädspel som ligger på ett bord.
Kalla kriget var ett hett tema bland strategispelen främst på 1900-talet. Across the Iron Curtain är ett polskt spel från 2017. Bild på brädspel som ligger på ett bord. Bild: Yle/Andrea Nordqvist brädspel

- Ett intressant land som nu förstått sig att använda brädspel för politiska ändamål är Polen. Där finns en politisk beställning på nationalistiska spel som främjar den politiska ideologin. Det är exceptionellt, för stater har i allmänhet inte stött speltillverkare, konstaterar Fewster.

Det finns nationalistiska brädspel också för turkiska moderna politiska behov. Men Fewster påpekar att man stöter på dessa spel väldigt sällan om man inte aktivt söker dem.

Bild på kinesiskt brädspel.
Kinesiskt schackspel från 1970-talet. Spelet användes i propagandasyfte, berättar Derek Fewster. Bild på kinesiskt brädspel. Bild: Yle/Andrea Nordqvist brädspel,Kinesiskt brädspel

Pengar och prestige, prinsar mot prinsessor – brädspelen har fascinerat sedan urminnes tider

De forntida brädspelen spelades främst av män och många av de tidiga spelen handlade om tur. Genom till exempel slumpmässiga spel med tärningskast sökte man gudarnas favör och stöd.

Man spelade också strategiska spel, varav de tidigaste var relativt enkla. Genom strategispelen kunde man till exempel simulera hur krigstrupper rör sig på fältet.

Hasardspel har alltid haft sin givna plats; pengar var ett av de viktigaste motiven för spel i äldre tider. Och då kunde det gälla allt från snabba klipp till hela gods och gårdar som stod på spel.

Bild på brädspelet Biribi.
Hasardspelet Biribi, som härstammar från Italien, var mycket populärt i Europa mellan 1500- och 1800-talen. Spelbrädet på bilden är från 1790-talet och kommer från Villnäs gårdsarkiv. Bild på brädspelet Biribi. Bild: Yle/Andrea Nordqvist brädspel,penningspel,Biribi

Även om mansdominansen var stor finns det bevis på att även kvinnor spelade brädspel. Och inte bara sinsemellan eller ensamma utan också tillsammans med män.

Det finns dokumenterat att män och kvinnor, prinsar och prinsessor, spelade mot varandra.

Ari Saastamoinen berättar att spelandet överlag var ett mångkulturellt fenomen. Till exempel i Spanien kunde muslimer, kristna och judar spela tillsammans.

Ödesdiger dust mot kung

Under medeltiden var bland annat schack ett stort nöje i synnerhet bland adeln och kungafamiljerna. Och ofta kunde det också ligga maktspel och maktutövning bakom dusterna.

Ari Saastamoinen berättar en liten historia om kung Knut den store, som på 1000-talet konfronterades med Ulf Jarl i Roskilde.

På grund av diverse orsaker var kungen förbannad på jarlen varpå jarlen, i ett försök att blidka kungen, ställde till med ett praktfullt gästabud.

Kungen var måttligt intresserad men gick med på att spela ett parti schack mot jarlen. Då jarlen gjorde ett avgörande drag och precis skulle ta hem segern blev kungen urbota arg och krävde att jarlen skulle ändra sitt drag. Jarlen blev naturligtvis ursinnig och meddelade att kungen spelar på ett fullkomligt idiotiskt sätt och stack sin kos. Varpå kungen beordrade sina underordnade att ta livet av den oförskämda jarlen. Sagt och gjort – jarlen blev dräpt, och kungen nöjd.

- Här var det alltså klart frågan om makt och prestige, konstaterar Saastamoinen.

Brädspel i ett nötskal

  • Den äldsta varianten av brädspel består av små tärningar som daterats till 5000-talet f.Kr.
  • Informationen om de allra äldsta spelen är knapphändig. Än mindre känner man till reglerna för hur de första spelen spelades. I dessa fall är det närmast frågan om arkeologiska fragment av spelbräden och pjäser som man har funnit.
  • De första spelen utvecklades bland annat i det forna Egypten, Turkiet, Mesopotamien och Persien, samt i Romarriket, Grekland och Östasien.
  • Exempel på anrika, gamla brädspel: The Royal Game of Ur, Senet, Backgammon, Dam, Kvarn, Go, Schack.
  • Två stora kategorier brädspel som dominerar i dag är Eurogame-spel och Ameritrash. Grovt indelat kan man säga att Eurogames bygger på strategi och mer abstrakta teman medan Ameritrash bygger på en story och mera slumpmässiga händelser.
  • Den största och viktigaste digitala plattformen för brädspelsintresserade heter BoardGameGeek.
  • Världens största brädspelsmässa ordnas årligen i oktober i Essen.
  • Internationella brädspelsdagen infaller den 28 april.
  • Ludologi = läran om spel.