Hoppa till huvudinnehåll

Inte bara utanförskap och integrationsproblem - många invandrare klarar sig bra: "Vi som kommer utifrån kan berika det finländska samhället"

Evariste Habiyakare
Evariste Habiyakare känner sig som finländare i dag. Evariste Habiyakare Bild: Yle / Petter Blomqvist Haaga-Helia yrkeshögskola,Borgå,evariste habiyakare

Många av dem som har kommit till Finland från länder utanför EU:s gränser blir brobyggare som bidrar både kulturellt och ekonomiskt i sitt nya hemland.

Evariste Habiyakare kom till Finland från Rwanda för mer än 30 år sedan. Han kom till Närpes och lärde sig snabbt svenska.

Han har doktorerat i ekonomi och jobbar numera som lektor i företagsekonomi vid Haaga-Helia i Borgå.

Man kommer från ett jättefattigt land och möts av allt välutvecklat här. Det var en chock för mig.― Evariste Habiyakare, ekon.dr och lektor

Evariste kom till Finland genom ett vänortsprojekt mellan Närpes och hans hemkommun i västra Rwanda. Evariste valdes ut som kontaktperson och sändes till Närpes för att lära sig om kulturen och det finländska samhället.

- Jag var 24 år, hade blivit klar med mina gymnasiestudier och hade börjat jobba, säger Evariste. Jag kunde dessutom flera språk och var villig att fara.

När han väl hade kommit till Finland var det en utmaning att anpassa sig.

- Man kommer från ett jättefattigt land och möts av allt välutvecklat här. Allt var annorlunda. Det var en chock för mig, minns han.

Doktorand i krigets skugga

Evariste lärde sig svenska på rekordtid och började studera ekonomi vid Åbo Akademi. Efter avslutade magistersstudier var det tänkt att han skulle återvända till hemlandet.

Alla personer som vi hade kontakt med i Rwanda hade antingen dött, försvunnit eller flytt― Evariste Habiyakare, ekon.dr och lektor

Inbördeskriget i Rwanda i mitten av 1990-talet förändrade ändå planerna helt och hållet.

- Alla personer som vi hade kontakt med i Rwanda hade antingen dött, försvunnit eller flytt, säger han.

Evariste beslöt sig att fortsätta studierna vid Åbo Akademi och doktorerade till slut i ekonomi.

Återförening och affärsverksamhet

Efter många om och men fick han tag på flickvännen, som hade blivit kvar i Rwanda. De kunde så småningom återförenas i Finland och bildade familj.

Idag är Evariste alltså lektor i företagsekonomi. Han anlitas också som sakkunnig i frågor som rör handelsrelationer och affärsmöjligheter i Afrika.

Alla undrar alltid varifrån jag kommer― Evariste Habiyakare, ekon.dr och lektor.

Sedan två år tillbaka driver han dessutom en butik som säljer utländska produkter tillsammans med sin fru.

Idén till butiken kom efter att hustrun Jaqueline i sitt arbete på Borgå stads invandrartjänster ofta kom i kontakt med personer som frågade efter produkter från Asien, Afrika och Mellanöstern.

Banden till Rwanda finns kvar

I dag känner sig Evariste som finländare, men rötterna finns starkt kvar.

- Ingen tänker automatiskt att jag är finländare, säger han. Alla undrar alltid varifrån jag kommer. Då säger jag att jag är från Rwanda.

Evariste kan fortfarande sitt hemspråk och har kontakt med många rwandier i Finland som talar samma språk.

- På det sättet anser jag att jag är både rwandier men också finländare, säger han.

Evariste Habiyakare spelar basket
Evariste håller sig igång genom att spela basket. Evariste Habiyakare spelar basket Bild: Yle / Petter Blomqvist basketboll,evariste habiyakare

På individuell nivå har Evariste inte mött negativa reaktioner eller rasism, men också han har märkt att samhällsklimatet har hårdnat mot invandrare.

Hans önskan är att finländarna, politikerna och myndigheterna inte skulle se främmande kulturer som ett hot.

- Vi som kommer utifrån kan berika det finländska samhället, säger han. I mina klasser har vi folk som kommer från Kina, Vietnam, Ryssland, Tyskland och olika afrikanska länder. Det är jätteintressant att se hur de finländska studerandena blir mycket öppnare när de har varit i kontakt med de utländska studerandena.

Drömmen blev verklighet

Med facit i hand är Evariste nöjd över att han tog chansen och kom till Finland.

- Som barn hade jag en dröm om att få studera så mycket som möjligt, säger han. Då jag kom till Finland insåg jag min chans att köra på för fullt. På det sättet har jag kunnat följa min dröm.

Från Somalia till fullmäktigesalen i Vasa

Ramieza Mahdi kom till Finland från Somalia som trettonåring med sin familj. Hon jobbar numera som flyktinghandledare, föreläsare och brobyggare mellan kulturer. Hon sitter också första perioden i Vasa fullmäktige.

- Det är lärorikt att vara med och se hur vår stad utvecklas och vilka politiska beslut som fattas, säger hon.

kvinna med hårduk och hörlurar ler mot kameran
Ramieza Mahdi vill påverka samhället hon lever i. kvinna med hårduk och hörlurar ler mot kameran Bild: Yle/Jyrki Karjalainen invandrare,integrering

Väljarna fanns främst bland somalier, andra invandrargrupper och studerande.

- Jag ser brister, men också rikedomar, både bland invandrarna och finländarna, säger hon om sitt politiska engagemang. Jag önskar att vi skulle hitta en mellanväg och få en bättre integration.

Också jämställdhet hör till Ramiezas hjärtefrågor. Hon kämpar för rätt till utbildning och jobb utan att bli diskriminerad på grund av tro eller hudfärg.

- Allt det här påverkar mig dagligen personligt, säger hon. Jag vill förmedla till mina finländska kolleger, men också till mina landsmän, att vi måste hitta en medelväg, säger hon. Det är inte svart och vitt utan vi måste gemensamt hitta nånting som vi alla kan tycka att är bra.

Det är inte svart och vitt. Vi måste gemensamt hitta nånting som vi alla kan tycka att är bra― Ramieza Mahdi, kommunalpolitiker

Ramieza fick själv kämpa när hon efter skolan sökte till en tvåårig närvårdarutbildning. Studieplatsen ville automatiskt slussa in henne på en fyraårig närvårdarutbildning för invandrare.

- Jag förhandlade med lärarna om att få ta den tvååriga utbildningen och det gick bra även om det var hårt jobb, säger hon.

Samhällsintresset tog över

Efter avklarad examen började hon vidareutbilda sig till sjuksköterska. De studierna blev ändå på hälft när Ramiezas samhällsintresse tog över.

Hon gick kurser i mångkulturalism på Röda Korset och började också engagera sig som frivillig i verksamheten. Hon har också utbildat sig i ledarskap.

- Nu håller jag på med en utbildning till samhällskommunikatör, säger hon. Jag har studerat allt det här för att förstå samhället. Samhällsutveckling, integration, migration och mångkulturalism är viktiga för mig.

Ramieza har en dotter. Hon hoppas kunna vara en förebild för henne.

- Jag jobbar hårt, jag är med i politiken, jag kan göra vad jag vill. Det hoppas jag hon ska se och ta efter, säger Ramieza. Diskriminering och etnisk profilering kan jag inte skydda henne från, men genom samtal och diskussioner med henne om det, genom mitt arbete som hon ser varje dag, kan jag förhoppningsvis påverka hennes framtid.

Slumpen förde Mohammad till Åbo

Teknologiedoktor Mohammad Khajeheian från Iran skulle egentligen till Kanada, men fick ett tre månaders forskarstipendium vid Åbo Akademi. Tre månader har nu blivit elva år.

- Jag kom till Finland för att lära mig engelska över en sommar. I slutet av sommaren blev jag erbjuden ett jobb på akademin. Det ledde till en magistersexamen och till slut till en doktorsexamen.

Mohammad Khajeheian sitter i en iransk restauranf
Mohammad Khajehejan trivs i Åbo. Mohammad Khajeheian sitter i en iransk restauranf Bild: Maud Stolpe/Yle Åbo,NB Mohammad Khajeheian

Skillnaderna mellan Iran och finland är stora. Mohammad fick lära sig många saker från grunden.

- I början var allting konstigt, minns han. Till och med att koka kaffe var jättekonstigt. I Iran vi dricker alltid te och ibland snabbkaffe. Här ska kaffet bryggas.

Annorlunda mattraditioner och nya smakupplevelser

I Iran är huvudingrediensen ris. I Finland är det potatis som gäller.

Mohammad har ändå lärt sig tycka om finländska smaker. Knäckebröd, salmiak, ärtsoppa och laxsoppa är favoriterna.

- Kanelbullar är det värsta, säger han. Jag tycker inte om socker och är allergisk mot kanel.

Till och med att koka kaffe var jättekonstigt― Mohammad Khajeheian, tekn.dr och företagare

Mohammad är mycket social och intresserad av andra kulturer.

När han började studera kastade han sig in i studielivet med liv och lust. Han satt bland annat i styrelsen för ESN. Det är en organisation för utbytesstuderande.

- Vi ordnade sport- och kulturevenemang, fester och olika evenemang, säger han. Genom ESN fick jag kontakt med många företag och staden.

Mohammad Khajeheilan går på händer i en konditionssal
Fritiden tillbringar Mohammad i crossfitsalen eller på dansgolvet. Mohammad Khajeheilan går på händer i en konditionssal Bild: Samuli Holopainen/Yle Åbo

Numera driver Mohammad ett eget företag för handelskontakter mellan Iran och Finland. Iran är en jättemarknad och ett industriland med 80 miljoner invånare.

Samtidigt som Mohammad var klar med sin doktorsexamen, lättade sanktionerna mot Iran.

- Tajmningen passade perfekt, säger Mohammad. Nya affärsmöjligheter mellan Finland och Iran inom pappersindustri, petrokemikalier, olja, hälsovård och IT öppnades. Intresset bland företagare att anlita mina tjänster är stort.

Jag hoppas att någon gång kunna lära mig tala finska också― Mohammad Khajeheian, tekn.dr och företagare

Mohammad har slagit sig ner i Åbo för att stanna.

- Åbo är min hemstad, slår han fast. Jag har snart levt längre här i Åbo än någon annanstans.

Genom studierna blev svenskan Mohammads språk. Det har han hittills klarat sig bra på. Finska talar han inte.

- Jag hoppas att någon gång kunna lära mig tala finska också, säger han.

Se hela programmet här:


Sänds även i Yle Fem måndag 7.5.2018 kl 20.00, samt på tisdag 8.5.2018 kl. 11.00.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland