Hoppa till huvudinnehåll

Första valet i Libanon på nio år – en smältdegel av religiösa och etniska minoriteter

Affischer på kandidater till parlamentet 2018 i Beirut, Libanon.
Affischer på kandidater till parlamentet har satts upp i Beirut. Affischer på kandidater till parlamentet 2018 i Beirut, Libanon. Bild: EPA-EFE/WAEL HAMZEH Libanon,Beirut,Val,parlamentsval

Över 3,6 miljoner registrerade väljare får avlägga sin röst i söndagens val i Libanon. Det är första gången på nio år som libaneserna får välja ledamöter till parlamentet.

Libanon är ett av de minsta länderna i Mellanöstern – och inklämt mellan Medelhavet och grannländerna Israel och Syrien har det stått i centrum för konflikter i området.

Libanon har i åratal fått utstå politiska kriser, en vacklande ekonomi och under de senaste åren följderna av kriget i Syrien.

Beirut, Libanon.
Beirut, Libanon. Bild: gemena communication/Mostphotos Beirut,Libanon,Syrien,kartor,Israel,Mellanöstern,vägkartor,Travel,Geography,Middle East

De 128 parlamentariker som valdes 2009 har flera gånger fått förlänga sina mandat utan val på grund av politisk oro.

Ett multietniskt och multireligiöst land

Libanon betecknas som ett relativt liberalt land i en generellt konservativ region.

Landet präglas av religiösa och etniska minoriteter. Det här har också kunnat iakttas tydligt under valkampanjen. Maktfördelningen är en smältdegel av 18 religiösa samfund.

I Libanon är presidenten alltid kristen maronit, talmannen shiamuslim och premiärministern sunnimuslim

Nya lagar stiftades i fjol inför valet, men lagarna har stött på kritik. Många anser att vallagarna gynnar de stora, redan etablerade partierna på bekostnad av mindre partier och oberoende kandidater.

- Bland de 17 ministrar som ställer upp som kandidater finns det sådana som utnyttjar allmänna medel för sina kampanjer, säger Yara Nassar till Sveriges Radio. Han är ordförande i Libanesiska organisationen för demokratiska val, en organisation som arbetar för rättvisa och demokratiska val.

Val i Libanon
Kandidatlistor Val i Libanon Bild: EPA-EFE/NABIL MOUNZER Val,parlamentsval,kandidater,Libanon

Fler kvinnliga kandidater än någonsin – men få väntas bli invalda

Sammanlagt 87 kvinnor ställer upp som kandidater i valet. Det är fler än någonsin tidigare.

Deras chanser att bli invalda i parlamentet är ändå små.

De etablerade politiska partierna väntas få in sina redan etablerade politiker – de flesta äldre män.

För första gången kan också libaneser utomlands rösta i parlamentsvalet.

Libanon har tagit emot en omfattande flyktingvåg från Syrien

Kriget i Syrien bröt ut 2011, och Libanon har fått känna av följderna trots att landet har lyckats hålla sig utanför kriget.

Konflikten har sporadiskt tagit sig uttryck bland annat i form av flera bombattentat som har skakat både huvudstaden Beirut och andra regioner.

Den synligaste följden av kriget i Syrien är den stora tillströmningen av flyktingar från krigszonerna i Syrien.

Uppskattningsvis 1,5 miljoner syriska flyktingar utgör nu ungefär en fjärdedel av Libanons befolkning – och de lever under svåra omständigheter.

Kristna och muslimer försöker upprätthålla en balans i Libanon

  • Libanon utgör en del av arabvärlden – men har också gamla religiösa och kulturella band till väst.
  • Det politiska systemet härstammar till stor del från den så kallade nationella pakten från 1943 – en muntlig överenskommelse som skulle upprätthålla en balans mellan kristna och muslimer.
  • Politiska poster fördelades enligt religionstillhörighet: presidenten skulle vara maronit (kristen), premiärministern sunnimuslim, och talmannen shiamuslim.
  • Antalet kristna respektive muslimer skulle i parlamentet förhålla sig enligt proportionerna 6:5. Den maktfördelningen byggde på en folkräkning som Frankrike ordnade1932.
  • Lojaliteten med familjen, klanen, byn eller det religiösa samfundet blev viktig. Ledarna för de här grupperingarna fick också ett politiskt inflytande.
  • De intrikata familje- och klanbanden med gamla anor kom med tiden att allt mindre motsvara verkligheten. Muslimerna hade på 1970-talet börjat utgöra en majoritet av landets befolkning.
  • Spänningarna mellan de olika grupperna utgjorde kärnan i det inbördeskrig som bröt ut 1975 och som varade till 1989. Också Syrien och Israel allierade sig med olika libanesiska grupperingar.
  • Taifavtalet 1989, som formellt gjorde slut på kriget, innebar ett hårdare syriskt grepp om Libanon. Också Israels ockupation av den så kallade säkerhetszonen i söder begränsade Libanons suveränitet.
  • Enligt Taifavtalet skulle det politiska systemet ändras så att det bättre kunde återspegla den förändrade befolkningens sammansättning.
  • År 1990 utökades antalet parlamentsledamöter till 128 och mandaten fördelades jämnt mellan kristna och muslimer.
  • Regeringens makt ökade på presidentens bekostnad. Taifavtalet innebar därmed en maktförskjutning till fördel för den muslimska befolkningen men innebar samtidigt att de olika libanesiska grupperna inte representerades enligt den faktiska fördelning som de hade i samhället. Det sekteristiska inslaget i libanesisk politik kvarstod.
  • Israel lämnade södra Libanon 2000 och Syrien drog sig tillbaka från Libanon 2005.

Källor: AFP, SR, Nationalencyklopedin

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes